'''Emberiza chrysophrys,[2][3] ye una especie d'ave paseriforme de la familia Emberizidae. Se reproduz nel este de Siberia y migra mientres l'envierno al centru y sur de China. Ye un vagamundu raru l'oeste d'Europa. Habita en montes de coníferes y mistos con pequeñes árees abiertes. Aliméntase principalmente de granes y inseutos.
'''Emberiza chrysophrys, ye una especie d'ave paseriforme de la familia Emberizidae. Se reproduz nel este de Siberia y migra mientres l'envierno al centru y sur de China. Ye un vagamundu raru l'oeste d'Europa. Habita en montes de coníferes y mistos con pequeñes árees abiertes. Aliméntase principalmente de granes y inseutos.
Ar breanig abrant melen a zo un evn amprevanetaer ha greundebrer. Emberiza chrysophrys eo e anv skiantel. Neizhiañ a ra e reter Sibiria ha goañviñ e Sina.
El sit cellagroc[1] (Emberiza chrysophrys) és un ocell de la família dels emberízids (Emberizidae) que habita la taigà de Sibèria central, a la regió del Llac Baikal i Iakútia central. Passa l'hivern al l'est de la Xina.
El sit cellagroc (Emberiza chrysophrys) és un ocell de la família dels emberízids (Emberizidae) que habita la taigà de Sibèria central, a la regió del Llac Baikal i Iakútia central. Passa l'hivern al l'est de la Xina.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Bras aelfelyn Asia (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: breision aelfelyn Asia) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Emberiza chrysophrys; yr enw Saesneg arno yw Yellow-browed bunting. Mae'n perthyn i deulu'r Breision (Lladin: Emberizidae) sydd yn urdd y Passeriformes.[1] Dyma aderyn sydd i'w gael yng ngwledydd Prydain, ond nid yng Nghymru.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn E. chrysophrys, sef enw'r rhywogaeth.[2]
Mae'r bras aelfelyn Asia yn perthyn i deulu'r Breision (Lladin: Emberizidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Bras Brewer Spizella breweri Bras coed Spizella arborea Bras llwydaidd Spizella pallida Bras meysydd Spizella pusilla Bras Pigddu Spizella passerina Bras Worthen Spizella wortheni Pila mynydd cynffonwyn Phrygilus alaudinus Pila mynydd galarus Phrygilus fruticeti Pila mynydd gyddfwyn Phrygilus erythronotus Pila mynydd llwyd Phrygilus unicolor Pila mynydd llwytu Phrygilus carbonarius Pila mynydd Patagonia Phrygilus patagonicus Pila mynydd penddu Phrygilus atriceps Pila mynydd penllwyd Phrygilus gayi Pila mynydd Periw Phrygilus punensisAderyn a rhywogaeth o adar yw Bras aelfelyn Asia (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: breision aelfelyn Asia) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Emberiza chrysophrys; yr enw Saesneg arno yw Yellow-browed bunting. Mae'n perthyn i deulu'r Breision (Lladin: Emberizidae) sydd yn urdd y Passeriformes. Dyma aderyn sydd i'w gael yng ngwledydd Prydain, ond nid yng Nghymru.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn E. chrysophrys, sef enw'r rhywogaeth.
Харыйа татыйыга (нууч. Желтобровая овсянка, лат. Emberiza chrysophrys) — Саха сирин соҕуруулуу-арҕаа өттүгэр олохсуйар, соҕуруу кыстыыр чыычаах. Дэҥҥэ көстөр. Үөннэринэн аһылыктанар. Маска, аллараа лабааларга уйаланар.
Хааһа сырдык араҕас, үрдүнэн хараҥа балаһалаах.
Харыйа татыйыга (нууч. Желтобровая овсянка, лат. Emberiza chrysophrys) — Саха сирин соҕуруулуу-арҕаа өттүгэр олохсуйар, соҕуруу кыстыыр чыычаах. Дэҥҥэ көстөр. Үөннэринэн аһылыктанар. Маска, аллараа лабааларга уйаланар.
