dcsimg

Associations

provided by BioImages, the virtual fieldguide, UK
Foodplant / gall
Aceria macrotuberculata causes gall of inflorescence of Valeriana

Foodplant / sap sucker
adult of Acompus pallipes sucks sap of Valeriana
Remarks: Other: uncertain

Foodplant / gall
larva of Contarinia valerianae causes gall of inflorescence of Valeriana

license
cc-by-nc-sa-3.0
copyright
BioImages
project
BioImages

Description

provided by Flora of Zimbabwe
Perennial herbs, often with a distinctive smell of valerian. Inflorescence a thyrse. Flowers bisexual or unisexual. Calyx developing in fruit into a pappus of 5-15 plumose awns. Corolla slightly saccate at base, with 5 lobes. Stamens 3. Fruit a flattened achene with 6 filiform ribs.
license
cc-by-nc
copyright
Mark Hyde, Bart Wursten and Petra Ballings
bibliographic citation
Hyde, M.A., Wursten, B.T. and Ballings, P. (2002-2014). Valeriana Flora of Zimbabwe website. Accessed 28 August 2014 at http://www.zimbabweflora.co.zw/speciesdata/genus.php?genus_id=1429
author
Mark Hyde
author
Bart Wursten
author
Petra Ballings
original
visit source
partner site
Flora of Zimbabwe

Pişikotu ( Azerbaijani )

provided by wikipedia AZ

Pişikotu (lat. Valeriana)[1] - pişikotukimilər fəsiləsinə aid çoxillik ot bitkisi cinsi.[2]

200-ə yaxın bioloji növü özündə cəmləşdirir. Latın dilində adı valere - "sağlam olmaq" sözündən götürülüb. Azərbaycanda 8 növünə rast gəlinir.

Növləri

Azərbaycanın dərman bitkiləri

Digər növləri

Mənbə

  1. Nurəddin Əliyev. Azərbaycanın dərman bitkiləri və fitoterapiya. Bakı, Elm, 1998.
  2. Elşad Qurbanov. Ali bitkilərin sistematikası, Bakı, 2009.
Dahlia redoute.JPG Bitki ilə əlaqədar bu məqalə qaralama halındadır. Məqaləni redaktə edərək Vikipediyanı zənginləşdirin. Etdiyiniz redaktələri mənbə və istinadlarla əsaslandırmağı unutmayın.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipediya müəllifləri və redaktorları
original
visit source
partner site
wikipedia AZ

Pişikotu: Brief Summary ( Azerbaijani )

provided by wikipedia AZ

Pişikotu (lat. Valeriana) - pişikotukimilər fəsiləsinə aid çoxillik ot bitkisi cinsi.

200-ə yaxın bioloji növü özündə cəmləşdirir. Latın dilində adı valere - "sağlam olmaq" sözündən götürülüb. Azərbaycanda 8 növünə rast gəlinir.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipediya müəllifləri və redaktorları
original
visit source
partner site
wikipedia AZ

Valeriana ( Catalan; Valencian )

provided by wikipedia CA
 src= Aquest article tracta sobre el gènere. Vegeu-ne altres significats a «Valeriana vera».

Valeriana és un gènere de plantes de la família Valerianaceae.

Particularitats

Les plantes d'aquest gènere es coneixen generalment com a "valerianes". Són plantes herbàcies, perennes, robustes, amb tija erecta i solcada, fulles pinnaticompostes o pinnatisectes, flors roses o blanquinoses, disposades en cima corimbiforme densa, i fruit amb un plomall de pèls ramosos. Mesuren fins a dos metres d'alçada.

La més coneguda és la valeriana vera (Valeriana officinalis), molt apreciada tradicionalment com a herba medicinal.[1]

Espècies

S'han identificat al voltant de 250 espècies de valerianes distribuïdes arreu del món, la majoria a les zones muntanyoses d'Amèrica, especialment als Andes. Cal mencionar:

Espècies que ja no pertanyen al gènere Valeriana

Referències

Enllaços externs

 src= A Wikimedia Commons hi ha contingut multimèdia relatiu a: Valeriana Modifica l'enllaç a Wikidata
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autors i editors de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia CA

Valeriana: Brief Summary ( Catalan; Valencian )

provided by wikipedia CA

Valeriana és un gènere de plantes de la família Valerianaceae.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autors i editors de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia CA

Kozlík (Valeriana) ( Czech )

provided by wikipedia CZ

Kozlík (Valeriana) je rod kvetoucích rostlin z čeledě zimolezovitých se širokou distribucí v mírných pásmech Evropy, Asie a Severní i Jižní Ameriky.

Popis

Jsou to dvouděložné rostliny jednoletévytrvalé s vidličnatě rozvětvenými přímými lodyhami vyrůstající z oddenků nebo kyjovitých či svazčitých kořenů. Bazální listy s řapíky vyrůstají v růžici, bývají celistvé nebo zpeřené, jsou vytrvalé nebo zasychají. Lodyžní listy mívají řapíky nebo jsou přisedlé, jsou celistvé, zpeřené nebo násobně zpeřené.

Drobné květy s listeny jsou uspořádány do lat nebo chocholíků. Květy jsou stavbou oboupohlavné, většinou však mají nefunkční samčí nebo samičí orgány. Rostliny jsou dvoudomé, výjimečně mnohomanželné. Většinou pětičetné květy mají v době kvetení kališní lístky stočené. Bílá nebo růžová laločnatá koruna je trubkovitá nebo zvonkovitá, jsou v ní 3 až 4 tyčinky s prašníky a pestík s třílaločnou bliznou. Trojdílný spodní semeník má jen jeden plodný oddíl. Plody jsou třípouzdré nažky s chmýrem z trvalého kalichu, dvě její pouzdra jsou bez semen.

Mnohé druhy mají aromatické kořeny a lodyhy, některých se používá v lékařství, např. z kořene kozlíku lékařského se vyrábějí extrakty proti nespavost a depresi.[1][2][3]

Taxonomie

Rod kozlík je ve světe rozšířen asi ve 300 druzích. V České republice se vyskytuje 6 druhů, z toho jeden ve více poddruzích:

Odkazy

Reference

  1. Atlas rostlin: Kozlík [online]. Luboš Pechar, Přírodou.cz, o. s., Praha [cit. 2011-12-06]. Dostupné online. (česky)
  2. Flora of China: Valeriana [online]. Missouri Botanical Garden, St. Louis, MO & Harvard University Herbaria, Cambridge, MA, USA [cit. 2011-12-06]. Dostupné online. (anglicky)
  3. ČERVENKA, František. Ordinace.cz: Kozlík lékařský [online]. Pears Health Cyber, s. r. o. [cit. 2011-12-06]. Dostupné online. (česky)
  4. STEVENS, P. F. Angiosperm Phylogeny Website [online]. University of Missouri, St Louis and Missouri Botanical Garden, USA, rev. 28.05.2011 [cit. 2011-12-06]. Dostupné online. (anglicky)
  5. DANIHELKA, Jiří; CHRTEK, Jindřich; KAPLAN, Jan et all. Seznam druhů rostlin v ČR [online]. Botanický ústav AV ČR, Průhonice, rev. 23.01.2011 [cit. 2011-12-06]. Dostupné online. (česky)
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia autoři a editory
original
visit source
partner site
wikipedia CZ

Kozlík (Valeriana): Brief Summary ( Czech )

provided by wikipedia CZ

Kozlík (Valeriana) je rod kvetoucích rostlin z čeledě zimolezovitých se širokou distribucí v mírných pásmech Evropy, Asie a Severní i Jižní Ameriky.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia autoři a editory
original
visit source
partner site
wikipedia CZ

Baldrian ( Danish )

provided by wikipedia DA

Baldrian (Valeriana) er en slægt med ca. 20 arter, der er udbredt i de tempererede egne af alle kontinenter, dvs. undtagen Antarktis. Det er flerårige, urteagtige planter (eller i få tilfælde: buske). Bladene er modsat stillede og hele eller fjerdelte. Blomsterne er regelmæssige og 3 eller 5-tallige. Kronbladene er sammenvoksede.

Arter

Her beskrives kun de arter, der er vildtvoksende i Danmark, eller som dyrkes her.

Andre arter

  • Valeriana acutiloba
  • Valeriana alliariifolia
  • Valeriana amurensis
  • Valeriana bridgesii
  • Valeriana californica
  • Valeriana capitata
  • Valeriana chaerophylloides
  • Valeriana edulis
  • Valeriana fauriei
  • Valeriana interrupta
  • Valeriana jatamansi
  • Valeriana kilimandscharica
  • Valeriana pauciflora
  • Valeriana procera
  • Valeriana pseudofficinalis
  • Valeriana scandens
  • Valeriana sitchensis
  • Valeriana tuberosa


license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia-forfattere og redaktører
original
visit source
partner site
wikipedia DA

Baldrian: Brief Summary ( Danish )

provided by wikipedia DA

Baldrian (Valeriana) er en slægt med ca. 20 arter, der er udbredt i de tempererede egne af alle kontinenter, dvs. undtagen Antarktis. Det er flerårige, urteagtige planter (eller i få tilfælde: buske). Bladene er modsat stillede og hele eller fjerdelte. Blomsterne er regelmæssige og 3 eller 5-tallige. Kronbladene er sammenvoksede.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia-forfattere og redaktører
original
visit source
partner site
wikipedia DA

Baldriane ( German )

provided by wikipedia DE
 src=
Dieser Artikel beschreibt die Pflanzengattung. Zur Pflanzenart siehe Echter Baldrian. Zu Namensträgern siehe Baldrian (Begriffsklärung).

Baldriane (Valeriana) sind eine Pflanzengattung in der Unterfamilie der Baldriangewächse (Valerianoideae) innerhalb der Familie der Geißblattgewächse (Caprifoliaceae). Die 150 bis 300 Arten sind in Eurasien und in der Neuen Welt weitverbreitet.[1]

Beschreibung

Der medizinisch verwendete Echte Baldrian (Valeriana officinalis) hat weiße bis rosafarbene, doldenartige Blütenstände und gefiederte Laubblätter und erreicht Wuchshöhen von 50 bis 100 Zentimetern.

 src=
Echter Baldrian (Valeriana officinalis)
 src=
Blütendiagramm von Valeriana

Vegetative Merkmale

Bei Baldrian-Arten handelt sich um ausdauernde, krautige Pflanzen und manchmal Sträucher wie Valeriana microphylla in den Anden. Die Laubblätter sind einfach oder geteilt.

Generative Merkmale

Die – mit Ausnahme des zweihäusigen Kleinen Baldrians – zwittrigen Blüten sind drei- bis fünfzählig mit doppelter Blütenhülle. Die Blütenkronblätter sind verwachsen. In jeder Blüte gibt es nur drei Staubblätter. Die drei Fruchtblätter sind zu einem unterständigen Fruchtknoten verwachsen.

Inhaltsstoffe und ihre Wirkung

Sämtliche Baldrian-Arten enthalten Alkaloide und vor allem ätherische Öle (Monoterpene und Sesquiterpene), die (nach der Trocknung) charakteristisch und für manche Menschen unangenehm riechen, da teilweise Zersetzung zu niederen Carbonsäuren wie Valeriansäure eintritt. Für die schlaffördernde und beruhigende Wirkung sind vor allem die Sesquiterpene verantwortlich. Diese Effekte beinhalten eine Modulation der Erregungsübertragung und Funktion von GABA-Rezeptoren.[2][3] Neueren Erkenntnissen zufolge gilt jedoch das Zusammenspiel mehrerer Inhaltsstoffe als wahrscheinlicher Faktor für die schlaffördernde Wirkung des Baldrians. Dabei sollen besonders die in Baldrian enthaltenen (Schlaf-)Lignane eine wesentliche Rolle spielen.

Aus der Baldrianwurzel (Radix valerianae) können Extrakte, aber auch ethanolische oder wässrige Auszüge (Baldriantinktur) hergestellt werden.

