Nomada ferruginata ist eine Biene aus der Familie der Apidae.
Die Bienen haben eine Körperlänge von 8 bis 10 Millimetern. Der Kopf und Thorax ist bei den Weibchen schwarz und ist rot gezeichnet. Die Callis sind gelb, die Tergite sind rot und bei manchen Individuen teilweise gelb gefleckt. Das Labrum ist rot und hat kleine Zähnchen. Das dritte Fühlerglied ist kürzer als das vierte. Das rot gefleckte Schildchen (Scutellum) trägt schwach ausgebildete Höcker. Die Schienen (Tibien) der Hinterbeine haben am Ende mehrere spitze, rote, kleine Dornen. Bei den Männchen sind der Thorax und das erste Tergit basal schwarz. Der Kopf und die Calli sind gelb gezeichnet. Die Tergite sind ansonsten rot mit gelben Flecken, das Labrum ist gelb. Das dritte Fühlerglied ist kürzer als das vierte. Das schwach gehöckerte Schildchen ist schwarz. Die Schenkel (Femora) der Hinterbeine sind lang und locker behaart. Auf den Hinterschienen befinden sich am Ende blasse, spitze, kleine Dornen.
Die Art ist in Süd-, Mittel- und Nordeuropa verbreitet. Die Tiere fliegen von Anfang März bis Mitte Mai. Die Art parasitiert Andrena praecox.
Felix Amiet, M. Herrmann, A. Müller, R. Neumeyer: Fauna Helvetica 20: Apidae 5. Centre Suisse de Cartographie de la Faune, 2007, ISBN 978-2-88414-032-4.
De geelschouderwespbij (Nomada ferruginata) is een vliesvleugelig insect uit de familie bijen en hommels (Apidae). De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1767 door Linnaeus.[1]
Bronnen, noten en/of referenties
Vårgökbi (Nomada ferruginata)[3][2] är en biart som först beskrevs av Carl von Linné 1767. Den ingår i släktet gökbin och familjen långtungebin.[4][5][6] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]
Ett avlångt bi med svart grundfärg på huvud och mellankropp, blandat med gult och rött. Skulderhörnen är gula, mest tydligt hos honan. Hanen har en gul mask kring mundelarna. Bakkroppen är röd; på sidorna av tergiterna[7] 2 och 3 har hanen stora gula fläckar; de bakre tergiterna har även de gula fläckar eller tvärband. Honan har endast obetydliga gula fläckar på bakkroppen, eller saknar sådana helt. Kroppslängden är 8 till 10 mm.[8]
Vårgökbiet bygger inga egna bon, utan larven lever som boparasit hos vårsandbi och enligt vissa auktoriteter även krusbärssandbi, där den dödar ägget eller larven och lever på det insamlade matförrådet.[9] Arten håller till i habitat som ängsmark, parker, trädgårdar, hedar, sandtäkter, buskmark, skogsbryn, lövträdsdungar,[8] ruderat (gärna nära vatten), flodstränder och dikesrenar[10]. Den flyger mellan mars och maj[10] (i norra delen av utbredningsområdet endast mellan april och maj[8]), och besöker blommande växter som tussilago, maskros, videarter[8] och svalört[9].
Arten är endemisk för Europa där det förekommer i de norra och centrala delarna, söderut till Frankrike och Italien (men inte på Iberiska halvön),[10] och västerut till södra England (med ett mindre antal fynd från norra England och Skottland före 1980)[9]. I Sverige finns arten i Skåne, Halland och på Gotland.[8] I Finland har ett mindre antal fynd gjorts längs sydkusten.[11]
Internationellt är vårgökbiet klassificerat som livskraftigt ("LC") och populationen är stabil.[10] I Sverige är det också klassificerat som livskraftigt, och populationen är stabil, eventuellt ökande.[8] I Finland har arten ännu ej fått någon rödlisteklassificering.[11]
Wikimedia Commons har media som rör Vårgökbi.
Wikispecies har information om Nomada ferruginata.
Vårgökbi (Nomada ferruginata) är en biart som först beskrevs av Carl von Linné 1767. Den ingår i släktet gökbin och familjen långtungebin. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Nomada ferruginata là một loài Hymenoptera trong họ Apidae. Loài này được Linnaeus mô tả khoa học năm 1767.[1]
Bài viết phân họ ong Nomadinae này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.
Nomada ferruginata là một loài Hymenoptera trong họ Apidae. Loài này được Linnaeus mô tả khoa học năm 1767.