Хааһа сырдык араҕас, үрдүнэн хараҥа балаһалаах.
The yellow-browed bunting (Emberiza chrysophrys) is a passerine bird in the bunting family Emberizidae, a group now separated by most modern taxonomists from the finches (Fringillidae). The genus name Emberiza is from Old German Embritz, a bunting. The specific chrysophrys is from Ancient Greek khrusophrus, "golden-browed".[2]
It breeds in eastern Siberia and is migratory, wintering in central and southern China. It is a very rare wanderer to western Europe.
The yellow-browed bunting breeds in the taiga zone, and lays four eggs in an arboreal nest. In the wild, the adults' diet consists of seeds, but they feed insects to nestlings.
This bird is smaller than a reed bunting, but is relatively large-headed. The upper parts are brown and heavily streaked, and the underparts are white with an orange hue on the flanks and some fine dark streaks. Their stout beaks are pink.
The breeding male has a black head with white crown and moustachial stripes and throat. There is a bright yellow eyebrow stripe. Females and young birds have a weaker head pattern, with brown instead of black, and can be confused with little buntings; however, there is always some yellow in the eyebrow, as well as at least a hint of a white stripe on the crown.
The yellow-browed bunting (Emberiza chrysophrys) is a passerine bird in the bunting family Emberizidae, a group now separated by most modern taxonomists from the finches (Fringillidae). The genus name Emberiza is from Old German Embritz, a bunting. The specific chrysophrys is from Ancient Greek khrusophrus, "golden-browed".
It breeds in eastern Siberia and is migratory, wintering in central and southern China. It is a very rare wanderer to western Europe.
The yellow-browed bunting breeds in the taiga zone, and lays four eggs in an arboreal nest. In the wild, the adults' diet consists of seeds, but they feed insects to nestlings.
This bird is smaller than a reed bunting, but is relatively large-headed. The upper parts are brown and heavily streaked, and the underparts are white with an orange hue on the flanks and some fine dark streaks. Their stout beaks are pink.
The breeding male has a black head with white crown and moustachial stripes and throat. There is a bright yellow eyebrow stripe. Females and young birds have a weaker head pattern, with brown instead of black, and can be confused with little buntings; however, there is always some yellow in the eyebrow, as well as at least a hint of a white stripe on the crown.
La Flavbrova emberizo, Emberiza chrysophrys, estas birdo de la grupo de emberizoj el la ordo de paseroformaj birdoj kaj genro de la familio de Emberizedoj kiu iam estis enmetitaj en Fringedoj.
Ĝi reproduktiĝas en orienta Siberio, kaj estas migranta specio, kiu vintrumas en centra kaj suda Ĉinio. Ĝi estas tre rara vaganto en okcidenta Eŭropo.
La Flavbrova emberizo reproduktiĝas en tajgo. La ino demetas kvar ovojn en arba nesto. En naturo la dieto de plenkreskulo konsistas el semoj, sed ili manĝigas idojn per insektoj.
Tiu birdo estas pli malgranda ol la Kanemberizo, sed relative grandkapa. La supraj partoj estas brunaj kaj tre striecaj, kaj la subaj partoj estas blankaj kun oranĝeca nuanco en flankoj kaj iome da fajna malhela strieco en brusto. Ties fortika beko estas rozkolora kun grizeca supra makzelo. La kruroj estas ruĝecaj.
La reprodukta masklo havas nigran kapon kun blankaj kronostrio kaj mustaĉaj strizonoj kaj gorĝareo. Estas brilflava superokula strio (de kio venas kaj la komuna nomo kaj la latina scienca nomo) kiu finas blanke. Inoj kaj junuloj havas pli mildan kapobildon, kun bruna anstataŭ nigra, kaj povas esti konfuzata kun la Malgranda emberizo; tamen ĉiam estas iom da flava en superokula strio (brovo), same kiel almenaŭ nuanco de blanka strio en krono. Ĉiaj plumaroj montras la tri helajn zonojn de kapobildo (krono, brovo kaj mustaĉa) krom blanka makuleto fine de orelareo.
