Aderyn a rhywogaeth o adar yw Pila hadau mawr (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: pilaon hadau mawr) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Oryzoborus maximiliani; yr enw Saesneg arno yw Great-billed seed finch. Mae'n perthyn i deulu'r Breision (Lladin: Emberizidae) sydd yn urdd y Passeriformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn O. maximiliani, sef enw'r rhywogaeth.[2]
Mae'r pila hadau mawr yn perthyn i deulu'r Breision (Lladin: Emberizidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Bras Brewer Spizella breweri Bras coed Spizella arborea Bras llwydaidd Spizella pallida Bras meysydd Spizella pusilla Bras Pigddu Spizella passerina Bras Worthen Spizella wortheni Pila mynydd cynffonwyn Phrygilus alaudinus Pila mynydd galarus Phrygilus fruticeti Pila mynydd gyddfwyn Phrygilus erythronotus Pila mynydd llwyd Phrygilus unicolor Pila mynydd llwytu Phrygilus carbonarius Pila mynydd Patagonia Phrygilus patagonicus Pila mynydd penddu Phrygilus atriceps Pila mynydd penllwyd Phrygilus gayi Pila mynydd Periw Phrygilus punensisAderyn a rhywogaeth o adar yw Pila hadau mawr (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: pilaon hadau mawr) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Oryzoborus maximiliani; yr enw Saesneg arno yw Great-billed seed finch. Mae'n perthyn i deulu'r Breision (Lladin: Emberizidae) sydd yn urdd y Passeriformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn O. maximiliani, sef enw'r rhywogaeth.
Oryzoborus maximiliani Oryzoborus generoko animalia da. Hegaztien barruko Thraupidae familian sailkatua dago.
Oryzoborus maximiliani Oryzoborus generoko animalia da. Hegaztien barruko Thraupidae familian sailkatua dago.
Isosysisirkkunen (Sporophila maximiliani) on eteläamerikkalainen tangara. Se on nimetty Maximilian zu Wied-Neuwiedin kunniaksi.
Linnun pituus on noin 15 cm. Koiras on musta, sillä on pitkähkö pyrstö ja korkea, vaalea siemensyöjän nokka. Siivellä on valkoinen kuvio.[2] Naaras ja nuori lintu ovat ruskehtavia.[3]
Isosysisirkkunen elää paikoitellen Etelä-Amerikassa. Sen tyypillisiä elinympäristöjä ovat soistuneet pensaikkoalueet, suot ja sademetsä. Ravinnokseen se syö siemeniä.
Laiton pyynti häkkilinnuksi Brasiliassa on saanut kannan taantumaan uhanalaisuuden partaalle. Lisäksi sademetsien hakkuut vähentävät lajin elinalueita.[1]
Naaras munii tavallisesti 2 munaa, joita se hautoo noin 18 päivää. Poikaset lähtevät pesästä noin 3-viikkoisina.[3]
Isosysisirkkunen (Sporophila maximiliani) on eteläamerikkalainen tangara. Se on nimetty Maximilian zu Wied-Neuwiedin kunniaksi.
De grootsnavelzaadkraker (Oryzoborus maximiliani) is een vogelsoort uit de familie Thraupidae (tangaren). Het is een kwetsbare vogelsoort in het noorden van Zuid-Amerika.
De vogel is 14,5 tot 16,5 cm lang. Het is een middelgrote soort vinkachtige met een lange staart en een enorme, dikke snavel. Het mannetje is geheel zwart met een vage blauwe glans. Op de handpennen zit een witte vlek. De ogen zijn donker en de snavel is ivoorkleurig wit. De poten zin zwart. Het vrouwtje is warm bruin van kleur, van boven donkerder en van onder meer neigend naar licht roodbruin. De vleugels en de staart zijn weer donkerder bruin.[2]
De soort telt twee ondersoorten:
Het leefgebied is nogal versnipperd en bestaat uit struikgewas langs rivieren, zoetwatermoerassen en struikvormige opslag in heuvelland tot op een hoogte van 1000 m boven zeeniveau.
De grootsnavelzaadkraker heeft een beperkt verspreidingsgebied en daardoor is de kans op uitsterven aanwezig. De grootte van de populatie is niet vastgesteld. De populatie-aantallen nemen af door vangst voor de kooivogelhandel en door habitatverlies. Om deze redenen staat deze soort sinds 2013 als kwetsbaar op de Rode Lijst van de IUCN.[1]
Bronnen, noten en/of referentiesDe grootsnavelzaadkraker (Oryzoborus maximiliani) is een vogelsoort uit de familie Thraupidae (tangaren). Het is een kwetsbare vogelsoort in het noorden van Zuid-Amerika.
Maximilianfröfink[2] (Sporophila maximiliani) är en starkt hotad sydamerikansk fågel i familjen tangaror inom ordningen tättingar.[3]
Maximilianfröfinken har en enorm näbb som gör att den ser ut att sakna panna helt, varvid överdelen av näbben verkar sticka ut rakt från fågelns hjässa. Näbben är elfenbensvit, men inte slät. Hanen är helt svart förutom en vit handbasfläck och vitt under vingen. Honan är varmt brunfärgad utan särskilda kännetecken. Hanens sång är snabb och vackert flöjtliknande.[4]
Maximilianfröfinken förekommer i Sydamerika i tre skilda områden. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[1]
Arten placerades tidigare i släktet Oryzoborus men DNA-studier visar att det släktet är inbäddat i Sporophila.[5]
Fågeln förekommer i buskmarker utmed floder, våtmarker och ungskog upp till 1100 meter över havet. Åtminstone i Colombia frekventerar den risodlingar och i Bolivia har den setts i savannliknande miljöer, inklusive utarmade områden utmed vägar och övergivna tomter.[1] Under parningen lyfter hanen vingarna och visar det vita under vingen.[4]
Maximilianfröfinken förekommer väldigt lokalt och sällsynt i sitt utbredningsområde.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserade arten 2013 som sårbar från att ha tidigare betraktats som nära hotad.[1] Anledningen är nya data som visar att maximilianfröfinken minskar kraftigt till följd av intensiv fångst och habitatförlust.[1] 2017 uppgraderades den igen till starkt hotad. Världspopulationen uppskattas till färre än 2.500 vuxna individer och ingen delpopulation anses innehålla fler än 250 vuxna individer.[1]
Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn hedrar Maximilian Alexander Philipp Graf zu Wied-Neuwied och Prinz zu Wied (1782-1867), generalmajor i preussiska armén tillika samlare och upptäcktsresande verksam i Brasilien 1815-1817.[6] På svenska har arten även kallats större frösparv.
Maximilianfröfink (Sporophila maximiliani) är en starkt hotad sydamerikansk fågel i familjen tangaror inom ordningen tättingar.
Oryzoborus maximiliani là một loài chim trong họ Thraupidae.[1]
Oryzoborus maximiliani là một loài chim trong họ Thraupidae.