dcsimg

Brief Summary

provided by EOL authors

Brunsvigiais a genus of flowering plants of the Amaryllidaceae family of the order Asparagales. Several species are known, living in the arid regions of southern Africa. Mature specimens are set on a stem from which several branches extend from the top. Seeds are held at the tips.

When an individual withers and dies in the heat of summer, the stem snaps and the almost spherical remainder rolls around the desert. As the pods knock against obstacles, the round, green seeds are knocked to the ground and germinate immeadiately if in suitable conditions.

In the winter after burial, a quadret of flat, fleshy leaves are the first to emerge from the soil while a large bulb collects water from underground. By spring, the plant is now mature and produces bright pink flowers to attract pollinating insects. The dessicating summer kills the plant and starts the life cycle again.

license
cc-by-3.0
copyright
David Klop
original
visit source
partner site
EOL authors

Brunsvigien ( German )

provided by wikipedia DE

Die Brunsvigien (Brunsvigia) sind eine Pflanzengattung in der Familie der Amaryllisgewächse (Amaryllidaceae). Die etwa 21 Arten sind im südlichen Afrika verbreitet.

Beschreibung

 src=
Illustration von Brunsvigia grandiflora
 src=
Illustration von Brunsvigia grandiflora; der Aufbau des Blütenstandes mit den Tragblättern und den gestielten Blüten ist gut dargestellt.

Erscheinungsbild und Laubblätter

Brunsvigia-Arten sind ausdauernde krautige Pflanzen. Diese Geophyten weisen in der Trockenzeit keine grünen Laubblätter auf. Bei Pflanzen an Naturstandorten mit Winterregenzeit treiben die Blätter erst nach dem Abblühen; an den Standorten mit Sommerregenzeit überschneiden sich die Zeiten des Blatt- und Blütenstandswachstums. Sie bilden meist unterirdische Zwiebeln als Überdauerungsorgane; bei Brunsvigia herrei und Brunsvigia josephinae sind sie halb oberirdisch. Die Zwiebelhülle ist meist lohfarben und spröde, bei den Arten Brunsvigia josephinae und Brunsvigia litoralis dagegen papierartig und braun.[1]

An ausgewachsenen Pflanzen sind die grundständigen und mehr oder weniger zweizeilig angeordneten Laubblätter länglich bis zungenförmig und breit. Die Arten mit kleinen Zwiebeln (Brunsvigia comptonii, Brunsvigia namaquana und Brunsvigia radula) bilden nur zwei bis drei Laubblätter pro Pflanze aus, die meisten anderen Arten besitzen vier oder mehr Laubblätter. Die größte Zahl an Laubblättern findet sich mit etwa 20 bei Brunsvigia josephinae. Bei den meisten Arten liegen die Blätter flach und schmiegen sich am Boden an. Nur bei den Arten Brunsvigia grandiflora, Brunsvigia herrei, Brunsvigia josephinae, Brunsvigia litoralis und Brunsvigia undulata stehen die Blätter deutlich vom Boden ab. Bei den meisten Arten sind die Blattoberflächen glatt und unbehaart. Bei den beiden in Namaqualand heimischen Arten Brunsvigia namaquana und Brunsvigia radula sind sie dagegen strohfarben, borstig behaart; bei einigen Populationen der Art Brunsvigia striata sind sie weich behaart.

Blütenstände und Blüten

Die Blütezeit liegt im südlichen Afrika je nach Art in ganz unterschiedlichen Teilen des Jahres. Die Blütenstände sind sehr auffällig. Bei den meisten Arten stehen die Blütenstiele der Einzelblüten gerade radial nach außen ab und formen so zusammen einen kugeligen Blütenstand. Bei den Arten Brunsvigia josephinae, Brunsvigia litoralis und Brunsvigia orientalis sind die Blütenstiele dagegen gebogen, und bei den drei Arten Brunsvigia elandsmontana, Brunsvigia marginata und Brunsvigia pulchra sind die Blütenstände kompakt und bürstenförmig. Die Einzelblüten sind meist rubinrot bis scharlachrot (Arten Brunsvigia josephinae, Brunsvigia litoralis, Brunsvigia marginata und Brunsvigia orientalis) oder blassrosa bis kräftig rosa. Bei manchen Arten ist der ganze Blütenstand auffällig gefärbt. Ein charakteristisches Merkmal für die Arten Brunsvigia bosmaniae und Brunsvigia gregaria ist die dunkle Nervatur auf den Tepalen.