Je nach Auszugs- bzw. Extraktionsmittel, welches zur Herstellung des Extraktes verwendet wird, variiert auch dessen inhaltsstoffliche Zusammensetzung. In Untersuchungen konnte nachgewiesen werden, dass schlaffördernde Lignane nur in Extrakten, die mit dem Extraktionsmittel Methanol aus der Pflanze gewonnen wurden, in ausreichender Menge enthalten sind. Bei Auszügen, welche mit Ethanol extrahiert wurden, konnte die Lignan-Wirkung nicht festgestellt werden.[4]

 src=
Getrocknete Baldrianwurzel

Anwendung bei Schlafstörungen

Wurzelextrakte des Baldrians (Valeriana officinalis) werden seit langem bei Schlafstörungen empfohlen. Allerdings hat eine systematische Analyse[5] von randomisierten, Placebo-kontrollierten Studien nur 16 Arbeiten gefunden, die wissenschaftlichen Kriterien standhalten. Diese untersuchten eine Gesamtgruppe von 1093 Patienten. Trotz grundsätzlicher Eignung dieser Studien hatten die meisten erhebliche methodische Probleme und die verabreichten Baldrian-Mengen, ihre Zubereitung und Dauer der Anwendung wiesen beträchtliche Schwankungen auf. Sechs dieser 16 Studien fanden eine zweideutige Wirkung, d. h. sowohl Verbesserung des Schlafes oder auch nicht, aber insgesamt überwogen die Vorteile (d. h. Baldrian zeigte eine Verbesserung der Schlafqualität). Es gibt also nach wie vor Forschungsbedarf: der Vorteil von Baldrian ist nicht zweifellos nachgewiesen und könnte nur bei bestimmten Personen wirken.[5]

Namensgebung

Der botanische Name geht über mittellateinisch valeriana (für Echter Baldrian[6]) auf lateinisch valere, „kräftig, gesund sein“, zurück. Der deutsche Name stammt über spätmittelhochdeutsch baldriān (mit Einschiebung des Gleitlauts „d“) vom lateinischen ab[7][8] und ist möglicherweise volksetymologisch angelehnt an den Namen des nordischen Lichtgottes Balder (Baldur), Sohn des Odin und der Frigga.

Noch im 19. Jahrhundert hießen Valeriana-Arten auch Narden.[9]

Systematik und Verbreitung

Die Gattung Valeriana wurde 1753 von Carl von Linné in Species Plantarum, Band 1, Seite 31, aufgestellt.[10][11] Synonyme für Valeriana sind Aretiastrum (DC.) Spach, Astrephia Dufr., Belonanthus Graebn., Phuodendron (Graebn.) Dalla Torre & Harms, Phyllactis Pers. und Stangea Graebn.[12]

Das weite Verbreitungsgebiet der Gattung Valeriana reicht von den gemäßigten Gebieten Eurasiens und der Neuen Welt bis Afrika. Sie gedeiht hauptsächlich in den Waldregionen Eurasiens, zum Teil auch in Nordamerika und in den Tropen Südamerikas. Es gibt mit Valeriana wallichii auch eine rein indische Art.

 src=
Valeriana acutiloba var. pubicarpa
 src=
Habitus, Laubblätter und Blütenstände von Valeriana apula
 src=
Blütenstände des Arizona-Baldrian (Valeriana arizonica)
 src=
Haselwurzblättriger Baldrian (Valeriana asarifolia)
 src=
Echter Speik (Valeriana celtica)
 src=
Berg-Baldrian (Valeriana montana)
 src=
Pyrenäen-Baldrian (Valeriana pyrenaica)
 src=
Felsen-Baldrian (Valeriana saxatilis)
 src=
Zwerg-Baldrian (Valeriana supina)
 src=
Dreiblättriger Baldrian (Valeriana tripteris)
 src=
Knolliger Baldrian (Valeriana tuberosa)

In der Gattung Valeriana gibt es 150 bis 250 Arten (Auswahl):[12][1]

Literatur

  • David Jeffrey Ockendon: Valeriana L. In: Thomas Gaskell Tutin et al.: Flora Europaea. Band 4, Cambridge University Press 1976, ISBN 0-521-08717-1. S. 52–55.
  • David Aeschimann, Konrad Lauber, Daniel Martin Moser, Jean-Paul Theurillat: Flora alpina. Ein Atlas sämtlicher 4500 Gefäßpflanzen der Alpen. Band 1–3. Haupt Verlag, Bern/Stuttgart/Wien 2004, ISBN 3-258-06600-0.

Einzelnachweise

  1. a b c d e f g h i j k l m n o p q r Deyuan Hong, Fred R. Barrie, Charles D. Bell: Valerianaceae. In: Wu Zheng-yi, Peter H. Raven, Deyuan Hong (Hrsg.): Flora of China. Volume 19: Cucurbitaceae through Valerianaceae, with Annonaceae and Berberidaceae. Science Press/Missouri Botanical Garden Press, Beijing/St. Louis 2011, ISBN 978-1-935641-04-9, S. 666 (englisch). Valeriana – textgleich online wie gedrucktes Werk. (Abschnitte Beschreibung, Verbreitung und Systematik)
  2. Ortiz et al.: Effects of Valeriana officinalis extracts on [3H]flunitrazepam binding, synaptosomal [3H]GABA uptake, and hippocampal [3H]GABA release. Neurochem Res. 1999; 24 (11): S. 1373–1378. PMID 10555777
  3. Santos et al.: Synaptosomal GABA release as influenced by valerian root extract--involvement of the GABA carrier. In: Arch Int Pharmacodyn Ther., Volume 327, Issue 2, 1994, PMID 7979830. S. 220–231.
  4. K. Sichardt et al.: Modulation of postsynaptic potentials in rat cortical neurons by valerian extracts macerated with different alcohols: involvement of adenosine A(1)- and GABA(A)-receptors. Phytother Res 2007; 21(10):932-7.
  5. a b Stephen Bent, Amy Padula, Dan Moore, Michael Patterson, Wolf Mehling: Valerian for sleep: a systematic review and meta-analysis. In: The American Journal of Medicine. Band 119, Nr. 12, Dezember 2006, ISSN 1555-7162, S. 1005–1012, doi:10.1016/j.amjmed.2006.02.026, PMID 17145239, PMC 4394901 (freier Volltext) – (nih.gov [abgerufen am 30. Januar 2022]).
  6. Vgl. etwa Otto Zekert (Hrsg.): Dispensatorium pro pharmacopoeis Viennensibus in Austria 1570. Hrsg. vom österreichischen Apothekerverein und der Gesellschaft für Geschichte der Pharmazie. Deutscher Apotheker-Verlag Hans Hösel, Berlin 1938, S. 159 (Valeriana).
  7. Friedrich Kluge, Alfred Götze: Etymologisches Wörterbuch der deutschen Sprache. 20. Auflage. Hrsg. von Walther Mitzka. De Gruyter, Berlin / New York 1967; Neudruck („21. unveränderte Auflage“) ebenda 1975, ISBN 3-11-005709-3, S. 45 f.
  8. Johann Christoph Adelung: Grammatisch-kritisches Wörterbuch der hochdeutschen Mundart. Leipzig 1793, Band 1, S. 698–699, http://vorlage_digitalisat.test/1%3Dhttp%3A%2F%2Fdaten.digitale-sammlungen.de%2F~db%2Fbsb00009131%2Fimages%2Findex.html%3Fid%3D00009131%26fip%3Dqrseneayasdasyztseayaxdsydxseayaenfsdr%26no%3D13%26seite%3D357~GB%3D~IA%3D~MDZ%3D%0A~SZ%3D~doppelseitig%3D~LT%3D~PUR%3D
  9. Aulus Cornelius Celsus, Eduard Scheller, Walther Frieboes: Aulus Cornelius Celsus über die Arzneiwissenschaft in acht Büchern. 2. Auflage. F. Vieweg & Sohn, 1906, S. 589.
  10. Carl von Linné: Species Plantarum. Band 1. Stockholm 1753, S. 31 (Online – Erstveröffentlichung von Valeriana digitalisiert bei Biodiversity Heritage Library).
  11. Valeriana bei Tropicos.org. Missouri Botanical Garden, St. Louis Abgerufen am 26. April 2018.
  12. a b c d e Valeriana im Germplasm Resources Information Network (GRIN), USDA, ARS, National Genetic Resources Program. National Germplasm Resources Laboratory, Beltsville, Maryland.
  13. a b c d e f g h i j k l m n USDA-Datenblatt: Verbreitung der Gattung Valeriana in den USA
  14. a b Tatyana Shulkina: Valerianaceae. In: Botanisches Institut im. V.L. Komarova (Hrsg.): Ornamental Plants From Russia And Adjacent States Of The Former Soviet Union. Rostok, St.Petersburg 2004, ISBN 978-5-94668-032-5, Valeriana (Online – Abschnitt Beschreibung, textgleich mit gedrucktem Werk).
  15. a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z E. von Raab-Straube, T. Henning: Valerianaceae. Datenblatt Valeriana. In: Euro+Med Plantbase - the information resource for Euro-Mediterranean plant diversity.
  16. a b c d e D. J. Ockendon: Valeriana. In: T. G. Tutin, V. H. Heywood, N. A. Burges, D. M. Moore, D. H. Valentine, S. M. Walters, D. A. Webb (Hrsg.): Flora Europaea. Volume 4: Plantaginaceae to Compositae (and Rubiaceae). Cambridge University Press, Cambridge 1976, ISBN 0-521-08717-1, S. 52–55 (englisch, eingeschränkte Vorschau in der Google-Buchsuche). (aus dem unveränderten Nachdruck von 2010, ISBN 978-0-521-15367-6)
  17. a b c d e f g h Yasin Nasir: Valerianaceae. In: Eugene Nasir (Hrsg.): Flora of Pakistan. Band 101. Islamabad, 1976, OCLC 632358004, Valeriana, S. 2 (online bei efloras.org – Abschnitt Beschreibung, textgleich mit gedrucktem Werk).
  18. Vgl. auch Otto Zekert (Hrsg.): Dispensatorium pro pharmacopoeis Viennensibus in Austria 1570. Hrsg. vom österreichischen Apothekerverein und der Gesellschaft für Geschichte der Pharmazie. Deutscher Apotheker-Verlag Hans Hösel, Berlin 1938, S. 151 (Phu: Valeriana phu L.; Phu minus: Valeriana L., zweihäusiger Baldrian).
  19. Baldriane. FloraWeb.de abgerufen am 15. April 2012
  20. Manfred A. Fischer, Karl Oswald, Wolfgang Adler: Exkursionsflora für Österreich, Liechtenstein und Südtirol. 3., verbesserte Auflage. Land Oberösterreich, Biologiezentrum der Oberösterreichischen Landesmuseen, Linz 2008, ISBN 978-3-85474-187-9, S. 808.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia DE

Baldriane: Brief Summary ( German )

provided by wikipedia DE
 src= Dieser Artikel beschreibt die Pflanzengattung. Zur Pflanzenart siehe Echter Baldrian. Zu Namensträgern siehe Baldrian (Begriffsklärung).

Baldriane (Valeriana) sind eine Pflanzengattung in der Unterfamilie der Baldriangewächse (Valerianoideae) innerhalb der Familie der Geißblattgewächse (Caprifoliaceae). Die 150 bis 300 Arten sind in Eurasien und in der Neuen Welt weitverbreitet.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia DE

Valeriana ( Occitan (post 1500) )

provided by wikipedia emerging languages

Valeriana es un genre botanic que compren unas 200 espècias de plantas erbacèas apartenent à l'anciana familha de las Valerianacèas integradas per las darrièras classificacions a las Caprifoliacèas. Partejan, amb d'autres membres de la mèsma familha, lo nom commun de la valeriana.

