El ratpenat de cua de beina d'ales llargues (Taphozous longimanus) és una espècie de ratpenat de la família dels embal·lonúrids que es troba a Bangladesh, Cambodja, l'Índia, Indonèsia, Malàisia, Birmània, Sri Lanka i Tailàndia.[1]
El ratpenat de cua de beina d'ales llargues (Taphozous longimanus) és una espècie de ratpenat de la família dels embal·lonúrids que es troba a Bangladesh, Cambodja, l'Índia, Indonèsia, Malàisia, Birmània, Sri Lanka i Tailàndia.
The long-winged tomb bat (Taphozous longimanus) is a species of sac-winged bat in the family Emballonuridae. It is found in Bangladesh, Cambodia, India, Indonesia, Malaysia, Myanmar, Singapore, Sri Lanka, and Thailand.
Wikimedia Commons has media related to Taphozous longimanus. The long-winged tomb bat (Taphozous longimanus) is a species of sac-winged bat in the family Emballonuridae. It is found in Bangladesh, Cambodia, India, Indonesia, Malaysia, Myanmar, Singapore, Sri Lanka, and Thailand.
Taphozous longimanus es una especie de murciélago de la familia Emballonuridae.
Se encuentra en Bangladés, Camboya, India, Indonesia, Malasia, Birmania, Sri Lanka y Tailandia.
Taphozous longimanus es una especie de murciélago de la familia Emballonuridae.
Taphozous longimanus Taphozous generoko animalia da. Chiropteraren barruko Taphozoinae azpifamilia eta Emballonuridae familian sailkatuta dago
Taphozous longimanus Taphozous generoko animalia da. Chiropteraren barruko Taphozoinae azpifamilia eta Emballonuridae familian sailkatuta dago
Taphozous longimanus (Hardwicke, 1825) è un pipistrello della famiglia degli Emballonuridi diffuso in Asia sud-orientale, Asia meridionale,[1][2]
Pipistrello di medie dimensioni, con la lunghezza della testa e del corpo tra 73 e 86 mm, la lunghezza dell'avambraccio tra 54 e 63 mm, la lunghezza della coda tra 20 e 30 mm, la lunghezza del piede tra 8 e 14 mm e la lunghezza delle orecchie tra 16 e 19 mm.[3]
La pelliccia è corta e si estende leggermente sugli arti inferiori, l'uropatagio e alla base delle ali fino all'altezza dei gomiti e delle ginocchia. Il colore generale del corpo varia dal marrone scuro al nerastro, occasionalmente chiazzato di bianco. La testa è relativamente piatta e triangolare, il muso è conico, privo di peli, con una depressione tra gli occhi e con una sacca golare ben sviluppata nei maschi e ridotta ad una piega rudimentale nelle femmine. Gli occhi sono relativamente grandi. Le orecchie sono triangolari con la punta smussata, rivolte all'indietro, separate tra loro, con diverse pieghe sulla superficie interna del padiglione auricolare. Il trago è corto, largo e con l'estremità leggermente arrotondata, mentre l'antitrago è lungo, semi-circolare e si estende quasi fino all'angolo posteriore della bocca. Le membrane alari sono lunghe, strette, marroni scure e attaccate posteriormente lungo le anche. Una sacca ghiandolare è presente in entrambi i sessi tra l'avambraccio e il primo metacarpo. La coda è lunga e fuoriesce dall'ampio uropatagio a circa metà della sua lunghezza. Il calcar è lungo.
Si rifugia singolarmente od in gruppi fino a un centinaio di individui all'interno di grotte, gallerie abbandonate, vecchie fortezze, cavità degli alberi e in edifici. L'attività predatoria inizia molto presto la sera ed il suo volo è veloce.
Si nutre di insetti, particolarmente blatte e scarafaggi.
Danno alla luce un piccolo due volte l'anno, a metà gennaio e a metà maggio.
Questa specie è diffusa nel Subcontinente indiano, Indocina e in Indonesia fino all'isola di Flores.
Vive in diversi tipi di habitat fino a 1.200 metri di altitudine.
Sono state riconosciute 4 sottospecie: Sono state riconosciute 4 sottospecie:
La IUCN Red List, considerato il vasto areale, la popolazione presumibilmente numerosa, la presenza in diverse aree protette e la tolleranza alle modifiche ambientali, classifica T.longimanus come specie a rischio minimo (LC).[1]
Taphozous longimanus (Hardwicke, 1825) è un pipistrello della famiglia degli Emballonuridi diffuso in Asia sud-orientale, Asia meridionale,
Taphozous longimanus is een zoogdier uit de familie van de schedestaartvleermuizen (Emballonuridae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Hardwicke in 1825.
Bronnen, noten en/of referenties
Grobownik długoskrzydły[3] (Taphozous longimanus) – gatunek ssaka z rodziny upiorowatych[4].
Występuje w zgrupowaniach palm kokosowych, zaroślach, a także w opuszczonych grobowcach i ruinach od Madagaskaru do południowej Azji.
Grobownik długoskrzydły chętnie odpoczywają w budowlach wzniesionych przez ludzi. Ich nazwa wzięła się od tego, ponieważ po raz pierwszy zostały znalezione w grobowcach. Można je zobaczyć na liczących 2000 lat chińskich malowidłach. Są to prawdopodobnie pierwsze rysunki nietoperzy, jakie w ogóle pojawiły się w historii sztuki. Grobowniki długoskrzydłe to małe zwierzęta o krótkowłosej, połyskującej sierści. Wieczorami polują na owady na wysokości dochodzącej do 100 m. Nocą stopniowo zniżają lot. Podczas polowania wydają głośne krzyki, słyszalne również dla ludzi.
Grobownik długoskrzydły (Taphozous longimanus) – gatunek ssaka z rodziny upiorowatych.