La Flavbrova emberizo, Emberiza chrysophrys, estas birdo de la grupo de emberizoj el la ordo de paseroformaj birdoj kaj genro de la familio de Emberizedoj kiu iam estis enmetitaj en Fringedoj.
Ĝi reproduktiĝas en orienta Siberio, kaj estas migranta specio, kiu vintrumas en centra kaj suda Ĉinio. Ĝi estas tre rara vaganto en okcidenta Eŭropo.
La Flavbrova emberizo reproduktiĝas en tajgo. La ino demetas kvar ovojn en arba nesto. En naturo la dieto de plenkreskulo konsistas el semoj, sed ili manĝigas idojn per insektoj.
Tiu birdo estas pli malgranda ol la Kanemberizo, sed relative grandkapa. La supraj partoj estas brunaj kaj tre striecaj, kaj la subaj partoj estas blankaj kun oranĝeca nuanco en flankoj kaj iome da fajna malhela strieco en brusto. Ties fortika beko estas rozkolora kun grizeca supra makzelo. La kruroj estas ruĝecaj.
La reprodukta masklo havas nigran kapon kun blankaj kronostrio kaj mustaĉaj strizonoj kaj gorĝareo. Estas brilflava superokula strio (de kio venas kaj la komuna nomo kaj la latina scienca nomo) kiu finas blanke. Inoj kaj junuloj havas pli mildan kapobildon, kun bruna anstataŭ nigra, kaj povas esti konfuzata kun la Malgranda emberizo; tamen ĉiam estas iom da flava en superokula strio (brovo), same kiel almenaŭ nuanco de blanka strio en krono. Ĉiaj plumaroj montras la tri helajn zonojn de kapobildo (krono, brovo kaj mustaĉa) krom blanka makuleto fine de orelareo.
El escribano cejigualdo (Emberiza chrysophrys),[2][3] es una especie de ave paseriforme de la familia Emberizidae. Se reproduce en el este de Siberia y migra durante el inverno al centro y sur de China. Es un vagabundo raro el oeste de Europa. Habita en bosques de coníferas y mixtos con pequeñas áreas abiertas. Se alimenta principalmente de semillas e insectos.
El escribano cejigualdo (Emberiza chrysophrys), es una especie de ave paseriforme de la familia Emberizidae. Se reproduce en el este de Siberia y migra durante el inverno al centro y sur de China. Es un vagabundo raro el oeste de Europa. Habita en bosques de coníferas y mixtos con pequeñas áreas abiertas. Se alimenta principalmente de semillas e insectos.
Berdantza bekain-horia (Emberiza chrysophrys) Emberiza generoko animalia da. Hegaztien barruko Emberizidae familian sailkatua dago.
Berdantza bekain-horia (Emberiza chrysophrys) Emberiza generoko animalia da. Hegaztien barruko Emberizidae familian sailkatua dago.
Kultakulmasirkku (Schoeniclus chrysophrys) on itäaasialainen varpuslintu. Sen pesimäalueet sijaitsevat Itä-Siperiassa. Muuttomatkoilla sitä tavataan muun muassa Mongoliassa, Japanissa, Kiinassa ja Korean niemimaalla.
Kultakulmasirkku (Schoeniclus chrysophrys) on itäaasialainen varpuslintu. Sen pesimäalueet sijaitsevat Itä-Siperiassa. Muuttomatkoilla sitä tavataan muun muassa Mongoliassa, Japanissa, Kiinassa ja Korean niemimaalla.