Unas espècias

 src=
Valeriana saliunca
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors

Valeriana ( Lingua Franca Nova )

provided by wikipedia emerging languages

Valeriana es un planta, tipal con grupos de flores peti rosa o blanca, valuada per sua cualias medical,

Spesies

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors

Valeriana ( Uzbek )

provided by wikipedia emerging languages

Valeriana (Valeriana L.) - maunasorundoshlar oilasiga mansub koʻp yillik oʻt, yarim buta, buta va lionlar turkumi. Barglari butun, uch boʻlakli yoki patsimon qirqilgan. Toʻpguli gullaganida boshchasimon, mevasi yetilganida roʻvaksimon boʻladi. Gullari mayda. 200 ga yaqin turi Shim. yarim sharning muʼtadil va sovuq iqlimli hududlarida, Jan,. Amerikada, 1 turi Kilimanjaro togʻlarida tarqalgan. Andda ayniqsa xilma-xil turlari uchraydi. Hamma yerda — nam joylardan tortib togʻu-toshlar, hatto alp yaylovlari mintaqalarida oʻsadi. Dorivor V. (V. offi cinalis L.) — oʻt oʻsimlik, poyasi tik, boʻyi 2 m gacha, barglari va ildiz mevasining katta-kichikligi bilan farq qiladigan bir necha kenja turlar hosil qiladi, dorivor oʻsimlik sifatida ekiladi. Dorivor V.ning ildizi va ildizpoyasidan tibbiyotda foydalaniladi. Undan nerv sistemasiga taʼsir qiluvchi, yurak urishini tartibga soluvchi valerian tomchisi olinadi. V. tarkibida efir moylari, valerin, sirka va chumoli kislotalar, turli alkaloidlar bor. Olitoriya V.si barglari shoʻraki (salat) sifatida isteʼmol qilinadi. Oʻzbekistonda togʻlik mintaqalarda asorun (V. fi carifolia Boiss.) tarqalgan.

Adabiyotlar

  • OʻzME. Birinchi jild. Toshkent, 2000-yil
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipediya mualliflari va muharrirlari

Valeriana: Brief Summary ( Occitan (post 1500) )

provided by wikipedia emerging languages

Valeriana es un genre botanic que compren unas 200 espècias de plantas erbacèas apartenent à l'anciana familha de las Valerianacèas integradas per las darrièras classificacions a las Caprifoliacèas. Partejan, amb d'autres membres de la mèsma familha, lo nom commun de la valeriana.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors

Valeriana: Brief Summary ( Uzbek )

provided by wikipedia emerging languages

Valeriana (Valeriana L.) - maunasorundoshlar oilasiga mansub koʻp yillik oʻt, yarim buta, buta va lionlar turkumi. Barglari butun, uch boʻlakli yoki patsimon qirqilgan. Toʻpguli gullaganida boshchasimon, mevasi yetilganida roʻvaksimon boʻladi. Gullari mayda. 200 ga yaqin turi Shim. yarim sharning muʼtadil va sovuq iqlimli hududlarida, Jan,. Amerikada, 1 turi Kilimanjaro togʻlarida tarqalgan. Andda ayniqsa xilma-xil turlari uchraydi. Hamma yerda — nam joylardan tortib togʻu-toshlar, hatto alp yaylovlari mintaqalarida oʻsadi. Dorivor V. (V. offi cinalis L.) — oʻt oʻsimlik, poyasi tik, boʻyi 2 m gacha, barglari va ildiz mevasining katta-kichikligi bilan farq qiladigan bir necha kenja turlar hosil qiladi, dorivor oʻsimlik sifatida ekiladi. Dorivor V.ning ildizi va ildizpoyasidan tibbiyotda foydalaniladi. Undan nerv sistemasiga taʼsir qiluvchi, yurak urishini tartibga soluvchi valerian tomchisi olinadi. V. tarkibida efir moylari, valerin, sirka va chumoli kislotalar, turli alkaloidlar bor. Olitoriya V.si barglari shoʻraki (salat) sifatida isteʼmol qilinadi. Oʻzbekistonda togʻlik mintaqalarda asorun (V. fi carifolia Boiss.) tarqalgan.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipediya mualliflari va muharrirlari

Валериан ( Bashkir )

provided by wikipedia emerging languages

Валериа́н, бесәй үләне (лат. Valeriána) — валериандар ғаиләһенән бер һәм күп йыллыҡ үлән һәм ҡыуаҡсыл үҫемлектәр ырыуы. Төньяк ярымшарҙың һәм Көньяк Американың уртаса һәм һалҡын бүлкәттәрендә 200 -ҙән артыҡ төрө таралған.

Урман буйҙарында, һаҙлыҡ, йылға һәм күл ярҙарында үҫә. Ҡыҫҡа тамыр системаһы һәм күп һанлы шнур һамаҡ эйәрсен тамырҙары булған 50-150 см оҙонлоҡтағы күп йыллыҡ үлән үҫемлек. Һабағы ныҡ, тура тороусан, өҫкө өлөшөндә тармаҡланған. Япраҡтары ҡаурый һамаҡ теләнгән, ҡырҙары эре тешле. Сәскәләре - ваҡ, хуш эҫле, алһыу йәки аҡ, ҡалҡан һамаҡ йәки һеперткеле сәскә төркөмөнә йыйылған. Емеше - бүрексәле оҙонса орлоҡса. Июнь-июльдә сәскә ата. Емештәре августа өлгөрә. Орлоҡтан һәм вегетатив ысул менән үрсей. Составында алкалоид, гликозид, дуплау матдәләре, шәкәр, органик кислоталар, эфир майҙары кергән тамырҙарын һәм тамыр системаһын тынысландырыу сәйе яһауҙа файҙаланалар. Медицинала нерв системаһы боҙолғанда, ашҡаҙан-эсәк ҡыуышлығы ҡыҫылғанда ҡулланыла. Декоратив, баллы үҫемлек.

Сығанаҡтар

Һылтанмалар

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors

Валериан: Brief Summary ( Bashkir )

provided by wikipedia emerging languages

Валериа́н, бесәй үләне (лат. Valeriána) — валериандар ғаиләһенән бер һәм күп йыллыҡ үлән һәм ҡыуаҡсыл үҫемлектәр ырыуы. Төньяк ярымшарҙың һәм Көньяк Американың уртаса һәм һалҡын бүлкәттәрендә 200 -ҙән артыҡ төрө таралған.

Урман буйҙарында, һаҙлыҡ, йылға һәм күл ярҙарында үҫә. Ҡыҫҡа тамыр системаһы һәм күп һанлы шнур һамаҡ эйәрсен тамырҙары булған 50-150 см оҙонлоҡтағы күп йыллыҡ үлән үҫемлек. Һабағы ныҡ, тура тороусан, өҫкө өлөшөндә тармаҡланған. Япраҡтары ҡаурый һамаҡ теләнгән, ҡырҙары эре тешле. Сәскәләре - ваҡ, хуш эҫле, алһыу йәки аҡ, ҡалҡан һамаҡ йәки һеперткеле сәскә төркөмөнә йыйылған. Емеше - бүрексәле оҙонса орлоҡса. Июнь-июльдә сәскә ата. Емештәре августа өлгөрә. Орлоҡтан һәм вегетатив ысул менән үрсей. Составында алкалоид, гликозид, дуплау матдәләре, шәкәр, органик кислоталар, эфир майҙары кергән тамырҙарын һәм тамыр системаһын тынысландырыу сәйе яһауҙа файҙаланалар. Медицинала нерв системаһы боҙолғанда, ашҡаҙан-эсәк ҡыуышлығы ҡыҫылғанда ҡулланыла. Декоратив, баллы үҫемлек.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors

Валериана ( Kirghiz; Kyrgyz )

provided by wikipedia emerging languages
 src=
Дарылык Валериананын (Valeriana officinalis).

Валериана (лат. Valeriana, L.), маун — валерианалар тукумундагы уруу.

  • Көп жылдык өсүмдүк. Гүлдөрү майда, татаал топ гүлгө чогулган. Дүйнөдө Валериананын 200 түрү бар, көбү Түш. Америкадагы Анд тоолорунда, Евразияда таркалган.
  • Дарылык Валериананын (V. officina­lis) бийикт. 2 метрге жетет, тамыр-сабагы кыска, жалбырагы сабакта тушташ жайгашкан.
  • Гүлдөрү 2 жыныстуу; май-авг. айларында гүлдөйт. Мөмөсү — урукча.
  • Дарылык сырьё катары Валериананын тамыры жана тамыр-сабагы керектелет.
  • Валериана дары-дармеги уйку качканда, жүрөк-кан тамыр неврозунда, ичеги-карын ооруларында колдонулат.

Колдонулган адабияттар

Кыргыз Совет Энциклопедиясы. Башкы редактор Б. О. Орузбаев. -Фрунзе: Кыргыз Совет Энциклопедиясынын башкы редакциясы, 1977. Том 2. В - Иридий. -672 б.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia жазуучу жана редактор

Валериана: Brief Summary ( Kirghiz; Kyrgyz )

provided by wikipedia emerging languages
 src= Дарылык Валериананын (Valeriana officinalis).

Валериана (лат. Valeriana, L.), маун — валерианалар тукумундагы уруу.

Көп жылдык өсүмдүк. Гүлдөрү майда, татаал топ гүлгө чогулган. Дүйнөдө Валериананын 200 түрү бар, көбү Түш. Америкадагы Анд тоолорунда, Евразияда таркалган. Дарылык Валериананын (V. officina­lis) бийикт. 2 метрге жетет, тамыр-сабагы кыска, жалбырагы сабакта тушташ жайгашкан. Гүлдөрү 2 жыныстуу; май-авг. айларында гүлдөйт. Мөмөсү — урукча. Дарылык сырьё катары Валериананын тамыры жана тамыр-сабагы керектелет. Валериана дары-дармеги уйку качканда, жүрөк-кан тамыр неврозунда, ичеги-карын ооруларында колдонулат.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia жазуучу жана редактор

Валериана

provided by wikipedia emerging_languages
 src=
Үнүштүң чечээ

Валериана (азы Валерьяна) - дазылдан эм болур ханды белеткээр ак-кызыл чечектерлиг шык сиген хевирлиг үнүш.

Ол (оожуктурар) эмнерге бромдан болгаш валерианадан кылган эмнер киржип турар [1]. Нерв аарыындан чүрек дүргедээрин эмнээрде, валерианныг дамды-биле холааш бээр.

Дөзүк

  1. "Тыва дылдың тайылбырлыг сөстүү (словары)", I том, А-Й. Новосибирск-2003, "Наука", Моңгуш Д.А.-ның редакторлааны-биле.
  1. (Медицинниң ортумак ажылдакчыларынга башталга, 1940)
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors

Дегаорам ( Chechen )

provided by wikipedia emerging_languages

Дегаорам (лат. Valeriána), (оьрс. Валерьяна) — Берзан цӀазамаш (Caprifoliaceae) доьзалера, Дегаорамаш (Valerianoideae)[1] бухара доьзалан бецан ораматийн дукха шерийн тайпа, царна юкъайогӀу ши бӀе сов кеп. Латинан тайпан цӀе схьаяьлла лат. valereмогуш хила дашах. Иза дуьххьала хьахийна италин ботаникан Сильватико Маттеон жайнахь (1285—1342).

Уггаре евза кепДарбане дегаорам (Valeriana officinalis L.), шуьйра лелабо дарбане гӀирс санна.

Ботаникан сурт дийцар

Ораман бохалла 2—4 см, диаметр 2 см, дуккха а тӀийрагаш санна кегийра 20 см деха а, 1—4 мм диаметрехь а долу орамашца. Ораман шен тайпа хьожа ю.

ГӀад нийса лаьтта, хершнаш долуш, цилиндран, лакхарчу декъехь геннашца, локхалла 2 м гергга.

ГӀаш дуьхь-дуьхьар, кепаца а, декъаран тӀегӀанца а тайп-тайпана. Лахара гӀаш дечиг тӀехь, лакхарнаш — тӀехевшина.

Зезагаш кегийра, хаза хьожа йогӀуш, бос кӀайчун тӀиера таьӀна-ровзанан тӀекхаччалц, гулдина хьесийн кепара я кенан кепара зазане.

ХӀу — сирла-боьра я мокха дахделла-хӀоакепара кӀужалца болу буьртиг. 1000 буьртиган йозаллин барам 0,4—0,6 г.

Кхуьу майра августе кхаччалц, хӀу кхуьу июлехь — сентябрехь.

Кхуьу меттигаш

Кхуьу Европехь, Азин юккъерачу а, къилбаседа дакъошкахь, Къилбаседа а, Къилба а Америкехь. Россехь акхачу кепара кхуьу массанхьа а, Йисттера Къилбаседа а, Юккъера Азин гӀум-аренийн кӀошташкахь доцург. Дегаорам кхуьу ломан басешкахь, хин бердашца, хи тӀедолу а, уьшалаш долу а меттигашкахь, хьуьнан йистехь. Дукха хьолахь даккхий къухаш довлу, уьш леладо орамаш кечдеш.

Культиваци йо Российн юккъерачу асанехь а, къилба кӀошташкахь а.