Die zwittrigen Blüten sind dreizählig. Je Blüte sind sechs Blütenhüllblätter vorhanden, die frei stehen oder zu einer kurzen Röhre teilverwachsen sind. Bei den Arten mit dichten, kompakten Blütenständen sind die Einzelblüten meist radiärsymmetrisch und trompetenförmig, bei den Arten mit lockeren, offenen Blütenständen überwiegen zygomorphe Blüten. Die Blüten der Arten Brunsvigia comptonii, Brunsvigia namaquana und Brunsvigia radula sind davon abweichend stark asymmetrisch, da alle Blütenhüllblätter bis auf eines nach oben gekrümmt sind. Bei allen Brunsvigia-Arten produzieren die Blüten Nektar; bei vielen Arten duften sie auch.[1]

Früchte und Samen

In spindelförmigen oder dreikantigen, oft stark gerippten Kapselfrüchten sind die wasserhaltigen, nicht ruhenden Samen enthalten.

Vorkommen

Die etwa 21 Brunsvigia-Arten sind im südlichen Afrika weitverbreitet. Überwiegend kommen sie an semiariden Standorten vor. Mehr als die Hälfte der Arten ist in Regionen mit Regenzeit im Winter heimisch, einige Arten kommen in Regionen mit sommerlicher Regenzeit (Gegend um die Drakensberge und KwaZulu-Natal) vor. Das Verbreitungsgebiet reicht von den Küsten bis zu den Gebirgen im Inneren des Kontinentes. Einige Arten gedeihen an besonderen Standorten auf besonderen Substraten auf Quarzit-Adern, Dolomit-Aufschlüssen, Muschelbänken und Sandflächen. Nur wenige Arten gedeihen in saisonal feuchten Vertiefungen, hauptsächlich im östlichen Sommerregengebiet. Einige Arten besitzen eine weites Verbreitungsgebiet, aber einige Arten (Brunsvigia elandsmontana, Brunsvigia herrei, Brunsvigia namaquana, Brunsvigia pulchra, Brunsvigia radula, Brunsvigia striata und Brunsvigia undulata) sind natürlicherweise selten.[1]

 src=
Blätter der Brunsvigia marginata
 src=
Blütenstände von Brunsvigia orientalis am Naturstandort; sie blüht in blattlosem Zustand
 src=
Blütenstand der Brunsvigia striata

Systematik

Die Gattung Brunsvigia wurde 1755 durch den deutschen Botaniker Lorenz Heister in Beschreibung eines neuen Geschlechts, S. 3, Braunschweig[2] aufgestellt. Der Gattungsname Brunsvigia ehrt den Herzog Karl I. von Braunschweig-Wolfenbüttel, der die Erforschung der Pflanzen, insbesondere der am Kap vorkommenden Art Brunsvigia orientalis, förderte.[1]

Die Gattung Brunsvigia gehört zur Subtribus Strumariinae aus der Tribus Amaryllideae in der Unterfamilie Amaryllidoideae innerhalb der Familie der Amaryllidaceae. Früher wurde sie auch in die Familie der Liliaceae eingeordnet.[3]

Es gibt etwa 21 Brunsvigia-Arten:[4][5]

