El xot de les Visayas (Otus nigrorum) és un ocell de la família dels estrígids (Strigidae) que habita els boscos de les illes de Negros i Panay, a les Filipines.
Va ser considerada una subespècie d'Otus megalotis fins que recentment ha estat considerada una espècie de ple dret, arran els treballs de Miranda et al (2011),[1]
El xot de les Visayas (Otus nigrorum) és un ocell de la família dels estrígids (Strigidae) que habita els boscos de les illes de Negros i Panay, a les Filipines.
The Negros scops owl (Otus nigrorum), also known as the Visayan scops owl, is an owl, endemic to the islands of Negros and Panay in the Philippines, belonging to the family of the typical owls Strigidae. It was formerly classified as a subspecies of the Philippine scops owl. It is threatened by habitat loss and hunting for the pet trade.
EBird describes the bird as "A fairly small owl of lowland and foothill forest on the islands of Negros and Panay, where it is the only scops-owl. Dark brown above and pale gray below, with a rufous face bordered with a black line and a pale gray V-shape between the eyes. Occurs together with Luzon boobook, but Negros Scops-Owl has orange rather than yellow eyes and lacks the brown-streaked chest. Song is a descending series of upslurred yelps."[3]
It is the smallest and palest of the endemic Philippine scops owl complex.[4]
Negros scops owls prey at night on insects. They live alone or in monogamous pairs. They breed throughout the year, laying clutches of 1 or 2 eggs. They nest in tree hollows in forests of the Philippine lowlands.[4]
Its natural habitats are tropical moist lowland and montane primary and secondary forest up to 1,000 meters above sea level.[4] While they can tolerate secondary forest, they have the highest population densities and health in primary (old-growth) forest.
The IUCN Red List has assessed this bird as vulnerable with the population being estimated at 1,000 to 2,499 mature individuals. Its main threat is habitat destruction through both legal and Illegal logging, conversion into farmlands through slash-and-burn, charcoal burning, and mining. Habitat loss on both Negros and Panay has been extensive. By 2007, Negros and Panay had a 3% and 6% remaining forest cover with a huge chunk of this being in higher elevation forests where this bird does not thrive. Despite the already paltry numbers, these figures are still continuing to decline due to the above-mentioned threats.
There are currently no species-specific conservation plans. It occurs in a few protected areas in Northern Negros Natural Park, Mount Kanlaon National Park and Northwest Panay Peninsula Natural Park. However, as with most areas in the Philippines, protection from hunting and illegal logging is lax.
{{cite web}}
: CS1 maint: url-status (link) The Negros scops owl (Otus nigrorum), also known as the Visayan scops owl, is an owl, endemic to the islands of Negros and Panay in the Philippines, belonging to the family of the typical owls Strigidae. It was formerly classified as a subspecies of the Philippine scops owl. It is threatened by habitat loss and hunting for the pet trade.
El autillo orejudo de Negros (Otus nigrorum)[2] es una especie de ave strigiforme de la familia Strigidae endémica de las Filipinas. Anteriormente era tratada como una subespecie del autillo orejudo de Luzón (O. megalotis).[3]
Se distribuye en las islas filipinas de Panay y Negros.[4]
El autillo orejudo de Negros (Otus nigrorum) es una especie de ave strigiforme de la familia Strigidae endémica de las Filipinas. Anteriormente era tratada como una subespecie del autillo orejudo de Luzón (O. megalotis).
Otus nigrorum
Le Petit-duc de Negros (Otus nigrorum) est une espèce d'oiseaux de la famille des Strigidae, considérée jusqu'en 2011 comme une sous-espèce du Petit-duc de Luçon (O. megalotis)[1].
Cette espèce est endémique des Philippines.
Otus nigrorum
Le Petit-duc de Negros (Otus nigrorum) est une espèce d'oiseaux de la famille des Strigidae, considérée jusqu'en 2011 comme une sous-espèce du Petit-duc de Luçon (O. megalotis).
De negrosdwergooruil (Otus nigrorum) is een vogelsoort uit de familie van de strigidae (uilen).
Negrosdvärguv[2] (Otus nigrorum) är en fåtalig fågel i familjen ugglor inom ordningen ugglefåglar, förekommande på två öar i Filippinerna.[3]
Arten återfinns på Negros och Panay i Filippinerna.[1] Tidigare betraktades negrosdvärguven, everettdvärguv (Otus everetti) och filippindvärguv (O. megalotis) som en och samma art under det vetenskapliga namnet Otus megalotis. Efter studier från 2011[4] urskiljs de numera som egna arter. Negrosdvärguven behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Negrosdvärguven är en relativt liten dvärguv, endast 23–24 centimeter lång, med kraftigt rostfärgad huvud och hals, vit undersida och tydliga örontofsar.[1] Otus megalotis är större, med större och mer befjädrade fötter samt med ett tydligt blekt streck på skapularerna.[1] Everettdvärguven är brunare under och på övre delen av huvudet.[1]
Mycket lite är känt om artens levnadssätt. Den förekommer både i bergsskogar, fuktiga lågländer och i skogsområden påverkade av människor. Den tros leva av insekter och andra ryggradslösa djur.[5]
Världspopulationen tros bestå av inte fler än 1.000 vuxna individer på vardera ö. Den är ovanligare i sitt utbredningsområde än everettdvärguven och luzonkragdvärguven i sina. Den tros också minska i antal på grund av habitatförstörelse. IUCN därför kategoriserar arten som sårbar.[1]
Negrosdvärguv (Otus nigrorum) är en fåtalig fågel i familjen ugglor inom ordningen ugglefåglar, förekommande på två öar i Filippinerna.
Otus nigrorum là một loài chim trong họ Strigidae.[1]