Биологин башхаллаш

Кхуьу майра август кхаччалц. ХӀуш кхуьу июнехь — сентябрехь. Дарбанен дегаорам лаьтта шайна юкъахь морфолиган билгалонашца а, кхиаран меттигашца а къаьстачу масех бухарчу кепех а. Иза дика муьлххачу гуонахьарчу хьолехь, муьлххачу латтан тӀехь а, температуран хьолашкахь а кхуьу. ТӀуналлаеза культура хиларе терра, дика кхуьу сов тӀуьначу латташ тӀехь. ГӀоле хета дайн механикан хӀоттам болу Ӏаьржа латта, ткъа иштта структуран дайн сацкъар-гӀум а, гӀум-латта а. Дика кхуьу лакъийначу а, культивации йиначу торфан уьшалца.

Дебар а, агротехника а. Деба хӀушца. ДӀадуьй чутаьӀначу меттигехь гуьйренан ялташ хьаькначул тӀаьхьа я яккъашца доьн ялташна тӀаьхьа (кертахь тӀуьночу меттиге юьй).

Латта кечдо самсадоккхий бухара ялта дӀадаьккхича, 25- 27 см кӀорга охана деш (байн-кӀоран латтанаш тӀехь гумусан чкъоьра тӀекхаччалц). бӀаьста аренашна мекха доккхий культиваци йо. Коьрта охана далее кхаьлли юхку — 30-40 т/га, суперфосфат — 200—300 кг/га, азотан а, калийн а туьха — 150—200 кг/га хӀора а. ДӀадиелие латта охьатаӀадо. ДӀа Ӏаьн кӀела дуьй, я бӀаьстенан юьххьехь а, аьхка а могӀнийн яккъаш 45-70 см шуьйра юьту. ХӀу дӀадеран барам (кг/га): Ӏаьн кӀела дуьйш — 9-10, бӀаьста а, аьхка а — 7-8. ХӀу дуьй 1-2 см кӀорге.

ТӀехь банбеза болх: асар дӀадаккхар, латта самсадаккхар, туьха а, кхаьлли а тохар, зуламен садолу хӀуманашца а, цамгаршца а тӀом латтор. Алсама орамаш довлийтархьама шина шеран хаснаш тӀехь зезагаш ца довлуьйту.

Талхабо дегаораман мекхашхочо, можа деган нӀаьно, кхоьшан мизано, хӀаллакбо мекхалло а деман тхино а.

Ялта гулдар а, аьргалла Ӏалашъяр а. Дегаораман орамаш схьалахьабо сентябрехь — октябрехь дӀабийначу шолгӀачу шарахь. Аьхкина орамаш латах цӀандо, гӀаш дӀадоху, дика дуьлу хица. ТӀаккха ӀиндагӀехь Ӏовдадолуьйту, дакъадо леррина дакъо йинчу чохь 40 °C температура сов ца йолуьйтуш. Цул тӀаьхьа орамаш кепа туху, латтадо екъачу а, дика мох кхетачу а чохь. Гектар майдан тӀиера 2,5 тонн орамаш довлу.

Дегаорам хӀун гулбо бийначул кхо шо тӀаьхьа. Гектар тӀиера 200 кг хӀу гулдо.

Лелабар

Даарехь а, маларехь а лелабар

АЦШ дегаорам эссенцеш, ликёраш, настойкаш еш лелабо. Ароматизаторан меттана иза туху гаванан цигаьркан а, туркойн тонкан а.

Чам бийриг санна, дегаорам лелабо дукхаха дерг европан маьхкашкахь. Ингалсехь керла гӀаш туху хастоьмийн берамах. Наггахь цунах кечбо чӀерах дааршна берам-гарнир.

Дарбанан хьолаш

Дегаорам медицинехь седативан гӀирс санна лелабо. Дегаораман терапевтиин Ӏаткъам бихкина бу цунна чохь долу хӀуманийн комплексех, уггаре хьалха эфиран даьттанах а, алкалоидех а. Орамашкахь эфиран даьттан барам 2 % кхочу. Даьттан коьрта дакъа: борнил-изовалерат, дегаораман мусталла, борнеол, камфен, α-пинен, лимонен, кхин а.

Дегаораман препараташ лелайо дукхах йолчу пачхьалкхашкахь сапаргӀатдоккху гӀирс санна наб ярехь, нервийн карзахваларехь, дегапхенийн системан неврозан пхенаш тӀехабарехь, тахикардехь, ткъа иштта эпилепсехь, са лецар, мигренехь, Хьеран-йоьхьийн некъ тӀехабарехь, нейродермитан дарба дарехь. Наггахь дегаорам лелабо бром препараташца, деган, кхечу а гӀирсашца цхьаьна. Дегаорам юкъабогӀу зеленинан тӀадамашна, валокординан, кардиоваленан, кхечу комплексан препараташна, ткъа иштта дарбанан бецашна; эфиран даьтта ду коьртачех цхьа дакъа корвалолан (терачу препаратийн).

Дегаорам лелабо настойка, басар, чорпа, экстракт, хӀур кепара. Профессоран В. И. Ищенкон белхаш гайтина, дийна кегийра аьтта ораматийн аьргаллех дина молхан буьртигаш 2,5-за гӀоле хилар, дегаораман ораман экстрактех дина молхан буьртигел[2].

Кепаш

The Plant List терахьийн базан хаамашца, тайпанан юкъайогӀу 289 кеп[3]. Царех цхьаерш кхуьу Нохчийчохь, Российн мехкашкахь гергарчу мехкашкахь а:

The Plant List терахьийн базан хаамашках Аянан дегаорам (Valeriana ajanensis Kom.) кепан билгала статус яц[4].

Билгалдахарш

  1. Валериана // Малый энциклопедический словарь Брокгауза и Ефрона: В 4 томах. — СПб., 1907—1909.
  2. Хишова О. М., Ищенко В. И., Кугач В. В. Разработка состава и технологии таблеток корневищ с корнями валерианы. Достижения медицинской науки Беларуси. НИО РНМБ (1998). Теллина 2013 шеран 21 октябрехь.
  3. Valeriana (ингалс.). The Plant List. Version 1.1. (2013). Теллина 2016 шеран 23 сентябрехь.
  4. Valeriana ajanensis (ингалс.). The Plant List. Version 1.1. (2013). Теллина 2016 шеран 23 сентябрехь.

Литература

  • Герценштейн Г. М., Траншель В. А. Валериана // Энциклопедический словарь Брокгауза и Ефрона: В 86 томах (82 т. и 4 доп.). — СПб., 1890—1907. Проверено 11 февраля 2009 г.
  • Горбунов Ю. Н. Валерианы флоры России и сопредельных государств: Морфология, систематика, перспективы использования / Под ред. Б.Н. Головкина. — М.: Наука, 2002. — 207 с. — ISBN 5-02-006414-9

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors

Дегаорам: Brief Summary ( Chechen )

provided by wikipedia emerging_languages

Дегаорам (лат. Valeriána), (оьрс. Валерьяна) — Берзан цӀазамаш (Caprifoliaceae) доьзалера, Дегаорамаш (Valerianoideae) бухара доьзалан бецан ораматийн дукха шерийн тайпа, царна юкъайогӀу ши бӀе сов кеп. Латинан тайпан цӀе схьаяьлла лат. valere — могуш хила дашах. Иза дуьххьала хьахийна италин ботаникан Сильватико Маттеон жайнахь (1285—1342).

Уггаре евза кепДарбане дегаорам (Valeriana officinalis L.), шуьйра лелабо дарбане гӀирс санна.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors

Valeriana

provided by wikipedia EN

Valeriana is a genus of flowering plants in the family Caprifoliaceae,[1] members of which may by commonly known as valerians. It contains many species, including the garden valerian, Valeriana officinalis. Species are native to all continents except Antarctica, with centers of diversity in Eurasia and South America (especially in the Andes).

Taxonomy

The name of the genus was given by Carl Linnaeus after the Roman emperor Publius Licinius Valerianus who was said to use the plant as medicine,[2]: 16  the emperor's personal name comes from Valeria and the Latin verb valeo which means "to be strong".[3][4]

Botany

Species from this genus are herbaceous and have woody roots, they grow vines with fine hairs and trifoliolate, pinnate leaves with serrated edges. They release a strong smell when they dry. Their flowers bloom from cymes.[5]

Fossil record

Fossil seeds of Valeriana sp, among them †Valeriana pliocenica, have been recovered from Late Miocene deposits of southern Ukraine, from Pliocene deposits of south-eastern Belarus and Bashkortostan in central Russia. The fossil seeds are most similar to the extant European Valeriana simplicifolia.[6]

Species

As of December 2020, Plants of the World Online accepts over 420 species and hybrids, including:[1]

Gallery

References

  1. ^ a b c "Valeriana L." Plants of the World Online. Royal Botanic Gardens, Kew. Archived from the original on 25 June 2020. Retrieved 28 December 2020.
  2. ^ Ilieva, Iliana (30 March 2021). "Names of botanical genera inspired by mythology". GSC Biological and Pharmaceutical Sciences. 14 (3): 8–18. doi:10.30574/gscbps.2021.14.3.0050.
  3. ^ Harper, Douglas. "valerian". Online Etymology Dictionary.
  4. ^ Lewis, Charlton T.; Short, Charles (1879). "vălĕo". A Latin Dictionary. Perseus Digital Library.
  5. ^ Acevedo-Rodríguez, Pedro (April 2020). "Caprifoliaceae" (PDF). Guide to the Genera of Lianas and Climbing Plants of the Neotropics. National Museum of Natural History, Smithsonian Institution.
  6. ^ The Pliocene flora of Kholmech, south-eastern Belarus and its correlation with other Pliocene floras of Europe by Felix Yu. VELICHKEVICH and Ewa ZASTAWNIAK - Acta Palaeobot. 43(2): 137–259, 2003
  7. ^ English Names for Korean Native Plants (PDF). Pocheon: Korea National Arboretum. 2015. p. 668. ISBN 978-89-97450-98-5. Archived from the original (PDF) on 25 May 2017. Retrieved 24 December 2016 – via Korea Forest Service.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors
original
visit source
partner site
wikipedia EN

Valeriana: Brief Summary

provided by wikipedia EN

Valeriana is a genus of flowering plants in the family Caprifoliaceae, members of which may by commonly known as valerians. It contains many species, including the garden valerian, Valeriana officinalis. Species are native to all continents except Antarctica, with centers of diversity in Eurasia and South America (especially in the Andes).

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors
original
visit source
partner site
wikipedia EN

Valeriano (planto) ( Esperanto )

provided by wikipedia EO

Valeriano (latine Valeriana) estas genro el la subfamilio valerianoideoj de plantoj.

Priskribo

La genro konsistas plejparte el plurjaraj herboj, kaj kelkaj arbustetoj kaj tufarbustoj - kun malgrandaj, rozaj aŭ blankaj floroj en cumoj ariĝintaj en apeksajn paniklojnkorimbojn.

Specioj

Ekzistas ĉirkaŭ 200 specioj de valeriano en la norda hemisfero, Andoj kaj suda Afriko.

