Harmosuolaheinämittari (Timandra griseata) on lehtimittareihin kuuluva perhonen. Lajista käytettiin aikaisemmin suolaheinämittari-nimeä, mutta nimi vaihtui, kun keltasuolaheinämittari erotettiin omaksi lajikseen.
Harmosuolaheinämittarin siipien kärkiväli on keskimäärin 25–30 millimetriä. Perhosen siipien väri on ruskeankellertävä ja siipien poikki kulkee selvä, punertava raita, joka päättyy etusiipien kärkeen. Lajin siipien ripset ja reunaosat ovat myös väriltään punertavia. Koiraan tuntosarvet ovat kampamaiset.[1][2]
Keltasuolaheinämittari, joka on pohjaväriltään keltainen, kuvattiin 1930-luvulla silloisen suolaheinämittarin alalajiksi Timandra griseata comai. Keltasuolaheinämittari kuitenkin eroaa harmosuolaheinämittarista paitsi väriltään, myös naarasyksilöiden genitaalien, lentoajan sekä esiintymisalueen suhteen, ja siksi se on erotettu omaksi lajikseen.[3]
Harmosuolaheinämittari on levinnyt laajalle alueelle. Sen elinalue ulottuu Marokosta, Portugalista ja Irlannista yli koko Euroopan aina Kiinaan, Japaniin ja Kazakhstaniin asti.[1] Suomessa lajin levinneisyysalue ulottuu lännessä Oulun korkeudelle, idässä pohjoisraja jää Joensuun pohjoispuolelle.[1][2]
Lajilla on kaksi sukupolvea vuodessa. Ensimmäinen sukupolvi lentää pääosin kesäkuussa ja toinen elokuussa.[1][2] Harmosuolaheinämittarit ovat lennossa iltahämärissä ja yöllä, mutta jotkut yksilöt saattavat lennellä myös päivällä.[1]
Lajia tavataan muun muassa lämpimillä rinneniityillä sekä kedoilla, ahoilla ja kalliomaastossa. Lajia voidaan tavata myös kosteammissa ympäristöissä, kuten rantaniityillä. Pihoilla lajia ei juurikaan esiinny. Harmosuolaheinämittarin ensimmäinen sukupolvi talvehtii toukkana, mutta toisen sukupolven yksilöt kehittyvät samanvuotisista toukista.[1]
Toukat elävät niittysuolaheinällä sekä muilla hierakkojen sukuun kuuluvilla kasveilla. Toukkien ravintokasveja ovat myös erilaiset tattaret.[1][2]
Harmosuolaheinämittari (Timandra griseata) on lehtimittareihin kuuluva perhonen. Lajista käytettiin aikaisemmin suolaheinämittari-nimeä, mutta nimi vaihtui, kun keltasuolaheinämittari erotettiin omaksi lajikseen.
Timandra griseata is een dagactieve nachtvlinder uit de familie Geometridae.
De vlinder heeft een spanwijdte van 30-35 mm. De vleugels zijn groen.
Er zijn twee soorten, Timandra comae en Timandra griseata, die met het blote oog niet van elkaar te onderscheiden zijn. Timandra griseata komt voor in Noord- en Oost-Europa, terwijl Timandra comae voorkomt in West- en Zuid-Europa. In Nederland komt alleen de soort Timandra comae voor. De soorten zijn pas in 1994 van elkaar gesplitst, en deze splitsing wordt niet door alle deskundigen onderschreven. In Estland is een heel klein aantal hybriden gevonden.
De waardplanten behoren tot het geslacht Rumex (zuring).
Bronnen, noten en/of referentiesTimandra griseata is een dagactieve nachtvlinder uit de familie Geometridae.
De vlinder heeft een spanwijdte van 30-35 mm. De vleugels zijn groen.
Grå syremåler (Timandra griseata) er en sommerfugl i gruppen av de egentlige målere (Geometridae). Denne arten, med en karakteristisk, rød tverrstripe på vingene, finnes på Sørlandet og Østlandet i Norge.