  • Brunsvigia bosmaniae F.M.Leight.: Sie ist von Namibia bis zu den südafrikanischen Provinzen Nordkap sowie Westkap verbreitet. Sie wird in der Roten Liste der gefährdeten Arten Südafrikas als „least concern“ = „nicht gefährdet“ eingestuft.[4]
  • Brunsvigia comptonii W.F.Barker: Sie ist von Bushmanland bis zur Tanqua-Karoo und Laingsburg in den südafrikanischen Provinzen Nordkap sowie Westkap verbreitet. Die Populationen variieren von weniger als 100 Exemplaren an kleinen offenen Standorten bis einigen Tausend Exemplaren entlang saisonalen Überschwemmungsebenen. Sie wird 2013 in der Roten Liste der gefährdeten Arten Südafrikas als „least concern“ = „nicht gefährdet“ eingestuft.[4]
  • Brunsvigia elandsmontana Snijman: Sie ist ein Endemit im Fynbos in Elandsberg im Westkap. Sie ist nur von einem Standort auf Übergangsböden zwischen Sandstein und Lehm bekannt. Ähnliche Standorte wurden in den letzten 70 Jahren zu Weizenfeldern umgewandelt. Es sind weniger als 700 Exemplare bekannt und diese sind durch Abgrasen von Wild gefährdet. Sie wird in der Roten Liste der gefährdeten Pflanzenarten Südafrikas als „Critically Endangered“ = „vom Aussterben bedroht“ bewertet.[4]
  • Brunsvigia gariepensis Snijman: Sie wurde 2012 aus der Provinz Nordkap erstbeschrieben. Dieser Endemit ist nur von zwei Fundorten im Bushmanland auf Inselbergen zwischen Aggeneys und Pofadder bekannt; vielleicht gibt es auch einen dritten Standort. Sie gedeiht nur auf felsigen quarzitischen Hängen und im Gipfelbereich der Inselberge. Die Bestände des einen Fundortes sind durch Bergbau und die des anderen durch Straßenbau reduziert worden. Sie wurde 2013 in der Roten Liste der gefährdeten Pflanzenarten Südafrikas als „endangered“ = „stark gefährdet“ bewertet.[4]
  • Brunsvigia grandiflora Lindl.: Sie ist in den südafrikanischen Provinzen Freistaat, KwaZulu-Natal sowie Mpumalanga verbreitet. Sie wird in der Roten Liste der gefährdeten Arten Südafrikas als „least concern“ = „nicht gefährdet“ eingestuft.[4]
  • Brunsvigia gregaria R.A.Dyer: Sie kommt nur in der Provinz Ostkap vor. Die Bestände gelten als stabil. Sie wird in der Roten Liste der gefährdeten Arten Südafrikas als „least concern“ = „nicht gefährdet“ eingestuft.[4]
  • Brunsvigia herrei Leight. ex W.F.Barker: Sie kommt vom südlichen Namibia bis nördlichen Namaqualand in der Provinz Nordkap vor. Sie wird in der Roten Liste der gefährdeten Pflanzenarten Südafrikas als „vulnerable“ = „gefährdet“ eingestuft.[4]
  • Kaiserin Josephines Brunsvigie (Brunsvigia josephinae (Redouté) Ker Gawl.): Sie kommt von Nieuwoudtville bis Baviaanskloof in der Provinzen Ost- sowie Nordkap vor. Sie wird in der Roten Liste der gefährdeten Pflanzenarten Südafrikas als „vulnerable“ = „gefährdet“ eingestuft.[4]
  • Brunsvigia kirkii Baker: Sie ist von Tansania bis Malawi verbreitet.[5]
  • Brunsvigia litoralis R.A.Dyer: Sie kommt entlang der Küste vom Great Brak River bis Port Elizabeth im Ost- sowie Westkap vor. Die Bestände in den kleinen voneinander isolierten Fundorten nehmen fortlaufend ab. Sie wurde in der Roten Liste der gefährdeten Pflanzenarten Südafrikas als „endangered“ = „stark gefährdet“ bewertet.[4]
  • Brunsvigia marginata (Jacq.) W.T.Aiton: Sie kommt nur im Westkap vor. Die Bestände gelten als stabil. Sie wird in der Roten Liste der gefährdeten Arten Südafrikas als „least concern“ = „nicht gefährdet“ eingestuft.[4]
  • Brunsvigia namaquana D.Müll.-Doblies & U.Müll.-Doblies: Sie kommt von Steinkopf und Aggeneys bis Wallekraal sowie Loeriesfontein in der Provinz Nordkap vor. Die Bestände gelten als stabil. Sie wird in der Roten Liste der gefährdeten Arten Südafrikas als „least concern“ = „nicht gefährdet“ eingestuft.[4]
  • Brunsvigia natalensis Baker: Sie ist im südlichen Afrika in Lesotho, Eswatini[5] und in den südafrikanischen Provinzen Freistaat, Gauteng, KwaZulu-Natal, Limpopo sowie Mpumalanga verbreitet. Sie wird in der Roten Liste der gefährdeten Arten Südafrikas als „least concern“ = „nicht gefährdet“ eingestuft.[4]
  • Brunsvigia orientalis (L.) Aiton ex Eckl.: Sie kommt in der Provinz Westkap vor. Ihre Bestände gelten als stabil. Sie wird in der Roten Liste der gefährdeten Arten Südafrikas als „least concern“ = „nicht gefährdet“ eingestuft.[4]
  • Brunsvigia pulchra (W.F.Barker) D.Müll.-Doblies & U.Müll.-Doblies: Von diesem Endemiten sind nur acht Fundorte im nördlichen Namaqualand von Kamiesberg bis Steinkopf in der Provinz Nordkap bekannt. Sie wurde in der Roten Liste der gefährdeten Pflanzenarten Südafrikas als „Rare“ = „selten, aber nicht gefährdet“ bewertet.[4]
  • Brunsvigia radula (Jacq.) W.T.Aiton: Dieser Endemit kommt nur bei Knersvlakte in der Provinz Westkap vor. Er ist nur von fünf Fundorten mit insgesamt weniger als 1000 Exemplaren bekannt. Die Bestände nehmen aus vielfältigen Gründen fortlaufend ab. Sie wurde in der Roten Liste der gefährdeten Pflanzenarten Südafrikas als „endangered“ = „stark gefährdet“ bewertet.[4]
  • Brunsvigia radulosa Herb.: Sie ist im südlichen Afrika in Botswana, Lesotho und in weiten Teilen Südafrikas verbreitet.[5] Sie wird 2013 in der Roten Liste der gefährdeten Arten Südafrikas als „least concern“ = „nicht gefährdet“ eingestuft.[4]
  • Brunsvigia striata (Jacq.) Aiton (Syn.: Brunsvigia minor Lindl.): Sie kommt in der Provinz Ostkap vor. Ihre Bestände gelten als stabil. Sie wird in der Roten Liste der gefährdeten Arten Südafrikas als „least concern“ = „nicht gefährdet“ eingestuft.[4]
  • Brunsvigia undulata F.M.Leight.: Diese seltene Art ist nur von sechs Fundorten aus den Mahwaqa-Bergen und südlich von Estcourt in der Provinz KwaZulu-Natal bekannt. Sie wurde in der Roten Liste der gefährdeten Pflanzenarten Südafrikas als „Rare“ = „selten, aber nicht gefährdet“ bewertet.[4]

