Chlorospingus a zo ur genad e rummatadur an evned, krouet e 1851 gant an evnoniour alaman Jean Cabanis (1816-1906).
Eizh spesad golvaneged a ya d'ober ar genad :
O c'havout a reer e Mec'hiko, Kreiz ha Suamerika, nav isspesad ha tregont (39) dezhe en holl.
Chlorospingus a zo ur genad e rummatadur an evned, krouet e 1851 gant an evnoniour alaman Jean Cabanis (1816-1906).
Chlorospingus és un dels gèneres d'ocells, de la família dels emberízids (Emberizidae).
Segons la classificació del Congrés Ornitològic Internacional (versió 2.6, 2010), aquest gènere conté 9 espècies:
Chlorospingus és un dels gèneres d'ocells, de la família dels emberízids (Emberizidae).
Chlorospingus is a genus of perching birds, the bush tanagers, traditionally placed in the tanager family (Thraupidae). More recent studies which suggest they are closely related to the genus Arremonops in the Passerellidae (American sparrows). As of July, 2017, the American Ornithological Society assigns the genus to the new family Passerellidae, which contains the New World sparrows.[1]
It contains these species:
The taxonomy and systematics of the common bush tanager are under review; it appears to be a superspecies or even a complex of superspecies.[2][3][4]
Chlorospingus is a genus of perching birds, the bush tanagers, traditionally placed in the tanager family (Thraupidae). More recent studies which suggest they are closely related to the genus Arremonops in the Passerellidae (American sparrows). As of July, 2017, the American Ornithological Society assigns the genus to the new family Passerellidae, which contains the New World sparrows.
It contains these species:
Ashy-throated bush tanager, C. canigularis Yellow-throated bush tanager, C. flavigularis Common bush tanager, C. flavopectus Dusky-headed bush tanager, C. (flavopectus) postocularis White-fronted bush tanager, C. (flavopectus) albifrons Dwight's bush tanager, C. (flavopectus) dwighti Wetmore's bush tanager, C. (flavopectus) wetmorei Pirre bush tanager, C. inornatus Yellow-whiskered bush tanager, C. parvirostris Sooty-capped bush tanager, C. pileatus Dusky bush tanager, C. semifuscus Tacarcuna bush tanager, C. tacarcunaeThe taxonomy and systematics of the common bush tanager are under review; it appears to be a superspecies or even a complex of superspecies.
Chlorospingus es un género de aves paseriformes perteneciente a la familia Passerellidae,[2] conocidos vulgarmente como clorospingos.[3] Se distribuyen por América Central y del Sur.
Se reconocen las siguientes:[1][2][3][4]
Chlorospingus es un género de aves paseriformes perteneciente a la familia Passerellidae, conocidos vulgarmente como clorospingos. Se distribuyen por América Central y del Sur.
Sammaltangarat (Chlorospingus) on sirkkulien heimoon kuuluva varpuslintusuku. Sammaltangaroiden sukuun kuuluu BirdLifen mukaan yhdeksän lajia[1].
Sammaltangarat (Chlorospingus) on sirkkulien heimoon kuuluva varpuslintusuku. Sammaltangaroiden sukuun kuuluu BirdLifen mukaan yhdeksän lajia.
Chlorospingus est un genre de passereaux de la famille des Passerellidae dont les espèces ont pour nom normalisé (CINFO) Chlorospin[1].
Les ornithologues soupçonnent depuis longtemps que C. ophtalmicus est un complexe d'espèces cryptiques, et qu'il contient probablement plusieurs espèces distinctes. Alan P. Peterson notamment reconnaît comme espèces séparées : C. flavopectus, C. postocularis, C. wetmorei, C. albifrons, C. dwighti. Les 21 autres sous-espèces sont attribuées à C. flavopectus.
À la suite d'études ADN, DaCosta et al. (2009) et Klicka et al. (2007) ont démontré que les Chlorospingus appartenaient très clairement au clade des Emberizidae et non à celui des Thraupidae.
D'après la classification de référence (version 5.2, 2015) du Congrès ornithologique international (ordre phylogénique) :
Chlorospingus est un genre de passereaux de la famille des Passerellidae dont les espèces ont pour nom normalisé (CINFO) Chlorospin.
Chlorospingus is een geslacht van vogels uit de familie van de Amerikaanse gorzen. Het geslacht telt 8 soorten.[1]
Chlorospingus is een geslacht van vogels uit de familie van de Amerikaanse gorzen. Het geslacht telt 8 soorten.
