'''Ficedula mugimaki,[2][3] ye una especie d'ave paseriforme de la familia Muscicapidae que vive n'Asia. El nome «mugimaki» vien del xaponés y significa "semador de trigu".[4]
Mide ente 13 y 13,5 centímetros de llargu. El machu adultu tien les partes cimeres corites con una llista superciliar blanca detrás del güeyu, un parche alar blancu, cantos blancos nes terciaries y na base de les plumes esteriores de la cola. El pechu y el gargüelu son de color anaranxáu ente que'l banduyu y les coberteras infracaudales son de color blancu. La fema ye de color marrón-buxu percima, col pechu y el gargüelu de marrón anaranxao maciu. La fema escarez de blancu na cola, tien una o dos barras pálides nes nales y llista superciliar ye débil o inesistente por completu. Los machos nuevos son similares a la fema, pero tienen el pechu de color naranxa brillante, la cola blanca y una ceya más obvia.
Reproduzse nel este de Siberia y el nordés de China. Ye una especie migratoria, pasa l'iviernu nel sudeste d'Asia, algamando l'oeste d'Indonesia y les Filipines. Hai un únicu rexistru d'una ave vagamunda en Alaska, en Shemya Island en 1985.[5] Un páxaru rexistráu en Humberside, Inglaterra en 1991 nun foi aceptáu na categoría A, d'ave montesa, pero foi puestu nuna categoría D, esto ye, probablemente seya de procedencia en cautividá. Foi reteníu na categoría D, tres una revisión en 2009.[6]
'''Ficedula mugimaki, ye una especie d'ave paseriforme de la familia Muscicapidae que vive n'Asia. El nome «mugimaki» vien del xaponés y significa "semador de trigu".
El papamosques de Mugimaki[1] (Ficedula mugimaki) és un ocell de la família dels muscicàpids (Muscicapidae) que habita els boscos d'Àsia Oriental, criant al sud-est de Sibèria, Sakhalín, Mongòlia i nord-est de la Xina. Passa l'hivern al sud de la Xina, Sud-est asiàtic, Filipines i Indonèsia.
El papamosques de Mugimaki (Ficedula mugimaki) és un ocell de la família dels muscicàpids (Muscicapidae) que habita els boscos d'Àsia Oriental, criant al sud-est de Sibèria, Sakhalín, Mongòlia i nord-est de la Xina. Passa l'hivern al sud de la Xina, Sud-est asiàtic, Filipines i Indonèsia.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Gwybedog mwgimaci (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: gwybedogion mwgimaci) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Ficedula mugimaki; yr enw Saesneg arno yw Mugimaki flycatcher. Mae'n perthyn i deulu'r Gwybedogion (Lladin: Muscicapidae) sydd yn urdd y Passeriformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn F. mugimaki, sef enw'r rhywogaeth.[2]
Mae'r gwybedog mwgimaci yn perthyn i deulu'r Gwybedogion (Lladin: Muscicapidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delweddAderyn a rhywogaeth o adar yw Gwybedog mwgimaci (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: gwybedogion mwgimaci) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Ficedula mugimaki; yr enw Saesneg arno yw Mugimaki flycatcher. Mae'n perthyn i deulu'r Gwybedogion (Lladin: Muscicapidae) sydd yn urdd y Passeriformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn F. mugimaki, sef enw'r rhywogaeth.
Der Mugimakischnäpper (Ficedula mugimaki) ist ein kleiner Singvogel aus der Familie der Fliegenschnäpper, der in Ostasien verbreitet ist. Der Name leitet sich von dem japanischen Wort mugimaki (Weizenaussaat) her. Die Art ist monotypisch.
Der Mugimakischnäpper erreicht eine Länge von 13 bis 13,5 Zentimetern und ein Gewicht von 13 bis 15 Gramm. Die Flügelspannweite beträgt circa 21 bis 24 Zentimeter. Der Vogel ist auffällig farbenfroh, wirkt jedoch eher plump mit einem runden Kopf und einem kurzen Schnabel.[1] Es besteht ein ausgeprägter Geschlechtsdimorphismus:
Bei adulten Männchen ist die Oberseite schiefergrau bis schwarz. Davon hebt sich ein breiter weißer Überaugenstreif oberhalb und hinter den Augen ab. Die Brustpartie ist in einem hellen Orange gefärbt, das zum Bauch und den Flanken hin ausläuft. Die Bauchmitte und die Unterschwanzdecken sind weiß. Die schwarzen Oberflügel weisen ein großes weißes Feld auf, das durch die großen Armdecken und die Spitzen der mittleren Armdecken gebildet wird. Die Schirmfedern sind weiß gesäumt. Männchen im Jugendkleid ähneln in ihrer Erscheinung den adulten Männchen, allerdings ist das Rückengefieder eher gräulich und das orange Brustgefieder noch blasser.