Homaj uzoj

Kelkaj specioj de valerianoj estas pororname kultivataj. La odoro de ilia rizomo allogas la katojn; tial ĝia sinonimo estas katherbo.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipedio aŭtoroj kaj redaktantoj
original
visit source
partner site
wikipedia EO

Valeriano (planto): Brief Summary ( Esperanto )

provided by wikipedia EO

Valeriano (latine Valeriana) estas genro el la subfamilio valerianoideoj de plantoj.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipedio aŭtoroj kaj redaktantoj
original
visit source
partner site
wikipedia EO

Valeriana (género) ( Spanish; Castilian )

provided by wikipedia ES
 src=
Valeriana officinalis
 src=
Diagrama Valeriana
 src=
Valeriana seca
 src=
Valeriana celtica
 src=
Valeriana montana
 src=
Valeriana saxatilis

Valeriana es un género de plantas de la antigua familia Valerianaceae, ahora subfamilia Valerianoideae. La especie, más conocida es Valeriana officinalis, llamada comúnmente valeriana. Ciertas especies son nativas de Europa y otras de Norteamérica. Es usada frecuentemente como somnífero. Comprende 759 especies descritas y de estas, solo 217 aceptadas.[1]

Descripción

Son hierbas perennes, rizomatosas. Flores hermafroditas, en inflorescencias cimosas simples o escasamente ramificadas. Cáliz con dientes lineares enrollados durante la antesis, acrescente, plumoso y persistente en la fructificación en forma de vilano. Corola con tubo infundibuliforme, con 5 lóbulos desguales. Androceo con 3 estambres. Estigma trífido. Frutos con las 2 cavidades estériles apenas desarrolladas.[2]

Taxonomía

El género fue descrito por Carlos Linneo y publicado en Species Plantarum 1: 31–34. 1753.[3]

Etimología

Valeriana: nombre genérico derivado del latín medieval ya sea en referencia a los nombres de Valerio (que era un nombre bastante común en Roma, Publio Valerio Publícola es el nombre de un cónsul en los primeros años de la República), o al provincia de Valeria, una provincia del imperio romano, o con la palabra valere, "para estar sano y fuerte" de su uso en la medicina popular para el tratamiento del nerviosismo y la histeria.[4]

Sinonimia
  • Aretiastrum (DC.) Spach
  • Astrephia Dufr.
  • Belonanthus Graebn.
  • Phuodendron (Graebn.) Dalla Torre & Harms
  • Phyllactis Pers.
  • Stangea Graebn.[5]

Especies más importantes

Lista completa de especies

Referencias

  1. Valeriana (género) en PlantList
  2. [http://www.floravascular.com/index.php?genero=Valeriana
  3. «Valeriana (género)». Tropicos.org. Missouri Botanical Garden. Consultado el 19 de febrero de 2013.
  4. En Nombres Botánicos
  5. USDA, ARS, National Genetic Resources Program. Germplasm Resources Information Network - (GRIN) [Online Database]. National Germplasm Resources Laboratory, Beltsville, Maryland. URL: http://www.ars-grin.gov/cgi-bin/npgs/html/genus.pl?12618 Archivado el 7 de mayo de 2009 en Wayback Machine. (21 October 2013)
  6. a b c d e Colmeiro, Miguel: «Diccionario de los diversos nombres vulgares de muchas plantas usuales ó notables del antiguo y nuevo mundo», Madrid, 1871.

 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores y editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia ES

Valeriana (género): Brief Summary ( Spanish; Castilian )

provided by wikipedia ES
 src= Valeriana officinalis  src= Diagrama Valeriana  src= Valeriana seca  src= Valeriana celtica  src= Valeriana montana  src= Valeriana saxatilis

Valeriana es un género de plantas de la antigua familia Valerianaceae, ahora subfamilia Valerianoideae. La especie, más conocida es Valeriana officinalis, llamada comúnmente valeriana. Ciertas especies son nativas de Europa y otras de Norteamérica. Es usada frecuentemente como somnífero. Comprende 759 especies descritas y de estas, solo 217 aceptadas.​

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores y editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia ES

Palderjan (perekond) ( Estonian )

provided by wikipedia ET
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipeedia autorid ja toimetajad
original
visit source
partner site
wikipedia ET

Palderjan (perekond): Brief Summary ( Estonian )

provided by wikipedia ET

Palderjan (Valeriana) on taimede perekond palderjaniliste sugukonnast.

Osade liikide levila on Euroopa, teistel Põhja-Ameerika ning Lõuna-Ameerika (peamiselt Andid).

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipeedia autorid ja toimetajad
original
visit source
partner site
wikipedia ET

Virmajuuret ( Finnish )

provided by wikipedia FI

Virmajuuret (Valeriana) on kasvisuku, joka kuuluu kuusamakasvien heimoon. Aiemmin virmajuuret kuuluivat omaan heimoonsa virmajuurikasveihin. Useita virmajuurilajeja viljellään perennana. Rohtovirmajuuri tunnetaan myös vanhana lääkekasvina.[1] Kaksi virmajuurta, rohtovirmajuuri ja lehtovirmajuuri, kasvavat Suomessa luonnonvaraisina. Lehtovirmajuuresta esiintyy kaksi eri alalajia, merivirmajuuri (Valeriana sambucifolia ssp. salina) ja luhtavirmajuuri (Valeriana sambucifolia ssp. sambucifolia).

Virmajuurilajeja

Lähteet

  1. a b Räty, Ella (toim.): Viljelykasvien nimistö. Puutarhaliiton julkaisuja nro 363. Helsinki 2012. ISBN 978-951-8942-92-7
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedian tekijät ja toimittajat
original
visit source
partner site
wikipedia FI

Virmajuuret: Brief Summary ( Finnish )

provided by wikipedia FI

Virmajuuret (Valeriana) on kasvisuku, joka kuuluu kuusamakasvien heimoon. Aiemmin virmajuuret kuuluivat omaan heimoonsa virmajuurikasveihin. Useita virmajuurilajeja viljellään perennana. Rohtovirmajuuri tunnetaan myös vanhana lääkekasvina. Kaksi virmajuurta, rohtovirmajuuri ja lehtovirmajuuri, kasvavat Suomessa luonnonvaraisina. Lehtovirmajuuresta esiintyy kaksi eri alalajia, merivirmajuuri (Valeriana sambucifolia ssp. salina) ja luhtavirmajuuri (Valeriana sambucifolia ssp. sambucifolia).

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedian tekijät ja toimittajat
original
visit source
partner site
wikipedia FI

Valeriana ( French )

provided by wikipedia FR

Valeriana est un genre botanique qui comprend environ 200 espèces de plantes herbacées appartenant à l'ancienne famille des Valérianacées intégrées par les dernières classifications aux Caprifoliacées. Elles partagent, avec d'autres membres de la même famille, le nom commun de valériane.

Quelques espèces

 src=
Valériane couchée dans les Dolomites

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia FR

Valeriana: Brief Summary ( French )

provided by wikipedia FR

Valeriana est un genre botanique qui comprend environ 200 espèces de plantes herbacées appartenant à l'ancienne famille des Valérianacées intégrées par les dernières classifications aux Caprifoliacées. Elles partagent, avec d'autres membres de la même famille, le nom commun de valériane.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia FR

Valeriana ( Galician )

provided by wikipedia gl Galician
Este artigo trata sobre o xénero, para a planta chamada comunmente valeriana, véxase artigo herba benta.

 src=
'Valeriana officinalis
 src=
Diagrama Valeriana
 src=
Valeriana seca

Valeriana é un xénero de plantas da familia Valerianaceae. Inclúe un número de 200 especies, das cales a máis coñecida é Valeriana officinalis, chamada comunmente herba benta ou valeriana menor ou herba dos gatos. Algunha especies son nativas de Europa e outras de América do Norte. Adóitanse usar coma somnífero.

Descrición

Son herbas perennes, rizomatosas. Flores hermafroditas, en inflorescencias cimosas simples ou escasamente ramificadas. Cáliz con dentes lineares enrolados durante a antese, acrescente, plumoso e persistente na frutificación en forma de papus. Corola con tubo infundibuliforme, con 5 lóbulos desguais. Androceo con 3 estames. Estigma trífido. Froitos coas dúas cavidades estériles moi pouco desenvolvidas.[1]

A herba benta emprégase en Galiza dende a antigüidade.

A planta chamada valeriana vermella, valeriana roxa ou alfinetes (Centranthus ruber), non pertence a este xénero.

Taxonomía

O xénero foi descrito por Carl von Linné e publicado en Species Plantarum 1: 31–34. 1753.[2]

Etimoloxía

Valeriana: nome xenérico derivado do latín medieval xa sexa en referencia aos nomes de Valerio (que era un nome bastante común en Roma, Publio Valerio Publícola é o nome dun cónsul nos primeiros anos da República), ou ao provincia de Valeria, unha provincia do imperio romano, ou coa verba valere, "para estar san e forte" do seu uso coma menciña popular para o tratamento do nerviosismo e a histeria.[3]

Especies máis importantes

Galería de imaxes

Notas

  1. [1]
  2. "Valeriana". Tropicos.org. Missouri Botanical Garden. Consultado o 19 de febreiro de 2013.
  3. En Nomes Botánicos

Véxase tamén

Outros artigos

Bibliografía

  1. Barrie, F. R. 2001. Valerianaceae. En: Stevens, W.D., C. Ulloa, A. Pool & O.M. Montiel (eds.). Flora de Nicaragua. Monogr. Syst. Bot. Missouri Bot. Gard. 85(3): 2495–2497.
  2. Flora of China Editorial Committee. 2011. Fl. China 19: 1–884. Science Press & Missouri Botanical Garden Press, Beijing & St. Louis.
  3. Forzza, R. C. & et al. 2010. 2010 Lista de espécies Flora do Brasil. https://web.archive.org/web/20150906080403/http://floradobrasil.jbrj.gov.br/2010/.
  4. Idárraga-Piedrahita, A., R. D. C. Ortiz, R. Callejas Posada & M. Merello. (eds.) 2011. Fl. Antioquia: Cat. 2: 9–939. Universidad de Antioquia, Medellín.
  5. Luteyn, J. L. 1999. Páramos, a checklist of plant diversity, geographical distribution, and botanical literature. Mem. New York Bot. Gard. 84: viii–xv, 1–278.
  6. Molina Rosito, A. 1975. Enumeración de las plantas de Honduras. Ceiba 19(1): 1–118.
  7. Nash, D. L. 1976. Valerianaceae. In Nash, D.L. (Ed.), Flora of Guatemala - Part XI, Number 4. Fieldiana, Bot. 24(11/4): 296–306.
  8. Stevens, W. D., C. Ulloa Ulloa, A. Pool & O. M. Montiel Jarquin. 2001. Flora de Nicaragua. Monogr. Syst. Bot. Missouri Bot. Gard. 85: i–xlii,.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores e editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia gl Galician

Valeriana: Brief Summary ( Galician )

provided by wikipedia gl Galician
Este artigo trata sobre o xénero, para a planta chamada comunmente valeriana, véxase artigo herba benta.  src= 'Valeriana officinalis  src= Diagrama Valeriana  src= Valeriana seca

Valeriana é un xénero de plantas da familia Valerianaceae. Inclúe un número de 200 especies, das cales a máis coñecida é Valeriana officinalis, chamada comunmente herba benta ou valeriana menor ou herba dos gatos. Algunha especies son nativas de Europa e outras de América do Norte. Adóitanse usar coma somnífero.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores e editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia gl Galician

Odoljen ( Croatian )

provided by wikipedia hr Croatian


Odoljen (valerijana, lat. Valeriana) biljni rod u porodici kozokrvnica raširen po svim kontinentima osim Australije. Pripada mu preko 330 vrsta trajnica, loza i polugrmova. Pravi odoljen (V. celtica) raste u Francuskoj i Italiji. U Hrvatskoj postoji svega nekoliko vrsta, dvodomni odoljen, planinski ili brdski odoljen, ljekoviti odoljen, kamenjarski odoljen, trodijelni odoljen, gomoljasti odoljen i V. elongata.

