Amurbuskskvätta[1] (Saxicola stejnegeri) är en östasiatisk fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar med omdiskuterad artstatus.[2]
Amurbuskskvätta är en 14 cm lång fågel, mycket lik vitgumpad buskskvätta men även svarthakad buskskvätta. Hane i häckningsdräkt är en praktfull fågel med svart huvud, svartaktig ovansida, stor vit fläck på sidan av halsen och vit vingfläck. Den är även vit på övergump och övre stjärttäckare men rostorange bröst. Honan är rätt karaktärslös, med mörkstreckat sandbrun hjässa och ovansida samt beige undersida med ljusare strupe och undergump men mer rostfärgat bröst. Den vita vingfläcken är mindre än hanens och övergumpen är vitaktig eller beige, tydligt kontrasterande mot den mörka stjärten.[3]
Utanför häckningstid liknar hanen honan men på huvudsida och strupe syns svarta fjäderbaser, medan haka och tygel kan vara helt svarta. Hona utanför häckningstid är mer rostbeige på övergump och övre stjärttäckare.[3]
Jämfört med vitgumpad buskskvätta är amurbuskskvättan mycket lik, men skiljer sig i några små avseenden. Den har något kraftigare näbb och längre stjärt. Hanen har mer rostfärgad undersida och övergump samt svartare ovansida. I höstdräkt är hanen i genomsnitt mörkare och mer rosttonad. Studier av flyttande fåglar i kinesiska Beidahe visar att en fjärdedel har svartstreckade övre stjärttäckare, en karaktär som aldrig setts hos vitgumpad buskskvätta. [4]
Amurbuskskvätta avger samma typ av varningsläten som både svarthakad och vitgumpad buskskvätta, det vill säga ett "vist" och ett "track". Sången är även den lik, en kort och ljusröstad, kvittrande och entonig strof påminnande om berglärka och järnsparv. Studier visar dock att sången hos amurbuskskvättan är mest avvikande av de tre, med färre drillar och därför mer melodisk samt kortast, mörkast och mest entonig.[5]
Amurbuskskvätta förekommer från östra Sibirien och östra Mongoliet till Korea och Japan.[2] Den behandlas oftast som en underart till vitgumpad buskskvätta (S. maurus), men urskiljs allt oftare som egen art baserat på genetiska undersökningar som visar att den endast är avlägset släkt, faktiskt systerart till alla buskskvättearter i Palearktis.[6] Tongivande IOC erkänner den som egen art och sedan april 2019 även svenska BirdLife Sverige, medan BirdLife International och Clements et al behåller den ännu som en underart.[1][7]
Amurbuskskvätta häckar på fuktiga ängar med rikligt med gräs och höga örter, i buskrika våtmarker samt i torra tallskogar i bergssluttningar upp till 3000 meters höjd, lokalt 4000. Övervintrande fåglar på Malackahalvön hittas i betesfält, risfält och låglänta våtmarker. Studier visar på inga större skillnader i häckningsbiologi annat än att Stejnegers buskskvätta häckar något tätare och har mindre revir.[8][9]
IUCN erkänner den inte som art, varför den inte placeras i någon hotkategori.
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Leonhard Hess Stejneger (1851–1943), norsk zoolog bosatt i USA 1881-1943 och curator för Smithsonian Institution 1884-1943.[10] Tidigare kallades den Stejnegers buskskvätta, men blev tilldelat namnet amurbuskskvätta i samband med att BirdLife Sveriges taxonomikommitté erkände den som god art i april 2019.
Wikispecies har information om Saxicola stejnegeri.
Wikimedia Commons har media som rör amurbuskskvätta.
Amurbuskskvätta (Saxicola stejnegeri) är en östasiatisk fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar med omdiskuterad artstatus.