Quellen

Einzelnachweise

  1. a b c d Deirdré Anne Snijman, April 2005: Brunsvigia Heist. bei PlantZAfrica vom South African National Biodiversity Institute = SANBI.
  2. Brunsvigia bei Tropicos.org. Missouri Botanical Garden, St. Louis.
  3. Brunsvigia im Germplasm Resources Information Network (GRIN), USDA, ARS, National Genetic Resources Program. National Germplasm Resources Laboratory, Beltsville, Maryland. Abgerufen am 8. Februar 2012.
  4. a b c d e f g h i j k l m n o p q r s Artenliste zu Brunsvigia in der Red List of South African Plants
  5. a b c d Rafaël Govaerts (Hrsg.): Datenblatt bei World Checklist of Selected Plant Families des Board of Trustees of the Royal Botanic Gardens, Kew. Zuletzt eingesehen am 16. Oktober 2014

Weiterführende Literatur

  • R. A. Dyer: A review of the genus Brunsvigia, Plant Life 6, 1950, S. 63–83.
  • R. A. Dyer: A review of the genus Brunsvigia Heist. Plant Life 7: 44–64. 1951.
  • C. A. Smith: Common names of South African plants. Memoirs of the Botanical Survey of South Africa No. 35. The Government Printer, Pretoria 1966.
  • R. S. Adamson, T. A. Salter (eds.): Flora of the Cape Peninsula. Juta, Kapstadt und Johannesburg, 1950.
  • John Manning, Peter Goldblatt: Wild flowers of the fairest Cape. Red Roof Design in association with the National Botanical Institute, Kapstadt 2000.
  • E. G. Rice, R. H. Compton: Wild flowers of the Cape of Good Hope. The Botanical Society of SA, Kapstadt 1950.
  • A. Pauw, S. Johnson: Table Mountain: a natural history. Fernwood Press, 1999.
  • G. D. Duncan: Grow bulbs. Kirstenbosch Gardening Series, National Botanical Institute, Kapstadt 2000.

Weblinks

 src=
– Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien
 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia DE

Brunsvigien: Brief Summary ( German )

provided by wikipedia DE

Die Brunsvigien (Brunsvigia) sind eine Pflanzengattung in der Familie der Amaryllisgewächse (Amaryllidaceae). Die etwa 21 Arten sind im südlichen Afrika verbreitet.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia DE

Brunsvigia

provided by wikipedia EN

Brunsvigia is a genus of African flowering plants in the family Amaryllidaceae, subfamily Amaryllidoideae.[3] It contains about 20 species native to southeastern and southern Africa from Tanzania to the Cape Provinces of South Africa.

Description

Brunsvigia are perennial, deciduous, temperate, bulbous herbal plants. Most species have subterranean bulbs but they are usually half-exposed in B. herrei and B. josephinae. Bulbs are tender, usually large (up to 20 cm diameter), winter-growing and summer-dormant, generally flowering in early autumn. Tunics are often thick and cartilaginous, typically brittle and tan-coloured, although they are brown and papery in B. josephinae and B. litoralis.

The leaves are annual; when mature, the leaves are broad and oblong to tongue-shaped. In species with small bulbs – B. radula, B. comptonii, and B. namaquana – there are just two or three leaves per plant but most other species have at least four leaves per bulb. B. josephinae has the distinction of producing as many as 20 leaves. The leaves mostly lie flat on the ground and sometimes press down so firmly that they lie vertically if the bulb is dug up. Only in B. litoralis, B. josephinae, B. grandiflora, B. undulata and B. herrei do the leaves stand clear of the ground. Although usually smooth, the upper leaf surfaces of two Namaqualand species (B. radula and B. namaquana) are covered with straw-coloured bristles and in some populations of B. striata from the southern Cape, they bear soft, scale-like hairs. In the winter rainfall region of southern Africa, the foliage is produced after the flowering heads have been shed, whereas in the summer rainfall region the vegetative and flowering stages often overlap. The scape is firm, to 35 cm, deciduous and breaking at ground level in fruiting time.