Emberiza chrysophrys
Le Bruant à sourcils jaunes (Emberiza chrysophrys) est une espèce de passereaux de la famille des Emberizidae.
Il mesure environ 15 cm pour 23 cm d'envergure. Sa masse varie entre 20 et 24 grammes.
Il se reproduit dans l'est de la Sibérie puis migre dans le sud de la Chine pour hiverner.
Emberiza chrysophrys
Le Bruant à sourcils jaunes (Emberiza chrysophrys) est une espèce de passereaux de la famille des Emberizidae.
De geelbrauwgors (Emberiza chrysophrys) is een zangvogel uit de familie van gorzen (Emberizidae).
Gulbrynad sparv[3] (Emberiza chrysophrys) är en fågelart i familjen fältsparvar (Emberizidae) som häckar i östra Sibirien.[4]
Gulbrynad sparv är mindre än en sävsparv (E. schoeniclus) och mäter 13–14 centimeter. Den har dock ett förhållandevis stort huvud med en relativt kraftig näbb som har en rak näbbrygg och skär undernäbb.[5] Ovansidan är brunaktig och kraftigt streckad. Mantelns sidor är gråbruna medan mitten av ryggen och övergumpen är rödbrun. Undersidan är vit med orange ton på kroppssidan och med små fina svarta streck.
Hane i häckningsdräkt är omisskännlig med sitt svarta till brunsvarta huvud med ett smalt centralt vitt hjässband och klargula ögonbrynsstreck. Honor och juveniler har mindre tydlig huvudteckning med mer brunt istället för svart och kan förväxlas med dvärgsparv (E. pusilla) men gulbrynad sparv har alltid en aning gult på främre delen av ögonbrynsstrecket och en antydan av ett vitt hjässband.[5]
I vinterdräkt går könen ej att skilja åt i fält och det går inte heller att göra en säker åldersbedömning.[6]
Locklätet är ett knäppande dvärgsparvslikt vasst "zick!". Sången är en kort strof i lugnt tempo som ofta börjar med en mjuk längre ton och som avslutas i snabbare tempo.[5]
Gulbrynad sparv är en flyttfågel som häckar i östra Sibirien, främst nordöst om Bajkalsjön,[7] och övervintrar i centrala och södra Kina. På sin flyttning observeras den i Mongoliet, Nord- och Sydkorea och i Japan.[7]
Den är mycket sällsynt observerad i västra Europa. Flest observationer i Västeuropa har skett i Storbritannien, fem stycken, där den första rapporterades i oktober 1975. I övrigt har den även observerats i Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Frankrike och Ukraina.[7] Den 3 januari 2009 observerades den för första och hittills enda gången i Sverige vid södra Säbysjön på Norra Järvafältet i Uppland. I Asien har den utanför sitt utbredningsområde även observerats i Taiwan.[7]
Den beskrevs första gången taxonomiskt 1776 av Peter Simon Pallas som då gav den namnet Chrysophrys chrysophrys.[7] Släktnamnet Chrysophrys var dock också namnet på ett fisksläkte (jämför exempelvis havsrudefisken Chrysophrys auratus, numera Pagrus auratus).[8] Idag placeras gulbrynad sparv oftast i det stora släktet Emberiza, men vissa auktoriteter delar upp detta i flera mindre släkten. Dvärgsparven förs då tillsammans med exempelvis sävsparv och videsparv till Schoeniclus. Arten är monotypisk, vilket i detta fallet betyder att den inte delas upp i underarter.
Den gulbrynade sparven häckar i taigazonen och lägger fyra ägg i ett bo placerat i ett träd. De adulta lever främst av frön, men ungarna matas även med insekter.
Dess artepitet härstammar från grekiskans chrysos som betyder 'gyllene', och ophrys som betyder 'ögonbryn'. Detta anspelar precis som dess engelska och svenska trivialnamn på den arttypiska gula främre delen av ögonbrynsstrecket.