Die Weibchen sind weitaus weniger auffällig gefärbt. Statt der schwarzen Rückenfärbung des Männchens besitzen sie ein bräunliches Rückengefieder. Auch das Orange des Brustgefieders ist blasser. Außerdem fehlt die weiße Färbung an der Schwanzwurzel und der weiße Fleck und Saum der Schwingfedern ist weniger ausgeprägt.[1]
Der Mugimakischnäpper besitzt ein ausgedehntes Verbreitungsgebiet. Die Brutgebiete erstrecken sich von Nordostchina und Nordkorea über den Russischen Fernen Osten und die Insel Sachalin im Osten bis nach Tomsk und Krasnoyarsk im Westen. Die Überwinterungsgebiete liegen in Südchina und Südostasien, inklusive Malaysias, Thailands, Indonesiens und den Philippinen. Während des Zuges wird der Mugimakischnäpper häufig in Japan angetroffen, insbesondere auf den Hauptinseln vorgelagerten kleineren Inseln. Auf der Koreanischen Halbinsel ist die Art häufig, im Osten Chinas und auf Taiwan ist der Mugimakischnäpper ebenfalls anzutreffen.[1]
Innerhalb ihres Brutgebietes bevorzugt die Art alte Laubwälder sowie feuchte Borealwälder sowohl im Flachland als auch in Gebirgsregionen. Während des Zuges und in den Überwinterungsgebieten findet sie sich auch in Nadelwäldern.[1]
Aufgrund des großen Verbreitungsgebietes wird der Mugimakischnäpper von der IUCN zurzeit als nicht gefährdet (Least concern) eingestuft.[2]
Der Mugimakischnäpper ernährt sich vorwiegend von fliegenden Insekten, die er in den Baumkronen erbeutet.
Der Mugimakischnäpper (Ficedula mugimaki) ist ein kleiner Singvogel aus der Familie der Fliegenschnäpper, der in Ostasien verbreitet ist. Der Name leitet sich von dem japanischen Wort mugimaki (Weizenaussaat) her. Die Art ist monotypisch.
The mugimaki flycatcher (Ficedula mugimaki) is a small passerine bird of eastern Asia belonging to the genus Ficedula in the Old World flycatcher family, Muscicapidae. The name "mugimaki" comes from Japanese and means "wheat-sower".[2] The bird is also known as the robin flycatcher.
The mugimaki flycatcher is 13 to 13.5 centimetres long. It has a rattling call and often flicks its wings and tail. The adult male has blackish upperparts with a short white supercilium behind the eye, a white wing-patch, white edges to the tertials and white at the base of the outer tail-feathers. The breast and throat are orange-red while the belly and undertail-coverts are white. The female is grey-brown above with a pale orange-brown breast and throat. She lacks white in the tail, has one or two pale wingbars rather than a white wing-patch and has a supercilium that is either faint or absent entirely. Young males are similar to the female but have a brighter orange breast, white in the tail and a more obvious supercilium.
It breeds in eastern Siberia and north-east China. Migrating birds pass through eastern China, Korea and Japan in spring and autumn. The species winters in Southeast Asia, reaching western Indonesia and the Philippines. There is a single record of a vagrant bird in Alaska; on Shemya Island in 1985.[3] A bird in Humberside, England in 1991 was not accepted into Category A, a wild bird, but was put in a Category D, meaning likely to be of captive origin. It was retained in Category D following a review in 2009.[4] After a third review in 2016 the bird was placed in category E.[5]
The main habitats are forest and woodland, particularly at higher elevations. It is also found in parks and gardens during migration. It usually occurs alone or in small groups, feeding on flying insects in the tree canopy.
The mugimaki flycatcher (Ficedula mugimaki) is a small passerine bird of eastern Asia belonging to the genus Ficedula in the Old World flycatcher family, Muscicapidae. The name "mugimaki" comes from Japanese and means "wheat-sower". The bird is also known as the robin flycatcher.
La Mugimakia muŝkaptulo (Ficedula mugimaki) estas paserina birdo de la familio de Muŝkaptuledoj kaj genro de Ficeduloj indiĝena de orienta Azio.