The inflorescences, a few- to many-flowered umbels, are particularly conspicuous. In most species the pedicels are long, stiff, straight and radiate outwards to form an almost perfectly spherical head; they elongate and spread after blooming. However, B. litoralis, B. josephinae and B. orientalis differ in having pedicels that curve below each flower. Just three species (B. pulchra, B. marginata and B. elandsmontana) have compact, brush-like inflorescences. The flowers are zygomorphic or almost actinomorphic with short tube, segments spreading-recurved. The six tepals of each flower are free to the base or shortly fused into a tube. Radially symmetrical, trumpet-shaped flowers occur in species with compact, dense inflorescences, whereas bilaterally symmetrical flowers occur in species with open, lax heads. In B. comptonii, B. radula and B. namaquana the flowers are highly asymmetrical as all but one tepal curve upwards. Often the flowers are scented and all produce nectar. Their colour vary from ruby-red to brilliant scarlet or pale to bright pink and in some species the entire inflorescence is attractively coloured. Pink flowers are the norm, whereas red flowers are found in B. marginata, B. orientalis, B. litoralis and B. josephinae. Floral markings are often variable within species but dark veins on the tepals are characteristic for B. bosmaniae and B. gregaria. When in flower, the plants are spectacular but the flowering period is brief and restricted to summer and autumn.

Stamens clustered, arising from the perianth tube, ± declinate or erect, shortly connate at base. Stigma capitate, trilobate (three-lobed). Each locule has 3-10 superimposed ovules whose shape resembles a spinning top. Style filiform, declinate. The water-rich, non-dormant, ovoid, reddish green seeds are borne in large, dry capsules that are spindle-shaped or three-angled, obtuse or acute, transversally veined, and often heavily ribbed. Capsules are dehiscent loculicidally or breaking unevenly. Dehiscence in most species of Brunsvigia is somewhat tardy and confined to the apex of the capsule, hampered below by heavy ribs that keep the septa closed for most of their length.[4] The number of chromosomes is 2n = 22.[5][6][7]

Brunsvigia is the only genus of Amaryllideae in which several species have stout, somewhat tubular, brilliant scarlet, pink, or red flowers that are adapted to bird pollination.[6]

The genus Brunsvigia was named after the House of Braunschweig [Brunswick]-Lüneburg,[5] specifically honouring the Duke of Brunswick who promoted the study of plants, including the beautiful Cape species B. orientalis. The name was first used in 1753 by Lorenz Heister, a German surgeon and botanist, to describe a single bulb received in 1748 by Gustaaf Willem van Imhoff from Ryk Tulbagh at the Cape.[8]

Species:[9][10]

References

  1. ^ Heister, Lorenz 1755. Geschreibung eines neuen Geschlechts 3.
  2. ^ Tropicos, Brunsvigia Heist.
  3. ^ Stevens, P.F., Angiosperm Phylogeny Website: Asparagales: Amaryllidoideae
  4. ^ Snijman, Deirdre A. (2012), "A revision of the Brunsvigia radula-group (Amaryllidaceae: Amaryllideae) of species in South Africa, including the description of Brunsvigia gariepensis a new species from Bushmanland in Northern Cape", South African Journal of Botany, 79: 106–116, doi:10.1016/j.sajb.2011.12.005
  5. ^ a b Van Jaarsveld, Ernst (2020), "Brunsvigia AMARYLLIDACEAE", in Eggli, U.; Nyffeler, R. (eds.), Illustrated Handbook of Succulent Plants: Monocotyledons, Springer-Verlag GmbH, pp. 433–434, doi:10.1007/978-3-662-56486-8_37, ISBN 978-3-662-56484-4
  6. ^ a b Meerow, Alan W.; Snijman, Deirdre A. (1998), "Amaryllidaceae", in Kubitzki, Klaus (ed.), The Families and Genera of Vascular Plants, vol. III, Springer-Verlag Berlin Heidelberg GmbH, pp. 83–110, doi:10.1007/978-3-662-03533-7, ISBN 978-3-642-08377-8, S2CID 30159571
  7. ^ Deirdre "Dee" Snijman, Plants of South Africa, South Africa National Biodiversity Institute, April 2005
  8. ^ "Flowers of Southern Africa" - Auriol Batten (Southern, 1988)
  9. ^ Kew World Checklist of Selected Plant Families
  10. ^ Sanbi Red List of South African Plants, Species search: Brunsvigia
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors
original
visit source
partner site
wikipedia EN

Brunsvigia: Brief Summary

provided by wikipedia EN

Brunsvigia is a genus of African flowering plants in the family Amaryllidaceae, subfamily Amaryllidoideae. It contains about 20 species native to southeastern and southern Africa from Tanzania to the Cape Provinces of South Africa.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors
original
visit source
partner site
wikipedia EN

Brunsvigia ( Spanish; Castilian )

provided by wikipedia ES

Brunsvigia es un género de plantas perennes y bulbosas perteneciente a la familia Amaryllidaceae, que comprende aproximadamente 18 especies distribuidas desde Tanzania hasta Sudáfrica.