Gulbrynad sparv (Emberiza chrysophrys) är en fågelart i familjen fältsparvar (Emberizidae) som häckar i östra Sibirien.
Живиться насінням і комахами.
Гніздо з трави будує на деревах, найчастіше — на ялинах, на бічних гілках дерев, на різній висоті. У кладці зазвичай 4-5 світло-сірих яєць з рідкими темно-бурими або чорними крапками.
Мешкає в Центральному Сибірі, Кореї. В Україні рідкісний залітний. Зареєстровано в Львівській області.
Emberiza chrysophrys là một loài chim trong họ Emberizidae.[2]
Желтобровая овсянка[1] (лат. Emberiza chrysophrys) — птица семейства овсянковых, обитающая в Восточной Сибири.
Крупная овсянка длиной 15—16 см, размах крыльев составляет 24—26 см, вес — 20—23 г. Спина коричневато-бурая с тёмными продольными пестринами, надхвостье рыжевато-бурое, крылья и хвост бурые, полоска по темени и весь низ белые, на груди продольные пестрины. Верх и бока головы у самца чёрные. Клюв бурый, светлеющий к основанию подклювья. Ноги светло-бурые. Радужина тёмно-бурая. От других овсянок отличается жёлтой бровью. Самка и молодые птицы бледнее и тусклее.
Желтобровая овсянка обитает в Центральной Сибири. Вид населяет темнохвойные, хвойные и смешанные леса с небольшими открытыми участками.
Питается семенами и насекомыми.
Гнездо из травы строит на деревьях, чаще всего — на елях, на боковых ветвях деревьев, на разной высоте. В кладке обычно 4—5 светло-серых яиц с редкими тёмно-бурыми или чёрными точками.
Желтобровая овсянка (лат. Emberiza chrysophrys) — птица семейства овсянковых, обитающая в Восточной Сибири.
黄眉鹀(学名:Emberiza chrysophrys)为鵐科鹀属的鸟类,俗名金眉子、黄三道、五道眉儿、大眉子。分布于俄罗斯、偶见于法国、日本、朝鲜半岛以及中国大陆的内蒙古、东北、河北、山东、河南、南至四川、沿长江至福建、广东等地,一般生活于山区混交林、平原杂木林和灌丛中以及也到沼泽地和开阔田野中。该物种的模式产地在Dauria。[1]
黄眉鹀(学名:Emberiza chrysophrys)为鵐科鹀属的鸟类,俗名金眉子、黄三道、五道眉儿、大眉子。分布于俄罗斯、偶见于法国、日本、朝鲜半岛以及中国大陆的内蒙古、东北、河北、山东、河南、南至四川、沿长江至福建、广东等地,一般生活于山区混交林、平原杂木林和灌丛中以及也到沼泽地和开阔田野中。该物种的模式产地在Dauria。
キマユホオジロ (黄眉頬白、学名:Emberiza chrysophrys)は、スズメ目ホオジロ科の鳥類の一種である。 和名の由来は、眉線が黄色であることから。
シベリア中部で繁殖し、冬季は中国中部および南東部に渡り越冬する。
日本では数少ない旅鳥として主に西日本に渡来する。日本海側の島嶼部では春秋の渡りの時期に毎年記録され、特に対馬では春に割合普通に観察される。
体長約15.5cm。雄の夏羽は、額、眼先、側頭線、頬は黒く、頭央線は白色、眉斑は黄色である。背中と腰は茶褐色で、体の下面は白く脇に黒褐色の細い縦斑がある。雌は頭央線が不明瞭で、額、眼先、側頭線、頬は黒褐色である。雄の冬羽は雌に似ているが、頭央線が白く明瞭であることで区別できる。
平地の草地や林縁、農耕地に生息する。
地上を跳ね歩きながら、草木の種子や昆虫類を採食する。採食を終えると灌木の茂みで休息をとる。
地鳴きは「チッ チッ」。