La nomo "mugimaki" devenas el la japana kaj signifas "tritikosemisto".[1] Tiu birdo estas konata ankaŭ kiel la Ruĝgorĝa muŝkaptulo.
Ĝi estas 13 al 13.5 cm longa. Ĝi havas vibrantan alvokon kaj ofte aerfrapas per siaj flugiloj kaj vosto. Maskla plenkreskulo havas nigrecajn suprajn partojn kun mallonga blanka superokula strio malantaŭ la okulo, blankan flugilmakulon, blankajn bordojn de flugilplumoj kaj blankon ĉe la bazo de la eksteraj vostoplumoj. La brusto kaj gorĝo estas ruĝoranĝaj dum la ventro kaj subvostaj kovriloj estas blankaj. La ino estas grizbruna supre kun paloranĝabrunaj brusto kaj gorĝo. Ŝi ne havas blankon en vosto, havas unu aŭ du palajn flugilstriojn pli ol la blanka makulo kaj havas superokulan strion kiu estas ne tre markata aŭ eĉ nevidebla. Junaj maskloj estas similaj al inoj sed havas briloranĝan bruston, blankon en vosto kaj pli videblan superokulan strion.
Ili reproduktiĝas en orienta Siberio kaj nordorienta Ĉinio. Migrantaj birdoj trapasas orientan Ĉinion, Koreion kaj Japanion printempe kaj aŭtune. Tiu specio vintrumas en Sudorienta Azio, atingante okcidentan Indonezion kaj Filipinojn. Estas ununura informo pri vaganta birdo en Alasko; ĉe insulo Ŝemja en 1985.[2] Iu birdo ĉe Humberside, Anglio en 1991 ne estis akceptata en kategorio A, tio estas de natura birdo, sed enmetita en kategorion D, tio estas plej verŝajne de kaptiva deveno. Ties statuso eble estos reviziita future kiel pruvo esti natura birdo rilate ekzempleron de Bruna muŝkaptulo ĉeeste en Orienta Yorkshire ĉar ambaŭ specioj havas similajn distribuojn.[3]
La ĉefa habitato estas arbaroj, ĉefe je pli altaj lokoj. Ili troviĝas ankaŭ en parkoj kaj ĝardenoj dum migrado. Ili kutime ĉeestas ĉu sole ĉu en malgrandaj grupoj, manĝantaj preterflugantajn insektojn en la kanopeo.
La Mugimakia muŝkaptulo (Ficedula mugimaki) estas paserina birdo de la familio de Muŝkaptuledoj kaj genro de Ficeduloj indiĝena de orienta Azio.
La nomo "mugimaki" devenas el la japana kaj signifas "tritikosemisto". Tiu birdo estas konata ankaŭ kiel la Ruĝgorĝa muŝkaptulo.
Ĝi estas 13 al 13.5 cm longa. Ĝi havas vibrantan alvokon kaj ofte aerfrapas per siaj flugiloj kaj vosto. Maskla plenkreskulo havas nigrecajn suprajn partojn kun mallonga blanka superokula strio malantaŭ la okulo, blankan flugilmakulon, blankajn bordojn de flugilplumoj kaj blankon ĉe la bazo de la eksteraj vostoplumoj. La brusto kaj gorĝo estas ruĝoranĝaj dum la ventro kaj subvostaj kovriloj estas blankaj. La ino estas grizbruna supre kun paloranĝabrunaj brusto kaj gorĝo. Ŝi ne havas blankon en vosto, havas unu aŭ du palajn flugilstriojn pli ol la blanka makulo kaj havas superokulan strion kiu estas ne tre markata aŭ eĉ nevidebla. Junaj maskloj estas similaj al inoj sed havas briloranĝan bruston, blankon en vosto kaj pli videblan superokulan strion.
Ili reproduktiĝas en orienta Siberio kaj nordorienta Ĉinio. Migrantaj birdoj trapasas orientan Ĉinion, Koreion kaj Japanion printempe kaj aŭtune. Tiu specio vintrumas en Sudorienta Azio, atingante okcidentan Indonezion kaj Filipinojn. Estas ununura informo pri vaganta birdo en Alasko; ĉe insulo Ŝemja en 1985. Iu birdo ĉe Humberside, Anglio en 1991 ne estis akceptata en kategorio A, tio estas de natura birdo, sed enmetita en kategorion D, tio estas plej verŝajne de kaptiva deveno. Ties statuso eble estos reviziita future kiel pruvo esti natura birdo rilate ekzempleron de Bruna muŝkaptulo ĉeeste en Orienta Yorkshire ĉar ambaŭ specioj havas similajn distribuojn.