Las especies de Brunsvigia son perennes estacionales, es decir que transcurren en reposo la estación climáticamente desfavorable. La estación de crecimiento activo y de la floración depende de la especie considerada y de su lugar de origen. Así, B. bosmaniae, B. gregaria, B. josephinae, B. littoralis, B. marginata, B. minor y B. namaquana son especies de crecimiento invernal que permanecen en reposo durante el verano. Brunsvigia grandiflora, B. natalensis y B. radulosa, en cambio, vegetan durante el perìodo estival y entran en dormición o reposo durante el invierno.

Las flores de muchas especies de este género son de brillantes colores: escarlatas, rosadas, o rojas.

Descripción

Plantas provistas de bulbo bien desarrollado, hojas anchas, normalmente caídas. Las flores son actinomorfas y hermafroditas. El perigonio está compuesto de 6 tépalos unidos en la base y el tubo perigonial es algo curvado. Las flores, en general acampanadas, están dispuestas en umbelas plurifloras en la extremidad de un escapo áfilo. El androceo está formado por 6 estambres inclinados, insertos en el tubo del perigonio o en la garganta. Los filamentos de los estambres son filiformes, tres de ellos más cortos. Las anteras son oblongas o lineares, versátiles. El ovario es ínfero, trilocular, con los lóculos pluriovulados. El estilo es filiforme y declinado. El estigma es capitado u oscuramente trilobulado. El fruto es una cápsula dehiscente.[1]

Taxonomía

El género fue descrito por Lorenz Heister y publicado en Geschreibung eines neuen Geschlechts 3. 1755.[2]

Etimología

Brunsvigia: nombre genérico que está dedicado a Carl Wilhelm Ferdinand (1713-1780), Duque de Brunswick.[3]

Especies

Las especies del género se listan a continuación:[4]

Especies amenazadas de extinción

Las siguientes especies se consideran amenazadas o vulnerables por degradación de su hábitat natural, según el libro rojo de IUCN:[5]

  • Brunsvigia gydobergensis D. & U.Müll.-Doblies
  • Brunsvigia litoralis R.A.Dyer
  • Brunsvigia herrei Leight. ex W.F.Barker
  • Brunsvigia pulchra (W.F.Barker) D. & U.Müll.-Doblies

Notas

  1. Dimitri, M. 1987. Enciclopedia Argentina de Agricultura y Jardinería. Tomo I. Descripción de plantas cultivadas. Editorial ACME S.A.C.I., Buenos Aires.
  2. «Brunsvigia». Tropicos.org. Missouri Botanical Garden. Consultado el 10 de julio de 2013.
  3. Heister, A. 1755. Beschr. Afr. Pfl. 3.
  4. «Royal Botanic Gardens, Kew: World Checklist Series» (en inglés). Consultado el 24 de febrero de 2009.
  5. http://www.iucn.org/ Página de la IUCN.

 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores y editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia ES

Brunsvigia: Brief Summary ( Spanish; Castilian )

provided by wikipedia ES

Brunsvigia es un género de plantas perennes y bulbosas perteneciente a la familia Amaryllidaceae, que comprende aproximadamente 18 especies distribuidas desde Tanzania hasta Sudáfrica.

Las especies de Brunsvigia son perennes estacionales, es decir que transcurren en reposo la estación climáticamente desfavorable. La estación de crecimiento activo y de la floración depende de la especie considerada y de su lugar de origen. Así, B. bosmaniae, B. gregaria, B. josephinae, B. littoralis, B. marginata, B. minor y B. namaquana son especies de crecimiento invernal que permanecen en reposo durante el verano. Brunsvigia grandiflora, B. natalensis y B. radulosa, en cambio, vegetan durante el perìodo estival y entran en dormición o reposo durante el invierno.

Las flores de muchas especies de este género son de brillantes colores: escarlatas, rosadas, o rojas.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores y editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia ES

Brunsvigia ( French )

provided by wikipedia FR

Le genre Brunsvigia regroupe des angiospermes de la famille des Amaryllidacées. Il comporte approximativement vingt espèces originaires de l'Afrique australe.

Leurs bulbes poussent en hiver et entrent en dormance en été. Ils fleurissent généralement au début de l'automne. Les fleurs sont de couleur vive, rouges ou roses.

Quelques espèces

Selon World Checklist of Selected Plant Families (WCSP) (6 Aug 2010)[1] :

Selon NCBI (6 Aug 2010)[2] :

Notes et références

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia FR

Brunsvigia: Brief Summary ( French )

provided by wikipedia FR

Le genre Brunsvigia regroupe des angiospermes de la famille des Amaryllidacées. Il comporte approximativement vingt espèces originaires de l'Afrique australe.