Vrste

  1. Valeriana acutiloba Rydb.
  2. Valeriana adscendens Turcz.
  3. Valeriana aequiloba Clos
  4. Valeriana agrimoniifolia Killip
  5. Valeriana ajanensis Kom.
  6. Valeriana albonervata B.L.Rob. ex Seaton
  7. Valeriana alliariifolia Vahl
  8. Valeriana alpestris Steven
  9. Valeriana altaica Sumnev.
  10. Valeriana alternifolia Ledeb.
  11. Valeriana alypifolia Kunth
  12. Valeriana amurensis P.A.Smirn. ex Kom.
  13. Valeriana apiifolia A.Gray ex S.Watson
  14. Valeriana apula Pourr.
  15. Valeriana arborea Killip & Cuatrec.
  16. Valeriana aretioides Kunth
  17. Valeriana arizonica A.Gray
  18. Valeriana armena P.A.Smirn.
  19. Valeriana asarifolia Dufr.
  20. Valeriana aschersoniana Graebn. ex Weberb.
  21. Valeriana asplenifolia Killip
  22. Valeriana asterothrix Killip
  23. Valeriana atacamensis Borsini
  24. Valeriana baltana Graebn.
  25. Valeriana bambusicaulis Killip
  26. Valeriana barbareifolia M.Martens & Galeotti
  27. Valeriana barbulata Diels
  28. Valeriana beddomei C.B.Clarke
  29. Valeriana bertiscea Pancic
  30. Valeriana boelckei Rossow
  31. Valeriana boliviana Britton
  32. Valeriana bolkarica Contandr. & Quézel
  33. Valeriana bornmuelleri Pilg.
  34. Valeriana borsinii Rossow
  35. Valeriana bracteata Benth.
  36. Valeriana bracteosa Phil.
  37. Valeriana bractescens (Hook.) Höck
  38. Valeriana × braunii-blanquetii Lakušić
  39. Valeriana bridgesii Hook. & Arn.
  40. Valeriana bryophila Barrie
  41. Valeriana buxifolia F.G.Mey.
  42. Valeriana calchaquina Borsini
  43. Valeriana californica A.Heller
  44. Valeriana calvescens Briq.
  45. Valeriana capensis Thunb.
  46. Valeriana capitata Pall. ex Link
  47. Valeriana cardamines M.Bieb.
  48. Valeriana carnosa Sm.
  49. Valeriana castellanosii Borsini
  50. Valeriana catharinensis Graebn.
  51. Valeriana celtica L.
  52. Valeriana cephalantha Schltdl.
  53. Valeriana ceratophylla Kunth
  54. Valeriana cernua B.Eriksen
  55. Valeriana cerosifolia Xena
  56. Valeriana chaerophylloides Sm.
  57. Valeriana chamaedryfolia Cham. & Schltdl.
  58. Valeriana chiapensis Barrie
  59. Valeriana chilensis Borsini
  60. Valeriana chionophila Popov & Kult.
  61. Valeriana clarionifolia Phil.
  62. Valeriana clarkei Briq.
  63. Valeriana clematitis Kunth
  64. Valeriana coarctata Ruiz & Pav.
  65. Valeriana colchica Utkin
  66. Valeriana coleophylla Diels
  67. Valeriana columbiana Piper
  68. Valeriana comosa B.Eriksen
  69. Valeriana condamoana Graebn.
  70. Valeriana connata Ruiz & Pav.
  71. Valeriana convallarioides (Schmale) B.B.Larsen
  72. Valeriana corymbulosa (Wedd.) Cabrera
  73. Valeriana corynodes Borsini
  74. Valeriana costata Schmale
  75. Valeriana crassifolia Kunth
  76. Valeriana crassipes (Wedd.) Höck
  77. Valeriana crinii Orph. ex Boiss.
  78. Valeriana crispa Ruiz & Pav.
  79. Valeriana cuatrecasasii F.G.Mey.
  80. Valeriana cucurbitifolia Standl.
  81. Valeriana cumbemayensis B.Eriksen
  82. Valeriana cyclophylla Graebn.
  83. Valeriana daghestanica Rupr. ex Boiss.
  84. Valeriana daphniflora Hand.-Mazz.
  85. Valeriana decussata Ruiz & Pav.
  86. Valeriana deltoidea F.G.Mey.
  87. Valeriana densa (Wedd.) Höck
  88. Valeriana densiflora Benth.
  89. Valeriana descolei Borsini
  90. Valeriana dinorrhiza (Griseb.) Höck
  91. Valeriana dioica L.
  92. Valeriana dipsacoides Graebn.
  93. Valeriana domingensis Urb.
  94. Valeriana dubia Bunge
  95. Valeriana edulis Nutt.
  96. Valeriana effusa Griseb.
  97. Valeriana eichleriana (C.A.Müll.) Graebn.
  98. Valeriana × ekmanii F.G.Mey.
  99. Valeriana elongata Jacq.
  100. Valeriana emmanuelii Rzed. & Calderón
  101. Valeriana engleriana Höck
  102. Valeriana eriophylla Utkin
  103. Valeriana eupatoria Sobral
  104. Valeriana excelsa Poir.
  105. Valeriana fauriei Briq.
  106. Valeriana fedtschenkoi Coincy
  107. Valeriana ferax (Griseb.) Höck
  108. Valeriana ficariifolia Boiss.
  109. Valeriana flaccidissima Maxim.
  110. Valeriana flagellifera Batalin
  111. Valeriana fonkii Phil.
  112. Valeriana fragilis Clos
  113. Valeriana galeottianum M.Martens & Galeotti
  114. Valeriana gallinae Barrie
  115. Valeriana × gesneri Brügger
  116. Valeriana gilgiana Graebn.
  117. Valeriana glaziovii Taub.
  118. Valeriana glechomifolia F.G.Mey.
  119. Valeriana globiflora Ruiz & Pav.
  120. Valeriana globularioides Graebn.
  121. Valeriana globularis A.Gray
  122. Valeriana gracilipes Clos
  123. Valeriana granataea Xena
  124. Valeriana grandifolia Phil.
  125. Valeriana grisiana Wedd.
  126. Valeriana grossheimii Vorosch.
  127. Valeriana hadros Graebn.
  128. Valeriana hardwickei Wall.
  129. Valeriana hebecarpa DC.
  130. Valeriana hengduanensis D.Y.Hong
  131. Valeriana henrici (Graebn.) B.Eriksen
  132. Valeriana herrerae Killip
  133. Valeriana hiemalis Graebn.
  134. Valeriana himachalensis V.Prakash & Mehrotra
  135. Valeriana himalayana Grubov
  136. Valeriana hirtella Kunth
  137. Valeriana hirticalyx L.C.Chiu
  138. Valeriana hookeriana Wight & Arn.
  139. Valeriana hornschuchiana Walp.
  140. Valeriana hsui M.J.Jung
  141. Valeriana humahuacensis Borsini
  142. Valeriana humboldtii Hook. & Arn.
  143. Valeriana hunzikeri Borsini
  144. Valeriana hyalinorrhiza Ruiz & Pav.
  145. Valeriana imbricata Killip
  146. Valeriana inconspicua (Wedd.) Höck
  147. Valeriana interrupta Ruiz & Pav.
  148. Valeriana isoetifolia Killip
  149. Valeriana italica Lam.
  150. Valeriana jaeschkei C.B.Clarke
  151. Valeriana jasminoides Briq.
  152. Valeriana jatamansi Jones ex Roxb.
  153. Valeriana jelenevskyi P.A.Smirn.
  154. Valeriana johannae Weberling
  155. Valeriana kamelinii Sharipova
  156. Valeriana karstenii Briq.
  157. Valeriana kassarica Kharadze & Kapeller
  158. Valeriana kawakamii Hayata
  159. Valeriana kilimandscharica Engl.
  160. Valeriana kurtziana Borsini
  161. Valeriana laciniosa M.Martens & Galeotti
  162. Valeriana lancifolia Hand.-Mazz.
  163. Valeriana lapathifolia Vahl
  164. Valeriana lasiocarpa Griseb.
  165. Valeriana laxiflora DC.
  166. Valeriana ledoides Graebn.
  167. Valeriana lepidota Clos
  168. Valeriana leptothyrsos Graebn.
  169. Valeriana leschenaultii DC.
  170. Valeriana leucocarpa DC.
  171. Valeriana leucophaea DC.
  172. Valeriana longiflora Willk.
  173. Valeriana longitubulosa (Schmale) B.Eriksen
  174. Valeriana lyrata Vahl
  175. Valeriana macbridei Killip
  176. Valeriana macropoda Greenm.
  177. Valeriana macrorhiza Poepp. ex DC.
  178. Valeriana maipoana Ravenna
  179. Valeriana malvacea Graebn.
  180. Valeriana mandoniana (Wedd.) Höck
  181. Valeriana mandonii Britton
  182. Valeriana mapirensis (Britton) Weberling
  183. Valeriana martjanovii Krylov
  184. Valeriana meonantha C.Y.Cheng & H.B.Chen
  185. Valeriana merxmuelleri W.Seitz
  186. Valeriana microphylla Kunth
  187. Valeriana micropterina Wedd.
  188. Valeriana minutiflora Hand.-Mazz.
  189. Valeriana montana L.
  190. Valeriana moonii Arn. ex C.B.Clarke
  191. Valeriana moorei Barrie
  192. Valeriana moyanoi Speg.
  193. Valeriana muelleri Graebn.
  194. Valeriana munozii Borsini
  195. Valeriana mussooriensis V.Prakash, Aswal & Mehrotra
  196. Valeriana naidae Barrie
  197. Valeriana neglecta R.Bernal
  198. Valeriana nelsonii Greenm.
  199. Valeriana nigricans Graebn.
  200. Valeriana niphobia Briq.
  201. Valeriana nivalis Wedd.
  202. Valeriana oaxacana Barrie
  203. Valeriana oblongifolia Ruiz & Pav.
  204. Valeriana obtusifolia DC.
  205. Valeriana occidentalis A.Heller
  206. Valeriana officinalis L.
  207. Valeriana olenaea Boiss. & Heldr.
  208. Valeriana oligantha Boiss. & Heldr.
  209. Valeriana oreocharis Phil.
  210. Valeriana organensis (C.A.Müll.) Gardner
  211. Valeriana otomiana Barrie
  212. Valeriana palmatiloba F.G.Mey.
  213. Valeriana palmeri A.Gray
  214. Valeriana paniculata Ruiz & Pav.
  215. Valeriana papilla Bertero ex DC.
  216. Valeriana pardoana Graebn.
  217. Valeriana parvula Killip
  218. Valeriana pauciflora Michx.
  219. Valeriana paucijuga Sumnev.
  220. Valeriana peltata Clos
  221. Valeriana pennellii Killip
  222. Valeriana petersenii Weberling & Reese-Krug
  223. Valeriana petrophila Bunge
  224. Valeriana philippiana Briq.
  225. Valeriana phitosiana Quézel & Contandr.
  226. Valeriana phu L.
  227. Valeriana phylicoides (Turcz.) Briq.
  228. Valeriana pilosa Ruiz & Pav.
  229. Valeriana pinnatifida Ruiz & Pav.
  230. Valeriana plectritoides Graebn.
  231. Valeriana polemonifolia Phil.
  232. Valeriana polybotrya (Griseb.) Höck
  233. Valeriana polyclada Briq.
  234. Valeriana polystachya Sm.
  235. Valeriana potopensis Briq.
  236. Valeriana pratensis Dierb.
  237. Valeriana prionophylla Standl.
  238. Valeriana protenta B.Eriksen
  239. Valeriana psychrophila Briq.
  240. Valeriana pulchella M.Martens & Galeotti
  241. Valeriana punctata F.G.Mey.
  242. Valeriana pycnantha A.Gray
  243. Valeriana pyramidalis Kunth
  244. Valeriana pyrenaica L.
  245. Valeriana pyricarpa Borsini
  246. Valeriana pyrolifolia Decne.
  247. Valeriana quadrangularis Kunth
  248. Valeriana quindiensis Killip
  249. Valeriana quirorana Xena
  250. Valeriana radicalis Clos
  251. Valeriana radicata Graebn.
  252. Valeriana reitziana Borsini
  253. Valeriana renifolia Killip
  254. Valeriana reverdattoana Sumnev.
  255. Valeriana rhizantha A.Gray
  256. Valeriana rigida Ruiz & Pav.
  257. Valeriana robertianifolia Briq.
  258. Valeriana rosaliana F.G.Mey.
  259. Valeriana rossica P.A.Smirn.
  260. Valeriana roylei Klotzsch
  261. Valeriana rufescens Killip
  262. Valeriana ruizlealii Borsini
  263. Valeriana rumicoides Wedd.
  264. Valeriana rusbyi Britton
  265. Valeriana rzedowskiorum Barrie
  266. Valeriana saichanensis Kom.
  267. Valeriana salicariifolia Vahl
  268. Valeriana saliunca All.
  269. Valeriana samolifolia (Bertero) Colla
  270. Valeriana saxatilis L.
  271. Valeriana saxicola C.A.Mey.
  272. Valeriana scandens L.
  273. Valeriana schachristanica Kamelin & B.A.Sharipova
  274. Valeriana secunda B.Eriksen
  275. Valeriana sedifolia d'Urv.
  276. Valeriana selerorum Graebn. & Loes.
  277. Valeriana senecioides Phil.
  278. Valeriana serrata Ruiz & Pav.
  279. Valeriana serratifolia J.M.Acosta, L.Salomón & C.A.Zanotti
  280. Valeriana sichuanica D.Y.Hong
  281. Valeriana sisymbriifolia Vahl
  282. Valeriana sitchensis Bong.
  283. Valeriana smithii Killip
  284. Valeriana sorbifolia Kunth
  285. Valeriana spathulata Ruiz & Pav.
  286. Valeriana speluncaria Boiss.
  287. Valeriana sphaerocarpa Phil.
  288. Valeriana sphaerocephala Graebn.
  289. Valeriana sphaerophora Graebn.
  290. Valeriana spicata (Turcz.) Briq.
  291. Valeriana spiroflora B.B.Larsen
  292. Valeriana stenophylla Killip
  293. Valeriana stenoptera Diels
  294. Valeriana stracheyi C.B.Clarke
  295. Valeriana stricta Clos
  296. Valeriana stuckertii Briq.
  297. Valeriana supina Ard.
  298. Valeriana tachirensis Xena
  299. Valeriana tafiensis Borsini
  300. Valeriana tajuvensis Sobral
  301. Valeriana tanacetifolia F.G.Mey.
  302. Valeriana tangutica Batalin
  303. Valeriana tatamana Killip
  304. Valeriana tessendorffiana Graebn.
  305. Valeriana texana Steyerm.
  306. Valeriana theodorici (Weberling) B.Eriksen
  307. Valeriana tomentosa Kunth
  308. Valeriana transjenisensis Kreyer
  309. Valeriana trichomanes Graebn.
  310. Valeriana trichostoma Hand.-Mazz.
  311. Valeriana triphylla Kunth
  312. Valeriana triplinervis (Turcz.) Briq.
  313. Valeriana tripteris L.
  314. Valeriana tuberifera Graebn.
  315. Valeriana tuberosa L.
  316. Valeriana tucumana Borsini
  317. Valeriana tunuyanense Méndez
  318. Valeriana turkestanica Sumnev.
  319. Valeriana tzotziliana Barrie
  320. Valeriana ulei Graebn.
  321. Valeriana uliginosa (Torr. & A.Gray) Rydb.
  322. Valeriana urbani Phil.
  323. Valeriana urticifolia Kunth
  324. Valeriana vaga Clos
  325. Valeriana vaginata Kunth
  326. Valeriana valdiviana Phil.
  327. Valeriana velutina Clos
  328. Valeriana venezuelana Briq.
  329. Valeriana venusta L.Q.Qiu
  330. Valeriana verrucosa Schmale
  331. Valeriana verticillata Clos
  332. Valeriana vetasana Killip
  333. Valeriana virescens Clos
  334. Valeriana virgata Ruiz & Pav.
  335. Valeriana volkensii Engl.
  336. Valeriana warburgii Graebn.
  337. Valeriana weberbaueri Graebn.
  338. Valeriana weddelliana Rouy
  339. Valeriana wolgensis Kazak.
  340. Valeriana zamoranensis Rzed. & Calderón
  341. Valeriana zapotecana Barrie