La ĉefa habitato estas arbaroj, ĉefe je pli altaj lokoj. Ili troviĝas ankaŭ en parkoj kaj ĝardenoj dum migrado. Ili kutime ĉeestas ĉu sole ĉu en malgrandaj grupoj, manĝantaj preterflugantajn insektojn en la kanopeo.
El papamoscas mugimaki (Ficedula mugimaki),[2][3] es una especie de ave paseriforme de la familia Muscicapidae que vive en el este de Asia. El nombre «mugimaki» viene del japonés, y significa «sembrador de trigo».[4]
Mide entre 13 y 13,5 centímetros de largo. El macho adulto tiene las partes superiores negruzcas con una lista superciliar blanca detrás del ojo, un parche alar blanco, bordes blancos en las terciarias y en la base de las plumas exteriores de la cola. El pecho y la garganta son de color anaranjado mientras que el vientre y las coberteras infracaudales son de color blanco. La hembra es de color pardo grisáceo por encima, con el pecho y la garganta de color anteado anaranjado claro. La hembra carece de blanco en la cola, tiene una o dos barras pálidas en las alas y lista superciliar es débil o inexistente por completo. Los machos jóvenes son similares a la hembra, pero tienen el pecho de color naranja brillante, la cola blanca y una ceja más obvia.
Se reproduce en el este de Siberia y el noreste de China. Es una especie migratoria, pasa el invierno en el sudeste de Asia, alcanzando el oeste de Indonesia y las Filipinas. Hay un único registro de un ave vagabunda en Alaska, en Shemya Island en 1985.[5] Un pájaro registrado en Humberside, Inglaterra en 1991 no fue aceptado en la categoría A, de ave silvestre, pero fue puesto en una categoría D, es decir, probablemente sea de procedencia en cautividad. Fue retenido en la categoría D, tras una revisión en 2009.[6]
|fechaacceso=
requiere |url=
(ayuda) El papamoscas mugimaki (Ficedula mugimaki), es una especie de ave paseriforme de la familia Muscicapidae que vive en el este de Asia. El nombre «mugimaki» viene del japonés, y significa «sembrador de trigo».
Ficedula mugimaki Ficedula generoko animalia da. Hegaztien barruko Muscicapidae familian sailkatua dago.
Ficedula mugimaki Ficedula generoko animalia da. Hegaztien barruko Muscicapidae familian sailkatua dago.
Burung Sambar Mugimaki adalah salah satu daripada haiwan yang boleh didapati di Malaysia. Nama sainsnya ialah Ficedula mugimaki.
Burung Sambar Mugimaki ialah haiwan yang tergolong dalam golongan benda hidup, alam : haiwan, filum : kordata, sub-filum : bertulang belakang (vertebrata), kelas : burung. Burung Sambar Mugimaki adalah haiwan berdarah panas, mempunyai sayap dan tubuh yang diselubungi bulu pelepah. Paruh Burung Sambar Mugimaki tidak bergigi.
Burung Sambar Mugimaki membiak dengan bertelur. Telur Burung Sambar Mugimaki bercangkerang keras.
Burung Sambar Mugimaki adalah salah satu daripada haiwan yang boleh didapati di Malaysia. Nama sainsnya ialah Ficedula mugimaki.
De mugimakivliegenvanger (Ficedula mugimaki) is een zangvogel uit de familie van vliegenvangers (Muscicapidae). De vogel komt voor in een groot deel van Oost-Azië. Het is een trekvogel die overwintert in tropisch Zuidoost-Azië. Het woord mugimaki komt uit het Japans en betekent zaaier.
De mugimakivliegenvager is een vliegenvanger van 13 cm lengte. Het volwassen mannetje heeft een lichte wenkbrauwstreep en een duidelijke brede witte vleugelstreep. Van boven is de vogel donkergrijs tot bijna zwartblauw en de borst is roodbruin. Volwassen vrouwtjes zijn egaal bruin en grijs en hebben een minder duidelijke wenkbrauw- en vleugelstreep en maar weinig roodbruin op de borst.
De mugimakivliegenvanger komt voor als broedvogel in Oost-Siberië en Noordoost-China. In de winter trekt de vogel naar Zuidoost-Azië tot in het westen van Indonesië en de Filipijnen. Het leefgebied van overwinterende vogels is vooral montaan tropisch bos tot een hoogte van 1800 m boven de zeespiegel.Tijdens de trek wordt de vogel ook in tuinen en parken en op eilanden gezien.