Leurs bulbes poussent en hiver et entrent en dormance en été. Ils fleurissent généralement au début de l'automne. Les fleurs sont de couleur vive, rouges ou roses.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia FR

Brunsvigija ( Croatian )

provided by wikipedia hr Croatian

Brunsvigija (lat. Brunsvigia), rod trajnica, lukovičastih geofita iz porodice zvanikovki, smještenih u podtribus Strumariinae. Postoji 19 priznatih vrsta raširenih po jugu Afrike, a najsjevernija je B. kirkii, iz Tanzanije i Malavija.[1]

Jedina ugrožena vrsta je Brunsvigia litoralis zbog gubitka staništa između Cape St. Francisa i Port Elizabetha.[2]

Rod je opisan 1755.[3]

Vrste

  1. Brunsvigia bosmaniae F.M.Leight.
  2. Brunsvigia comptonii W.F.Barker
  3. Brunsvigia elandsmontana Snijman
  4. Brunsvigia gariepensis Snijman
  5. Brunsvigia grandiflora Lindl.
  6. Brunsvigia gregaria R.A.Dyer
  7. Brunsvigia herrei Leight. ex W.F.Barker
  8. Brunsvigia josephinae (Redouté) Ker Gawl.
  9. Brunsvigia kirkii Baker
  10. Brunsvigia litoralis R.A.Dyer
  11. Brunsvigia marginata (Jacq.) W.T.Aiton
  12. Brunsvigia namaquana D.Müll.-Doblies & U.Müll.-Doblies
  13. Brunsvigia natalensis Baker
  14. Brunsvigia nervosa (Poir.) ined.
  15. Brunsvigia orientalis (L.) Aiton ex Eckl.
  16. Brunsvigia pulchra (W.F.Barker) D.Müll.-Doblies & U.Müll.-Doblies
  17. Brunsvigia radula (Jacq.) W.T.Aiton
  18. Brunsvigia radulosa Herb.
  19. Brunsvigia undulata F.M.Leight.

Izvori

  1. Plants of the World online pristupljeno 24. rujna 2019
  2. SANBI Brunsvigia pristupljeno 24. rujna 2019
  3. Tropicos pristupljeno 24. rujna 2019
Logotip Zajedničkog poslužitelja
Na Zajedničkom poslužitelju postoje datoteke vezane uz: Brunsvigija
Logotip Wikivrsta
Wikivrste imaju podatke o: Brunsvigia
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autori i urednici Wikipedije
original
visit source
partner site
wikipedia hr Croatian

Brunsvigija: Brief Summary ( Croatian )

provided by wikipedia hr Croatian

Brunsvigija (lat. Brunsvigia), rod trajnica, lukovičastih geofita iz porodice zvanikovki, smještenih u podtribus Strumariinae. Postoji 19 priznatih vrsta raširenih po jugu Afrike, a najsjevernija je B. kirkii, iz Tanzanije i Malavija.

Jedina ugrožena vrsta je Brunsvigia litoralis zbog gubitka staništa između Cape St. Francisa i Port Elizabetha.

Rod je opisan 1755.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autori i urednici Wikipedije
original
visit source
partner site
wikipedia hr Croatian

Brunsvigia ( Italian )

provided by wikipedia IT

Brunsvigia Heist. è un genere di angiosperme monocotiledoni della famiglia Amaryllidaceae diffuso nell'Africa subsahariana.[1]

Tassonomia

Il genere comprende le seguenti specie:[1]

Note

  1. ^ a b (EN) Brunsvigia, su Plants of the World Online, Royal Botanic Gardens, Kew. URL consultato il 19 ottobre 2021.

 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autori e redattori di Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia IT

Brunsvigia: Brief Summary ( Italian )

provided by wikipedia IT
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autori e redattori di Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia IT

Brunsvigia ( Norwegian )

provided by wikipedia NO

Brunsvigia er en planteslekt i underfamilien Amaryllidoideae i løkfamilien. Den omfatter omkring 20 arter som hører hjemme i det sørlige Afrika.

Plantene blomstrer vanligvis tidlig på høsten. Deres blomster er purpurfarget, rosa eller røde.

Arter

Eksterne lenker

botanikkstubbDenne botanikkrelaterte artikkelen er foreløpig kort eller mangelfull, og du kan hjelpe Wikipedia ved å utvide den.
Det finnes mer utfyllende artikkel/artikler på .
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia forfattere og redaktører
original
visit source
partner site
wikipedia NO

Brunsvigia: Brief Summary ( Norwegian )

provided by wikipedia NO

Brunsvigia er en planteslekt i underfamilien Amaryllidoideae i løkfamilien. Den omfatter omkring 20 arter som hører hjemme i det sørlige Afrika.