Dodatna literatura

Izvori

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autori i urednici Wikipedije
original
visit source
partner site
wikipedia hr Croatian

Odoljen: Brief Summary ( Croatian )

provided by wikipedia hr Croatian


Odoljen (valerijana, lat. Valeriana) biljni rod u porodici kozokrvnica raširen po svim kontinentima osim Australije. Pripada mu preko 330 vrsta trajnica, loza i polugrmova. Pravi odoljen (V. celtica) raste u Francuskoj i Italiji. U Hrvatskoj postoji svega nekoliko vrsta, dvodomni odoljen, planinski ili brdski odoljen, ljekoviti odoljen, kamenjarski odoljen, trodijelni odoljen, gomoljasti odoljen i V. elongata.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autori i urednici Wikipedije
original
visit source
partner site
wikipedia hr Croatian

Bałdrijan ( Upper Sorbian )

provided by wikipedia HSB

Bałdrijan (Valeriana) je ród ze swójby bałdrijanowych rostlinow (Valerianaceae).

Družiny

Nóžki

  1. Pawoł Völkel: Prawopisny słownik hornjoserbskeje rěče. Hornjoserbsko-němski słownik. Ludowe nakładnistwo Domowina, Budyšin 2005, ISBN 3-7420-1920-1, str. 34.
  2. W internetowym słowniku: Baldrian


Qsicon Lücke.png
Tutón nastawk resp. wotrězk hišće ma wobsahowe mjezoty: faluja někotre družiny. Hlej de:Baldrian.
Pomhaj Wikipediju, z tym ty jón rozšěriš a nětko wudospołniš.
Móžeš slědowace polěpšić:
  • Rozšěr zarodk do nastawka
  • Namakaj a dodaj žórła, kotrež tekst potwjerdźeja

Jeli sy jedyn z mjenowanych njedostatkow skorigował(a), wotstroń prošu potrjecheny parameter předłohi {{Předźěłuj}}. Podrobnosće namakaš w dokumentaciji.


license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors
original
visit source
partner site
wikipedia HSB

Bałdrijan: Brief Summary ( Upper Sorbian )

provided by wikipedia HSB

Bałdrijan (Valeriana) je ród ze swójby bałdrijanowych rostlinow (Valerianaceae).

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors
original
visit source
partner site
wikipedia HSB

Valeriana ( Icelandic )

provided by wikipedia IS

Valeriana er ættkvísl blómstrandi plantna í Garðabrúðuætt.[1] . Til hennar teljast margar tegundir, þar á meðal Garðabrúða, Valeriana officinalis. Sumar tegundirnar eru frá Evrópa, aðrar frá Norður Ameríka og Suður Ameríka (sérstaklega Andesfjöllum).

Meðal tegunda eru:


Tilvísanir

  1. Valeriana, The Plant List (version 1.1), sótt 19. september 2014

Ytri tenglar

 src= Þessi líffræðigrein er stubbur. Þú getur hjálpað til með því að bæta við greinina.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Höfundar og ritstjórar Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia IS

Valeriana: Brief Summary ( Icelandic )

provided by wikipedia IS

Valeriana er ættkvísl blómstrandi plantna í Garðabrúðuætt. . Til hennar teljast margar tegundir, þar á meðal Garðabrúða, Valeriana officinalis. Sumar tegundirnar eru frá Evrópa, aðrar frá Norður Ameríka og Suður Ameríka (sérstaklega Andesfjöllum).

Meðal tegunda eru:

Valeriana acutiloba Valeriana adscendens Valeriana aequiloba Valeriana agrimonifolia Valeriana albonervata Valeriana alliariifolia - Sveipabrúða Valeriana altaica Valeriana alypifolia Valeriana amurensis Valeriana apiifolia Valeriana arborea Valeriana arizonica Valeriana asarifolia Valeriana asplenifolia Valeriana asterothrix Valeriana atacamensis Valeriana baltana Valeriana bambusicaulis Valeriana barbareifolia Valeriana barbulata Valeriana beamanii Valeriana bertiscea Valeriana boliviana Valeriana bornmuelleri Valeriana bracteata Valeriana bracteosa Valeriana bractescens Valeriana bridgesii Valeriana briquetiana Valeriana bryophila Valeriana bulbosa Valeriana buxifolia Valeriana calcicola Valeriana californica Valeriana calvescens Valeriana capensis Valeriana capitata Valeriana carnosa Valeriana castellanosii Valeriana catharinensis Valeriana celtica - Deplabrúða Valeriana cephalantha Valeriana ceratophylla Valeriana cernua Valeriana cerosifolia Valeriana chaerophylloides Valeriana chamaedryfolia Valeriana chiapensis Valeriana chilensis Valeriana ciliata Valeriana clarionifolia Valeriana clematitis Valeriana coarctata Valeriana coleophylla Valeriana columbiana Valeriana comosa Valeriana condamoana Valeriana connata Valeriana convallarioides Valeriana corymbulosa Valeriana costata Valeriana crassifolia Valeriana crinii Valeriana crispa Valeriana cuatrecasasii Valeriana cucurbitifolia Valeriana cumbemayensis Valeriana daphniflora Valeriana decussata Valeriana deltoidea Valeriana densa Valeriana densiflora Valeriana diffusa Valeriana dinorrhiza Valeriana dioica - Engjabrúða Valeriana dioscoridis Valeriana dipsacoides Valeriana dominguensis Valeriana edulis Valeriana effusa Valeriana eichleriana Valeriana elongata Valeriana emmanuelii Valeriana engleriana Valeriana eupatoria Valeriana fauriei Valeriana fedtschenkoi Valeriana ferax Valeriana ficariifolia - Fíkjubrúða Valeriana flaccidissima Valeriana flagellifera Valeriana fonkii Valeriana fragilis Valeriana glaziovii Valeriana glechomifolia Valeriana globiflora Valeriana globulariifolia Valeriana globularioides Valeriana globularis Valeriana graciliceps Valeriana granataea Valeriana grandifolia Valeriana grisiana Valeriana grossheimii Valeriana hadros Valeriana hardwickii Valeriana hebecarpa Valeriana hengduanensis Valeriana henrici Valeriana herrerae Valeriana hiemalis Valeriana hirtella Valeriana hirticalyx Valeriana hornschuchiana Valeriana humboldtii Valeriana hyalinorrhiza Valeriana imbricata Valeriana interrupta Valeriana isoetifolia Valeriana jasminoides Valeriana jatamansi Valeriana johannae Valeriana karstenii Valeriana kawakamii Valeriana kilimandscharica Valeriana laciniosa Valeriana lancifolia Valeriana lapathifolia Valeriana laurifolia Valeriana laxiflora Valeriana laxissima Valeriana ledoides Valeriana lepidota Valeriana leptothyrsa Valeriana lesueurii Valeriana leucocarpa Valeriana longiflora Valeriana macbridei Valeriana macrorhiza Valeriana magellanica Valeriana magna Valeriana malvacea Valeriana mandoniana Valeriana mandonii Valeriana mapirensis Valeriana meonantha Valeriana merxmuelleri Valeriana mexicana Valeriana microphylla Valeriana micropterina Valeriana minutiflora Valeriana montana - Brekkubrúða Valeriana moorei Valeriana muelleri Valeriana naidae Valeriana nelsonii Valeriana nigricans Valeriana nivalis Valeriana oaxacana Valeriana oblongifolia Valeriana obovata Valeriana obtusifolia Valeriana occidentalis Valeriana officinalisGarðabrúða Valeriana officinalis ssp. collina - Fagurbrúða Valeriana olenaea Valeriana oreocharis Valeriana organensis Valeriana otomiana Valeriana palmatiloba Valeriana palmeri Valeriana paniculata Valeriana papilla Valeriana pardoana Valeriana parvula Valeriana pauciflora Valeriana peltata Valeriana pennellii Valeriana petersenii Valeriana philippiana Valeriana phitosiana Valeriana phu - Ljósabrúða Valeriana phylicoides Valeriana pilosa Valeriana pinnatifida Valeriana plantaginea Valeriana plectritoides Valeriana polemonifolia Valeriana polybotrya Valeriana polyclada Valeriana polystachya Valeriana potopensis Valeriana prionophylla Valeriana procera Valeriana protenta Valeriana pseudofficinalis Valeriana psychrophila Valeriana pubicarpa Valeriana pulchella Valeriana punctata Valeriana pycnantha Valeriana pyramidalis Valeriana pyrenaica - Blöðkubrúða Valeriana pyricarpa Valeriana quadrangularis Valeriana quindiensis Valeriana quiroana Valeriana radicalis Valeriana radicata Valeriana reitziana Valeriana renifolia Valeriana rhodoleuca Valeriana robertianifolia Valeriana rosaliana Valeriana rossica Valeriana rufescens Valeriana rumicoides Valeriana rusbyi Valeriana rzedowskiorum Valeriana salicariifolia Valeriana saliunca - Víðibrúða Valeriana sambucifolia - Hagabrúða Valeriana sambucifolia ssp. salina - Marbrúða Valeriana sambucifolia ssp. procurrens - Skriðbrúða Valeriana samolifolia Valeriana saxatilis - Klettabrúða Valeriana scandens Valeriana scouleri Valeriana secunda Valeriana sedifolia Valeriana selerorum Valeriana senecioides Valeriana septentrionalis Valeriana serrata Valeriana sichuanica Valeriana sisymbriifolia Valeriana sitchensis - Bjarnarbrúða Valeriana smithii Valeriana sorbifolia Valeriana sphaerocarpa Valeriana sphaerocephala Valeriana sphaerophora Valeriana spicata Valeriana spiroflora Valeriana stenophylla Valeriana stenoptera Valeriana stricta Valeriana stuckertii Valeriana subincisa Valeriana supina - Dvergbrúða Valeriana tachirensis Valeriana tafiensis Valeriana tajuvensis Valeriana tanacetifolia Valeriana tangutica Valeriana tatamana Valeriana tessendorffiana Valeriana texana Valeriana tiliifolia - Lindibrúða Valeriana tomentosa Valeriana transjenisensis Valeriana trichomanes Valeriana trichostoma Valeriana triphylla Valeriana triplinervis Valeriana tripteris - Þrenningarbrúða Valeriana tuberifera Valeriana tuberosa Valeriana turczaninovii Valeriana turkestanica Valeriana tzotzilana Valeriana ulei Valeriana uliginosa Valeriana urbanii Valeriana urticifolia Valeriana vaga Valeriana vaginata Valeriana valdiviana Valeriana velutina Valeriana venezuelana Valeriana verrucosa Valeriana vetasana Valeriana virescens Valeriana virgata Valeriana volkensii Valeriana wallrothii Valeriana warburgii Valeriana weberbaueri Valeriana wolgensis Valeriana zamoranensis Valeriana zapotecana Valeriana x sundermannii - Breiðubrúða


license
cc-by-sa-3.0
copyright
Höfundar og ritstjórar Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia IS

Valeriana ( Italian )

provided by wikipedia IT
 src=
Radici essiccate di Valeriana

Il genere Valeriana L. comprende oltre 400 specie di erbe[1], tra cui la notissima pianta officinale Valeriana officinalis, la valeriana comune.