En middelsstor (vingespenn 27 – 31 mm), slank, lyst brungrå måler. Vingene har en skarp, rød stripe som begynner i spissen av forvingen, går rett ned til midten av vingens bakkant og fortsetter på bakvingen. Når sommerfuglen hviler med utslåtte vinger (som den gjerne gjør), danner denne streken en rett linje fra vingespiss til vingespiss. Videre har begge vingepar rosa ytterkant. Forvingen har en tynn, brun tverrstrek nær roten og en langs ytterkanten, bakvingen har bare den langs ytterkanten, som har en knekk i midten. Forvingen har også en liten, oval, mørk flekk litt foran midten. Larven er naken, lang og slank. Kroppen er karakteristisk innsnevret bak de tre forkropps- (thorax-) leddene. Den er brun på farge, på ryggen med en rekke av kraftige, V-formede, mørkbrune flekker og en smal, hvit midtlinje.
Larvene lever på syre- og høymol-arter (Rumex spp.). De voksne målerne kan man treffe på fra mai til september.
Det ser ut til at denne arten, i motsetning til den mer vidt utbredte gul syremåler (Timandra comae), har en ganske begrenset utbredelse. Den er funnet i Skandinavia, Finland, Baltikum og Nordvest-Russland. I Norge finnes den på Sørlandet og Østlandet.
Grå syremåler (Timandra griseata) er en sommerfugl i gruppen av de egentlige målere (Geometridae). Denne arten, med en karakteristisk, rød tverrstripe på vingene, finnes på Sørlandet og Østlandet i Norge.
Grå syramätare[1] (Timandra griseata)[1][2] är en fjärilsart som beskrevs av Wilhelm Petersen 1902. Grå syramätare ingår i släktet Timandra och familjen mätare, Geometridae.[1][2][3] Arten är reproducerande i Sverige.[1] Tre underarter finns listade i Catalogue of Life,[2] Timandra griseata brykaria Nordström, 1943, Timandra griseata prouti Inoue, 1958 och Timandra griseata recompta Prout, 1930.
Grå syramätare har en systerart, gul syramätare som den är väldigt lik. Grå syramätare har en blekare färger och mer grå pudring. Ofta krävs genitalieundersökning för säker artbestämning.
Grå syramätare (Timandra griseata) är en fjärilsart som beskrevs av Wilhelm Petersen 1902. Grå syramätare ingår i släktet Timandra och familjen mätare, Geometridae. Arten är reproducerande i Sverige. Tre underarter finns listade i Catalogue of Life, Timandra griseata brykaria Nordström, 1943, Timandra griseata prouti Inoue, 1958 och Timandra griseata recompta Prout, 1930.
Grå syramätare har en systerart, gul syramätare som den är väldigt lik. Grå syramätare har en blekare färger och mer grå pudring. Ofta krävs genitalieundersökning för säker artbestämning.
П'яду́н щавле́вий (Timandra griseata) — метелик з родини п'ядунів (Geometridae). Розповсюджений переважно в північній частині Європи та на Британських островах. Також зустрічається в Україні. Має розірваний ареал.
Крила кремового кольору з чітко вираженою червоною або пурпуровою стрічкою, що проходить диагонально по передньому та задньому крилам. Крім того, стрічка такого ж кольору огинає всі чотири крила. Заднє крило має характерний кут. Розмах крил коливається від 30 до 35 мм. Має дві генерації на рік. Лет імаго відбувається в травні — червні та в серпні — вересні. Вид є нічним, часто летить на світло.
Гусениця сіро-коричнева з темними плямами на спині. Живиться багатьми рослинами, включаючи види з таких родів, як щавель, спориш та лутига. Зимуюча стадія — личинка.
П'яду́н щавле́вий (Timandra griseata) — метелик з родини п'ядунів (Geometridae). Розповсюджений переважно в північній частині Європи та на Британських островах. Також зустрічається в Україні. Має розірваний ареал.
Крила кремового кольору з чітко вираженою червоною або пурпуровою стрічкою, що проходить диагонально по передньому та задньому крилам. Крім того, стрічка такого ж кольору огинає всі чотири крила. Заднє крило має характерний кут. Розмах крил коливається від 30 до 35 мм. Має дві генерації на рік. Лет імаго відбувається в травні — червні та в серпні — вересні. Вид є нічним, часто летить на світло.
Гусениця сіро-коричнева з темними плямами на спині. Живиться багатьми рослинами, включаючи види з таких родів, як щавель, спориш та лутига. Зимуюча стадія — личинка.
Timandra griseata là một loài bướm đêm trong họ Geometridae.[1]
Timandra griseata là một loài bướm đêm trong họ Geometridae.