De mugimakivliegenvanger heeft een enorm groot verspreidingsgebied en daardoor is de kans op uitsterven gering. De grootte van de populatie is niet gekwantificeerd. De vogel is betrekkelijk algemeen in het broedgebied en plaatselijk algemeen (maar op andere plaatsen weer schaars) in het overwinteringsgebied. Er is aanleiding te veronderstellen dat de aantallen redelijk constant blijven. Om deze redenen staat deze vliegenvanger als niet bedreigd op de Rode Lijst van de IUCN.[1]
De mugimakivliegenvanger (Ficedula mugimaki) is een zangvogel uit de familie van vliegenvangers (Muscicapidae). De vogel komt voor in een groot deel van Oost-Azië. Het is een trekvogel die overwintert in tropisch Zuidoost-Azië. Het woord mugimaki komt uit het Japans en betekent zaaier.
Mugimakiflugsnappare[2] (Ficedula mugimaki) är en östasiatisk fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[3]
Mugimakiflugsnapparen är en medelstor flugsnappare, 13-13,5 centimeter lång. Den adulta hanen har svartaktig ovansida med ett kort vitt ögonbrynsstreck bakom ögat, en vit vingfläck, vita kanter på tertialerna samt vitt vid basen av de yttre stjärtpennorna. Bröst och strupe är orangeröda meda buk och undre stjärtteckare är vita.
Honan är gråbrun ovan med ett blekt orangebrunt bröst. Till skillnad från hanen saknar honan det vita inslaget i stjärten och har en eller två bleka vingband istället för den vita vingfläcken. Vidare saknas ögonbrynsstrecket eller är mycket svagt. Den unga hanen liknar honan men bröstet är starkare orange, den har vitt i stjärten samt ett tydligare ögonbrynsstreck.
Fågelns häckningsområde är sydöstra Sibirien, Sakhalin och nordöstra Kina. På vintern flyttar den till Sydostasien och Indonesien.[3] Arten är en mycket sällsynt gäst i Europa med två fynd som tros härröra från individer som tagit sig från Asien på naturlig väg: Neftekamsk i europeiska delen av Ryssland i augusti 2007 samt i italienska Bagolino 6 oktober 2011.[4] I oktober 2017 sågs även en ung hona på Værøy i norska Nordland, men detta fynd har ännu inte granskats.
Mugimakiflugsnapparen trivs i skog och skogslandskap, framför allt vid lite högre höjd. Den ses även i parker och trädgårdar under flyttningen. Ofta uppträder den ensam eller i små grupper när den jagar insekter bland trädtopparna.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
Mugimaki är fågelns namn på japanska, där mugi betyder "vete" eller "korn" och maki "att så". I Japan ses mugimakiflugsnapparen huvudsakligen på hösten när bönder sår vete och korn.[5]
Mugimakiflugsnappare (Ficedula mugimaki) är en östasiatisk fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.
Ficedula mugimaki là một loài chim trong họ Muscicapidae.[2]
Ficedula mugimaki là một loài chim trong họ Muscicapidae.
Ficedula mugimaki (Temminck, 1815)
Охранный статусТаёжная мухоловка[1] или мухоловка-мугимаки[1] (лат. Ficedula mugimaki) отличается от других мухоловок легко ржаво-рыжей грудью (от малой мухоловки, имеющей грудь сходной окраски, легко отличается тем, что на лету у малой мухоловки хорошо видны белые основания рулевых, а у таежной мухоловки хвост издали чёрный). У самца верх чёрный, широкая полоса на плечах, полоса за глазом и брюшко белые, горло, зоб и грудь, бока ржаво-рыжие. У самок и молодых вместо чёрного цвета буровато-серый, вместо рыжего — грязный желтовато-рыжеватый. Позывка — сухое, скрипящее потрескивание, вроде скрипа дерева.
Песня — звонкая трель, похожая на песню малой мухоловки и напоминающая негромкое пиликанье маленькой скрипки. Крик — сухой треск «ррр» (как и у малой мухоловки), только раскатистый.