Plantene blomstrer vanligvis tidlig på høsten. Deres blomster er purpurfarget, rosa eller røde.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia forfattere og redaktører
original
visit source
partner site
wikipedia NO

Brunsvigia ( Portuguese )

provided by wikipedia PT

Brunsvigia é um género botânico pertencente à família Amaryllidaceae[1].

Espécies

  • Brunsvigia gigantea
  • Brunsvigia josephinae
  • Brunsvigia radulosa
  • Brunsvigia rosea

Referências

  1. «Brunsvigia — World Flora Online». www.worldfloraonline.org. Consultado em 19 de agosto de 2020

 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores e editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia PT

Brunsvigia: Brief Summary ( Portuguese )

provided by wikipedia PT

Brunsvigia é um género botânico pertencente à família Amaryllidaceae.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores e editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia PT

Brunsvigiasläktet ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Brunsvigiasläktet (Brunsvigia) är ett växtsläkte i familjen amaryllisväxter[1] med 21 arter från södra Afrika.

Brunsvigiasläktet som härstammar från Sydafrika har en mycket stor lök och på långa stänglar sittande trattformiga, röda eller rosafärgade blommor.[2]

Arter

Arter enligt Catalogue of Life[1]:

Bildgalleri

Källor

  • Walters, S.M. (1986). The European Garden Flora, Vol. 1. Pteridophyta; Gymnospermae; Angiospermae — Alismataceae to Iridaceae. ISBN 0-521-24859-0.

Noter

  1. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (9 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17101948. Läst 26 maj 2014.
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1930). Svensk uppslagsbok. Bd 5. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 120

Externa länkar

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Brunsvigiasläktet: Brief Summary ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Brunsvigiasläktet (Brunsvigia) är ett växtsläkte i familjen amaryllisväxter med 21 arter från södra Afrika.

Brunsvigiasläktet som härstammar från Sydafrika har en mycket stor lök och på långa stänglar sittande trattformiga, röda eller rosafärgade blommor.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Brunsvigia ( Vietnamese )

provided by wikipedia VI

Brunsvigia là chi thực vật có hoa trong họ Amaryllidaceae.[1]

Hình ảnh

Chú thích

  1. ^ Brunsvigia. The Plant List. Truy cập ngày 16 tháng 6 năm 2013.

Tham khảo


Bài viết liên quan đến phân họ thực vật Amaryllidoideae này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visit source
partner site
wikipedia VI

Brunsvigia: Brief Summary ( Vietnamese )

provided by wikipedia VI

Brunsvigia là chi thực vật có hoa trong họ Amaryllidaceae.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visit source
partner site
wikipedia VI

Брунсвигия ( Russian )

provided by wikipedia русскую Википедию
Царство: Растения
Подцарство: Зелёные растения
Отдел: Цветковые
Надпорядок: Lilianae
Порядок: Спаржецветные
Семейство: Амариллисовые
Подсемейство: Амариллисовые
Триба: Amaryllideae
Подтриба: Strumariinae
Род: Брунсвигия
Международное научное название

Brunsvigia Heist., 1755

Wikispecies-logo.svg
Систематика
на Викивидах
Commons-logo.svg
Изображения
на Викискладе
NCBI 82217EOL 29237GRIN g:1753IPNI 1371-1

Брунсвигия (англ. Brunsvigia) — род травянистых растений семейства Амариллисовые (Amaryllidaceae).

Род назван в честь герцога Брауншвейг-Вольфенбюттеля Карла I[2].

Ботаническое описание

Planned section.svg
Этот раздел статьи ещё не написан.
Согласно замыслу одного или нескольких участников Википедии, на этом месте должен располагаться специальный раздел.
Вы можете помочь проекту, написав этот раздел. Эта отметка установлена 30 июня 2015 года.

Таксономия

Примечания

  1. Об условности указания класса однодольных в качестве вышестоящего таксона для описываемой в данной статье группы растений см. раздел «Системы APG» статьи «Однодольные».
  2. Burkhardt L. Verzeichnis eponymischer Pflanzennamen : [нем.] = Index of Eponymic Plant Names = Index de Noms Eponymes des Genres Botaniques. — Berlin : Botanic Garden and Botanical Museum Berlin : Freie Universität Berlin, 2016. — S. B-98. — 1119 S. — ISBN 978-3-946292-10-4. — DOI:10.3372/epolist2016.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Авторы и редакторы Википедии

Брунсвигия: Brief Summary ( Russian )

provided by wikipedia русскую Википедию

Брунсвигия (англ. Brunsvigia) — род травянистых растений семейства Амариллисовые (Amaryllidaceae).

Род назван в честь герцога Брауншвейг-Вольфенбюттеля Карла I.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Авторы и редакторы Википедии