Aderyn a rhywogaeth o adar yw Telor heglog (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: telorion heglog) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Ortogocichla rufa; yr enw Saesneg arno yw Long-legged warbler. Mae'n perthyn i deulu'r Teloriaid (yr Hen Fyd) (Lladin: Sylviidae) sydd yn urdd y Passeriformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn O. rufa, sef enw'r rhywogaeth.[2]
Mae'r telor heglog yn perthyn i deulu'r Teloriaid (yr Hen Fyd) (Lladin: Sylviidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Aderyn gwair rhesog Megalurus palustris Fulvetta cinereiceps Fulvetta cinereiceps
_Fulvetta_-_Sela_Pass_-_Arunachal_Pradesh_-_India.jpg)
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Telor heglog (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: telorion heglog) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Ortogocichla rufa; yr enw Saesneg arno yw Long-legged warbler. Mae'n perthyn i deulu'r Teloriaid (yr Hen Fyd) (Lladin: Sylviidae) sydd yn urdd y Passeriformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn O. rufa, sef enw'r rhywogaeth.
Megalurulus rufus Megalurulus generoko animalia da. Hegaztien barruko Locustellidae familian sailkatua dago.
Megalurulus rufus Megalurulus generoko animalia da. Hegaztien barruko Locustellidae familian sailkatua dago.
Lymykerttu (Megalurulus rufus), myös Trichocichla rufa, on Fidžin kotoperäinen varpuslintu. Se elää Vanua Levulla (alalaji kluniei) ja Viti Levulla (nimialalaji rufus). Anton Reichenow kuvaili lajin holotyypin Viti Levulta vuonna 1890.[2]
Lymykerttu (Megalurulus rufus), myös Trichocichla rufa, on Fidžin kotoperäinen varpuslintu. Se elää Vanua Levulla (alalaji kluniei) ja Viti Levulla (nimialalaji rufus). Anton Reichenow kuvaili lajin holotyypin Viti Levulta vuonna 1890.
De fijizanger (Cincloramphus rufus synoniemen: Megalurulus rufus; Trichocichla rufa) is een bedreigde endemische zangvogel uit de familie Locustellidae. De vogel werd in 1890 door Anton Reichenow geldig beschreven.
De vogel is 7 cm lang. Het is een schuwe, onopvallende insecteneter, die warm bruin gekleurd is van boven, met een brede, zilverkleurige wenkbrauwstreep. Van onder is de vogel wit tot vuilwit, maar de flanken zijn weer roestbruin. Dit roestbruin gaat geleidelijk over in wit op de onderbuik. De vogel heeft een relatief lange staart en lange poten, die blauwachtig gekleurd zijn en een relatief korte, zwarte snavel.[1]
Deze soort is endemisch op Fiji en telt twee ondersoorten:
Het leefgebied bestaat uit oud bos in rotsig terrein op 80 tot 800 m boven zeeniveau in de buurt van beekjes. De vogel wordt vaak aangetroffen in gebied waar pioniervegetatie opslaat, na aardverschuivingen. De vogel foerageert grotendeels op de bodem in de vegetatie.[1]
De fijizanger heeft een beperkt verspreidingsgebied en daardoor is de kans op uitsterven aanwezig. De grootte van de populatie werd in 2017 door BirdLife International geschat op 50 tot 250 volwassen individuen en de populatie-aantallen nemen af door predatie door de invasieve soorten predatoren zoals zwarte rat (Rattus rattus) en de Indische mangoeste (Herpestes javanicus auropunctatus). Het kappen van bos op zichzelf hoeft niet te leiden tot habitatverlies, maar verhoogt wel de kans op de introductie van predatoren in het leefgebied. Om deze redenen staat deze soort als bedreigd op de Rode Lijst van de IUCN.[1]
Bronnen, noten en/of referentiesDe fijizanger (Cincloramphus rufus synoniemen: Megalurulus rufus; Trichocichla rufa) is een bedreigde endemische zangvogel uit de familie Locustellidae. De vogel werd in 1890 door Anton Reichenow geldig beschreven.
Fijigräsfågel[2] (Cincloramphus rufus) är en fågel i familjen gräsfåglar inom ordningen tättingar.[3]
Fijigräsfågeln är en långstjärtad, 17 centimeter lång sångare. Ovansidan är varmbrun med ett distinkt och långt silverfärgat ögonbrynsstreck. På undersidan kontrasterar vit strupe med röd- eller gulbruna bröstsidor och flanker som övergår till smutsvitt på buken. Näbben är medellång och svart, benen rätt långa och blåaktiga. Sången består av upprepade korta högljudda melodiska fraser, medan varningslätet är ett distinkt bubblande.[1]
Fijigräsfågel förekommer i Fiji och delas in i två underarter med följande utbredning:[4]
Fijigräsfågeln placeras traditionellt som enda art i släktet Trichocichla, men förs ofta till Megalurulus.[5] DNA-studier från 2018[6] visar dock att arterna i Megalurulus inte är varandras närmaste släktingar utan bildar en klad tillsammans med lärksångarna i Cincloramphus, fijigräsfågeln, timorgräsfågeln (Buettikoferella) samt rostgräsfågeln och papuagräsfågeln från Megalurus. Författarna till studien rekommenderar att alla dessa placeras i Cincloramphus som har prioritet, och denna hållning följs här.
Alla sentida fynd har gjorts nära små vattendrag i gammal skog mellan 80 och 800 meters höjd, oftast på branta sluttningar med tät undervegetation som vuxit upp efter jordskred. Par och familjegrupper födosöker obemärkt nära märken och arten upptäcks bäst genom sin sång.[1]
Arten var länge känd från fyra gamla exemplar och en handfull obekräftade rapporter från Viti Levu och ett fynd från Vanua Levu 1974. Under efterforskningar 2002-2005 hittades den dock på ett antal lokaler på Viti Levu, där den lokalt var vanlig i idealisk miljö, men förekom väldigt fläckvist. Efterforskningar på Viti Levu efter taxonet clunei har dock ännu inte gett något, trots att lokalbefolkningen där känner till fågelns läte. Världspopulationen uppskattas idag till 70-400 individer och beståndet tros vara stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som starkt hotad med tanke på dess lilla population.[1]
Wikispecies har information om Trichocichla rufa.
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
Fijigräsfågel (Cincloramphus rufus) är en fågel i familjen gräsfåglar inom ordningen tättingar.
Trichocichla rufa là một loài chim thuộc chi đơn loài Trichocichla trong họ Locustellidae.[1]
Trichocichla rufa là một loài chim thuộc chi đơn loài Trichocichla trong họ Locustellidae.