Обычно видна неподвижно сидящей на ветке, иногда подергивает хвостом. Держится в нижней части кроны деревьев. Держится в одиночку или парой. Прилет поздний, в конце мая — начале июня. Гнездовые местообитания — темнохвойная тайга, большей частью заболоченная, или смешанный лес с преобладанием хвойных, с кустарниками. Вообще птицы довольно скрытные, держатся среди ветвей, в подлеске, только самец поет открыто. Гнездо строят в гуще леса, кустов, в буреломе, но открыто на ветвях или в развилке ствола, на высоте 1—8, чаще 3—5 м. Гнездо имеет вид компактной чаши, материал — мелкие веточки, волокна луба, мох, трава, корешки, сухие листья, лишайники, в лотке мягкие растительные волокна, травинки, шерсть. Соотношение того или иного материала может быть очень разным. Снаружи гнездо нередко оплетают паутиной, с коконами пауков. В кладке 4—8 яиц, чаще 5—6. Яйца серовато-голубые, довольно яркие, с красно-коричневым крапом, более густым на тупом конце. Крап может быть очень мелким и густым в виде сплошного налета. Размеры яиц 16—19 х 12—15 мм.
Таёжная мухоловка или мухоловка-мугимаки (лат. Ficedula mugimaki) отличается от других мухоловок легко ржаво-рыжей грудью (от малой мухоловки, имеющей грудь сходной окраски, легко отличается тем, что на лету у малой мухоловки хорошо видны белые основания рулевых, а у таежной мухоловки хвост издали чёрный). У самца верх чёрный, широкая полоса на плечах, полоса за глазом и брюшко белые, горло, зоб и грудь, бока ржаво-рыжие. У самок и молодых вместо чёрного цвета буровато-серый, вместо рыжего — грязный желтовато-рыжеватый. Позывка — сухое, скрипящее потрескивание, вроде скрипа дерева.
鸲姬鶲(学名:Ficedula mugimaki)又名白眉黄鹟,为鶲科姬鶲属的鸟类。在中国大陆,分布于内蒙古、东部沿海等地。该物种的模式产地在日本。[1]
ムギマキ(麦播、学名:Ficedula mugimaki)は、スズメ目ヒタキ科ヒタキ亜科に分類される鳥類の一種である。
ロシア東部からオホーツク海沿岸、サハリン、アムール、中国北東部で繁殖し、冬期は中国南部、東南アジア方面に渡り越冬する。
日本では旅鳥として春と秋の渡りの時期に全国各地を通過するが、数は少ない。日本海側の島嶼(舳倉島、対馬等)では、比較的よく観察される。
全長約13cm。雄は上面が黒く、眼の後方の眉斑が白く目立つ。喉から腹はオレンジ色で、下腹以下の下面は白色である。雌は上面はオリーブ褐色で、眉斑は不明瞭である。喉から腹は雄に比べると淡いオレンジ色である。
繁殖地では針葉樹林に生息し、つがいで縄張りを持つ。高木の枝の上に、鉢型の巣を作る。卵数は4-8個。
日本では海辺や山麓の松林で観察されることが多いが、市街地の公園に現れることもある。
「ピピピ」とさえずる。地鳴きは「ティッ ティッ」。
노랑딱새(mugimaki flycatcher, 학명: Ficedula mugimaki)는 딱새과에 속하는 새이다. 몸길이는 약 11cm이고 몸빛은 수컷이 등·날개·꼬리가 검고 배는 짙은 등황색이다. 날개에 흰색의 커다란 무늬가 있는데 늙은 새는 노란빛을 띠기도 한다. 암컷은 등이 올리브빛 갈색이고 허리에 넓고 푸른 띠가 있다.
큰 나무가 있는 탁 트인 나무숲과 정원 등지에 서식하며 주로 곤충, 특히 파리를 즐겨 먹는다. 암컷은 4-8개의 알을 낳으며, 알은 엷은 올리브녹색에 적갈색 반점이 있다. 한국·중국·러시아에서 번식하며 동남아시아에서 월동한다.
노랑딱새(mugimaki flycatcher, 학명: Ficedula mugimaki)는 딱새과에 속하는 새이다. 몸길이는 약 11cm이고 몸빛은 수컷이 등·날개·꼬리가 검고 배는 짙은 등황색이다. 날개에 흰색의 커다란 무늬가 있는데 늙은 새는 노란빛을 띠기도 한다. 암컷은 등이 올리브빛 갈색이고 허리에 넓고 푸른 띠가 있다.
큰 나무가 있는 탁 트인 나무숲과 정원 등지에 서식하며 주로 곤충, 특히 파리를 즐겨 먹는다. 암컷은 4-8개의 알을 낳으며, 알은 엷은 올리브녹색에 적갈색 반점이 있다. 한국·중국·러시아에서 번식하며 동남아시아에서 월동한다.