Långtåsnäppa[2] (Calidris subminuta) är en liten sibirisk vadare som tillhör familjen snäppor.[3]
Långtåsnäppan är en flyttfågel som häckar i Sibirien. Den övervintrar i södra och sydöstra Asien och Australiska regionen. Den är en mycket sällsynt gäst i Europa med sammanlagt endast en handfull fynd från Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Finland, Irland och slutligen ett fynd Sverige i oktober 1977 i Ottenby på Öland.[4][5]
Långtåsnäppan har gulaktiga ben, långa tår och en kort tunn mörk näbb, ofta med gulbrun undre näbbas. Den har en ganska lång hals och står ofta upprätt vilket ger den en något annorluna profil i förhållande till andra småvadare.
Adult i häckningsdräkt har brun ovansida och vit undersida. Den har ett tydligt ljust ögonbrynsstreck och hjässa. På vintern är den övervägande gråare på ovansidan. I flykten sticker tårna utanför stjärten. Juvenilen är ljust vattrade i rödbrunt, vitt och svart på ovansidan, vit undersida, tydligt vitt ögonbrynsstreck och mörk panna.
Långtåsnäppan är svår att särskilja från andra små vadare. Den är särskilt lik den nordamerikanska dvärgsnäppan som den skiljer sig ifrån på sitt smalare, mer långhalsade utseende, sina längre tår och något ljusare fjäderdräkt.
Inför häckningen utför hanen en spektakulär spelflykt. Boet är ett uppskrapad grop placerad direkt på marken. och den lägger i genomsnitt fyra ägg. Båda föräldrar ruvar äggen. Den födosöker genom att plocka byten på dyiga stränder och lokaliserar födan med synen. De lever huvudsakligen av små kräftdjur, insekter och sniglar.
Arten har en förhållandevis liten världspopulation och det råder kunskapsbrist kring dess utveckling. Internationella naturvårdsunionen IUCN bedömer dock att den inte tros vara hotad och kategoriserar den som livskraftig.[1] Världspopulationen uppskattas till fler än 25.000 individer, men nationella uppskattningar visar att den är mer flertalig än så.[1]
Wikimedia Commons har media som rör långtåsnäppa.