Taphozous longimanus é uma espécie de morcego da família Emballonuridae. Pode ser encontrada em Bangladesh, Camboja, Índia, Indonésia, Malásia, Myanmar, Sri Lanka e Tailândia.
Taphozous longimanus é uma espécie de morcego da família Emballonuridae. Pode ser encontrada em Bangladesh, Camboja, Índia, Indonésia, Malásia, Myanmar, Sri Lanka e Tailândia.
Taphozous longimanus[2][3] är en fladdermusart som beskrevs av Thomas Hardwicke 1825. Taphozous longimanus ingår i släktet Taphozous och familjen frisvansade fladdermöss.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan fyra underarter.[2]
Denna fladdermus blir 7 till 9 cm lång (huvud och bål) och den har en vingspann av 40 cm. Underarmarnas längd ligger vid 6 cm. Hos vuxna exemplar är ovansidan täckt av kort och tät rödbrun päls och undersidans päls är ljusare. Ungar har däremot en gråaktig päls. Liksom hos andra släktmedlemmar förekommer ett säckformigt organ med en körtel på den smala vingen. Dessutom har hannar ett liknande organ på strupen. Honor har istället en mindre hudveck på strupen.[6]
Arten förekommer i södra och sydöstra Asien från Indien till Kambodja och söderut till Borneo och Flores. Den lever i låglandet och i bergstrakter upp till 1200 meter över havet. Habitatet varierar mycket och kan vara torr eller fuktig.[1]
Individerna vilar i grottor, i tunnlar, i trädens håligheter och i byggnader. Vid viloplatsen är de ensam eller de bildar kolonier med några hundra medlemmar. Taphozous longimanus jagar olika flygande insekter.[1]
I området kring staden Varanasi i Indien har honor två kullar per år. Den första parningen sker i januari och ungen föds under april eller maj. Lite senare parar sig honan igen och den andra kullen föds i augusti. I andra områden, till exempel kring Nagpur, sträcker sig fortplantningstiden över hela året.[7]
Wikimedia Commons har media som rör Taphozous longimanus.
Wikispecies har information om Taphozous longimanus.
Taphozous longimanus är en fladdermusart som beskrevs av Thomas Hardwicke 1825. Taphozous longimanus ingår i släktet Taphozous och familjen frisvansade fladdermöss. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan fyra underarter.
Denna fladdermus blir 7 till 9 cm lång (huvud och bål) och den har en vingspann av 40 cm. Underarmarnas längd ligger vid 6 cm. Hos vuxna exemplar är ovansidan täckt av kort och tät rödbrun päls och undersidans päls är ljusare. Ungar har däremot en gråaktig päls. Liksom hos andra släktmedlemmar förekommer ett säckformigt organ med en körtel på den smala vingen. Dessutom har hannar ett liknande organ på strupen. Honor har istället en mindre hudveck på strupen.
Arten förekommer i södra och sydöstra Asien från Indien till Kambodja och söderut till Borneo och Flores. Den lever i låglandet och i bergstrakter upp till 1200 meter över havet. Habitatet varierar mycket och kan vara torr eller fuktig.
Individerna vilar i grottor, i tunnlar, i trädens håligheter och i byggnader. Vid viloplatsen är de ensam eller de bildar kolonier med några hundra medlemmar. Taphozous longimanus jagar olika flygande insekter.
I området kring staden Varanasi i Indien har honor två kullar per år. Den första parningen sker i januari och ungen föds under april eller maj. Lite senare parar sig honan igen och den andra kullen föds i augusti. I andra områden, till exempel kring Nagpur, sträcker sig fortplantningstiden över hela året.
Taphozous longimanus — є одним з видів мішкокрилих кажанів родини Emballonuridae.
Країни поширення: Бангладеш, Камбоджа, Індія, Індонезія, Малайзія, М'янма, Непал, Шрі-Ланка, Таїланд. Був записаний до 1200 м над рівнем моря. Знайдені в різних місцях проживання від посушливих районів до вологих зон. Лаштує сідала в печерах, старих тунелях, печерах, стародавніх фортецях, підземеллях, колодязях, западинах, кронах дерев, карнизах будинків колоніями від одного до сотні кажанів. З'являється на полювання рано ввечері літає швидко, харчується тарганами і жуками. Є два сезони розмноження один в середині січня, а інший в середині травня.
В цілому, цьому виду істотно нічого не загрожує. Ймовірно, живе на багатьох охоронних територіях.
Taphozous longimanus — є одним з видів мішкокрилих кажанів родини Emballonuridae.
Taphozous longimanus là một loài động vật có vú trong họ Dơi bao, bộ Dơi. Loài này được Hardwicke mô tả năm 1825.[1]
Taphozous longimanus là một loài động vật có vú trong họ Dơi bao, bộ Dơi. Loài này được Hardwicke mô tả năm 1825.
긴날개무덤박쥐(Taphozous longimanus)는 대꼬리박쥐과에 속하는 박쥐의 일종이다.[1] 방글라데시와 캄보디아, 인도, 인도네시아, 말레이시아, 미얀마, 스리랑카 그리고 태국에서 발견된다.
몸길이는 7~9cm이다. 앞팔은 6cm이고, 날개 폭은 40cm이다. 암컷은 수컷보다 크다. 불그스레한 갈색을 띠며, 하체는 약간 연한 색을 띤다. 새끼는 회색빛을 보인다. 날개는 좁고 짙은 갈색을 띤다. 날개 주머니를 갖고 있다. 귀는 수직으로 곤두 서 있다. 꼬리 끝은 자유롭다. 털은 짧고, 촘촘하고 부드럽다. 수컷은 잘 발달된 인두낭을 갖고 있다.
.jpg){kind=small}