Breibryntanagarsporv, Chlorospingus pileatus
Illustrasjon av John Gerrard Keulemans, 1902
Chlorospingus er ei biologisk slekt av mellomstore sporvefuglar som lever i Sentral-Amerika og sørover langs foten av Andes til Argentina. Slekta er ein del av amerikasporvfamilien, Passerellidae. Tidlegare var dei rekna som tanagarar, i dag har dei norske artsnamna fellesleddet «tanagarsporv».
Dette er fuglar på rundt 14 centimeter i kroppslengd med fjørdrakt i avdempa farger dominert av gult, grønt og grått, ofte med mørkt hovud. Nokre har kvitt i buken, og eller kvite område på hovudet. Til dømes breibryntanagarsporv, C. pileatus, som har svart hovud, brei, kvit augebrunstripe og kvitt i strupen. Busktanagarsporv, C. flavopectus, representerer vidaste utbreiinga i slekta rekna i antall land, frå Argentina i sør til Mexico i nord. I Mexico er dei funne i høgder opptil 3500 moh.[1]
Det er åtte eller ni artar i denne slekta avhengig av taksonomisk standpunkt.[note 1][2]
Chlorospingus i rekkjefølgje etter EBird/Clements Checklist v2018[3] med norske namn etter Norske navn på verdens fugler:[4]
Chlorospingus er ei biologisk slekt av mellomstore sporvefuglar som lever i Sentral-Amerika og sørover langs foten av Andes til Argentina. Slekta er ein del av amerikasporvfamilien, Passerellidae. Tidlegare var dei rekna som tanagarar, i dag har dei norske artsnamna fellesleddet «tanagarsporv».
Chlorospingus er en slekt i familien buskspurver (Emberizidae).
Arter og underarter i rekkefølge etter Clements-lista[1]:
Chlorospingus er en slekt i familien buskspurver (Emberizidae).
Chlorospingus – rodzaj ptaka z rodziny pasówek (Passerellidae).
Rodzaj obejmuje gatunki występujące w Ameryce Środkowej i Południowej[3].
Długość ciała 13-15 cm, masa ciała 13-36 g[4].
Nazwa rodzajowa jest połączeniem słów z języka greckiego: χλωρος khlōros – „zielony” oraz σπιγγος spingos, forma σπινος spinos, prawdopodobnie identyczne z σπιζα spiza – „zięba” (σπιζω spizō – „ćwierkać”) – ptak powszechnie spożywany w Atenach, zidentyfikowany przez większość autorów jak zięba zwyczajna, ale nazwa ta może równie dobrze być stosowana do jakiegokolwiek niewielkiego ptaka[5]. W ornitologii epitety spingos i spiza stosowane w połączeniu z innymi nazwami nie są ograniczone do zięb (Fringillidae), ale używane są bez różnicy dla ptaków ziębo-dziobych lub ziębo-podobnych (np: wikłacze, tanagry, trznadle, lasówki czy kardynały)[5]
Chlorospingus leucophrys Cabanis = Arremon ophthalmicus Du Bus
Do rodzaju należą następujące gatunki[6]:
Chlorospingus, é um género de ave da família Emberizidae.
Este género contém as seguintes espécies:
Chlorospingus är ett släkte i familjen fältsparvar inom ordningen tättingar.[1] Släktet omfattar här nio arter som förekommer i Latinamerika från sydvästra Mexiko till nordvästra Argentina:[1][2]
DNA-studier visar att gulgrön busksparv troligen inte alls är släkt med de övriga utan bör placeras i familjen tangaror (Thraupidae).[3] Resultaten har dock ännu inte lett till några taxonomiska förändringar.
Chlorospingus är ett släkte i familjen fältsparvar inom ordningen tättingar. Släktet omfattar här nio arter som förekommer i Latinamerika från sydvästra Mexiko till nordvästra Argentina:
Vanlig busksparv (C. flavopectus) Tacarcunabusksparv (C. tacarcunae) Pirrebusksparv (C. inornatus) Gråhuvad busksparv (C. semifuscus) Vitbrynad busksparv (C. pileatus) Gulskäggig busksparv (C. parvirostris) Gulstrupig busksparv (C. flavigularis) Gulgrön busksparv (C. flavovirens) Gråstrupig busksparv (C. canigularis)DNA-studier visar att gulgrön busksparv troligen inte alls är släkt med de övriga utan bör placeras i familjen tangaror (Thraupidae). Resultaten har dock ännu inte lett till några taxonomiska förändringar.
Chlorospingus là một chi chim trong họ Emberizidae.[1]
Chlorospingus là một chi chim trong họ Emberizidae.
Кустарниковые танагры[1] (лат. Chlorospingus) — род птиц из семейства танагровых (Thraupidae).
Кустарниковые танагры (лат. Chlorospingus) — род птиц из семейства танагровых (Thraupidae).