Tassonomia

Il genere comprende oltre 400 specie.[1]

In Italia crescono spontaneamente una decina di specie:

Con il nome di valeriana, o insalata valeriana viene chiamata comunemente anche la pianta edibile da insalata Valerianella locusta.

Le tisane di valeriana vengono solitamente assunte con lo zucchero per attivare i principi attivi caratteristici della pianta.

Note

  1. ^ a b (EN) Valeriana L., su Plants of the World Online. URL consultato il 22/6/2020.

 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autori e redattori di Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia IT

Valeriana: Brief Summary ( Italian )

provided by wikipedia IT
 src= Radici essiccate di Valeriana

Il genere Valeriana L. comprende oltre 400 specie di erbe, tra cui la notissima pianta officinale Valeriana officinalis, la valeriana comune.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autori e redattori di Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia IT

Valeriana ( Latin )

provided by wikipedia LA

Valeriana est genus plantarum florentium in familia Valerianacearum. Aliae species sunt endemicae in Europa, aliae in America Septentrionali et Meridionali.

Nexus externi

Commons-logo.svg Vicimedia Communia plura habent quae ad Valeriana spectant.
Wikispecies-logo.svg Vide "Valeriana" apud Vicispecies. Wikidata-logo.svg Situs scientifici: TropicosGRINITISNCBIBiodiversityEncyclopedia of LifePlant Name IndexPlantes d'AfriqueFlora of ChinaUSDA Plants Database stipula Haec stipula ad biologiam spectat. Amplifica, si potes!
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Et auctores varius id editors
original
visit source
partner site
wikipedia LA

Valeriana: Brief Summary ( Latin )

provided by wikipedia LA
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Et auctores varius id editors
original
visit source
partner site
wikipedia LA

Valerijonas ( Lithuanian )

provided by wikipedia LT

Valerijonas (Valeriana) – valerijoninių (Valerianaceae) šeimos augalų gentis.

Gentyje yra apie 180 rūšių. Lietuvoje auga:

Vikiteka

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipedijos autoriai ir redaktoriai
original
visit source
partner site
wikipedia LT

Valeriaan (geslacht) ( Dutch; Flemish )

provided by wikipedia NL

Valeriaan (Valeriana) is een geslacht van overblijvende kruiden en halfstruiken uit de valeriaanfamilie (Valerianaceae) (22e druk van de Heukels) of de kamperfoeliefamilie (Caprifoliaceae) (23e druk van de Heukels).

De bloemhoofden hebben een sterke zoete, onaangename geur. De botanische naam is afgeleid van het Latijnse 'valere' = sterk/krachtig zijn, wat op de geur slaat. De Nederlandse naam valeriaan is van de botanische naam afgeleid. De Duitse naam Baldrian is mogelijk ook afgeleid van de Noorse lichtgod Baldur, zoon van Odin en Frigga.

Het geslacht omvat honderdvijftig tot honderdtachtig soorten. Deze zijn voornamelijk verspreid in de bosgebieden van Europa, voor een deel in Noord-Amerika en in de tropen van Zuid-Amerika. Er is één specifiek Indiase soort, Valeriana wallichii. Valeriaansoorten zijn geschikt als siergewas in de tuin.

Verschillende valeriaansoorten bevatten alkaloïden (Monoterpene en Sesquiterpene) en vooral etherische oliën. Deze ruiken na droging onaangenaam, omdat ze deels worden omgezet in zuren als valeriaanzuur.

Soorten

In België en Nederland komen twee soorten in het wild voor:

Andere soorten, die men in Midden-Europa kan aantreffen zijn:

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visit source
partner site
wikipedia NL

Valeriaan (geslacht): Brief Summary ( Dutch; Flemish )

provided by wikipedia NL

Valeriaan (Valeriana) is een geslacht van overblijvende kruiden en halfstruiken uit de valeriaanfamilie (Valerianaceae) (22e druk van de Heukels) of de kamperfoeliefamilie (Caprifoliaceae) (23e druk van de Heukels).

De bloemhoofden hebben een sterke zoete, onaangename geur. De botanische naam is afgeleid van het Latijnse 'valere' = sterk/krachtig zijn, wat op de geur slaat. De Nederlandse naam valeriaan is van de botanische naam afgeleid. De Duitse naam Baldrian is mogelijk ook afgeleid van de Noorse lichtgod Baldur, zoon van Odin en Frigga.

Het geslacht omvat honderdvijftig tot honderdtachtig soorten. Deze zijn voornamelijk verspreid in de bosgebieden van Europa, voor een deel in Noord-Amerika en in de tropen van Zuid-Amerika. Er is één specifiek Indiase soort, Valeriana wallichii. Valeriaansoorten zijn geschikt als siergewas in de tuin.

Verschillende valeriaansoorten bevatten alkaloïden (Monoterpene en Sesquiterpene) en vooral etherische oliën. Deze ruiken na droging onaangenaam, omdat ze deels worden omgezet in zuren als valeriaanzuur.

Soorten

In België en Nederland komen twee soorten in het wild voor:

kleine valeriaan (Valeriana dioica) echte valeriaan (Valeriana officinalis)

Andere soorten, die men in Midden-Europa kan aantreffen zijn:

Valeriana arizonica Valeriana celtica Valeriana saxatilis Valeriana montana Valeriana supina Valeriana tripteris Valeriana tuberosa
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visit source
partner site
wikipedia NL

Vendelrotslekta ( Norwegian )

provided by wikipedia NO

Vendelrotslekta (Valeriana) er en slekt i kaprifolfamilien. Den tilhørte tidligere vendelrotfamilien.

De er flerårige, glatte urter med jordstengel. Stengelen er opprett, og bladene er motsatte. Blomstene sitter i en tett kvast. Utbredelsen omfatter store deler av Eurasia, Amerika og Afrika, men i tropiske strøk finnes de bare høyt til fjells. To svært like arter, vendelrot og legevendelrot, vokser vilt i Norge. En tredje art, småvendelrot, er sannsynligvis utdødd.

Jordstengelen til legevendelrot og andre arter er blitt tørket, knust og brukt som legemiddel mot kramper, smerter og epilepsi.

Kilder

  • «Vänderötter». Den virtuella floran. Besøkt 26. desember 2014.
  • «Valeriana». Artsdatabanken. Arkivert fra originalen 14. september 2013. Besøkt 26. desember 2014.
  • «Valeriana». Flora Europaea. Besøkt 26. desember 2014.
  • «Valeriana». Flora Ibérica (PDF) (spansk). XV. Madrid: RJB/CSIC. s. 205–223.
  • C. Grey-Wilson og M. Blamey; norsk utgave T. Faarlund og P. Sunding (1992). Teknologisk Forlags store illustrerte flora for Norge og Nord-Europa. Teknologisk Forlag. s. 384–385. ISBN 82-512-0355-4.

Eksterne lenker

 src=
Valeriana alliariifolia er endemisk for Hellas
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia forfattere og redaktører
original
visit source
partner site
wikipedia NO

Vendelrotslekta: Brief Summary ( Norwegian )

provided by wikipedia NO

Vendelrotslekta (Valeriana) er en slekt i kaprifolfamilien. Den tilhørte tidligere vendelrotfamilien.

De er flerårige, glatte urter med jordstengel. Stengelen er opprett, og bladene er motsatte. Blomstene sitter i en tett kvast. Utbredelsen omfatter store deler av Eurasia, Amerika og Afrika, men i tropiske strøk finnes de bare høyt til fjells. To svært like arter, vendelrot og legevendelrot, vokser vilt i Norge. En tredje art, småvendelrot, er sannsynligvis utdødd.

Jordstengelen til legevendelrot og andre arter er blitt tørket, knust og brukt som legemiddel mot kramper, smerter og epilepsi.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia forfattere og redaktører
original
visit source
partner site
wikipedia NO

Kozłek ( Polish )

provided by wikipedia POL
Wikisłownik Hasło w Wikisłowniku
 src=
Valeriana arizonica

Kozłek, waleriana (Valeriana L.) – rodzaj roślin z rodziny kozłkowatych. Należy do niego ok. 150 gatunków roślin[2]. Rośliny te występują głównie na półkuli północnej, przede wszystkim z Europy, niektóre tylko gatunki pochodzą z obu Ameryk[2]. Gatunkiem typowym jest Valeriana pyrenaica L.[3]. Łacińska nazwa rodzaju pochodzi od słowa valeo oznaczającego być zdrowym, gdyż od dawna niektóre gatunki znane były z własności leczniczych.

Systematyka

Synonimy[4]

Aretiastrum (DC.) Spach, Astrephia Dufr., Belonanthus Graebn., Phuodendron (Graebn.) Dalla Torre & Harms, Phyllactis Pers., Stangea Graebn.

Pozycja systematyczna według APweb (aktualizowany system system APG III z 2009)

Należy do rodziny kozłkowatych Valerianaceae, która wraz z siostrzaną rodziną szczeciowatymi Dipsacaceae należą do rzędu szczeciowców Dipsacales, do kladu astrowych w obrębie okrytonasiennych[1].

Pozycja w systemie Reveala (1993-1999)

Gromada okrytonasienne (Magnoliophyta Cronquist), podgromada Magnoliophytina Frohne & U. Jensen ex Reveal, klasa Rosopsida Batsch, podklasa dereniowe (Cornidae Frohne & U. Jensen ex Reveal), nadrząd Dipsacanae Takht., rząd szczeciowce (Dipsacales Dumort.), rodzina kozłkowate (Valerianaceae Batsch), plemię Valerianeae, rodzaj kozłek (Valeriana L.)[5].

Gatunki flory Polski[6]
Gatunki uprawiane[7]
Lista gatunków

Przypisy

  1. a b Stevens P.F.: Angiosperm Phylogeny Website (ang.). 2001–. [dostęp 2010-04-29].
  2. a b Geoff Burnie i inni: Botanica. Rośliny ogrodowe. Könemann, 2005. ISBN 3-8331-1916-0.
  3. Index Nominum Genericorum. [dostęp 2009-04-25].
  4. Germplasm Resources Information Network (GRIN). [dostęp 2010-07-20].
  5. Crescent Bloom: Systematyka rodzaju ValerianaO (ang.). The Compleat Botanica. [dostęp 2009-04-25].
  6. Zbigniew Mirek, Halina Piękoś-Mirkowa, Adam Zając, Maria Zając: Flowering plants and pteridophytes of Poland. A checklist. Krytyczna lista roślin naczyniowych Polski. Instytut Botaniki PAN im. Władysława Szafera w Krakowie, 2002. ISBN 83-85444-83-1.
  7. Ludmiła (red.) Karpowiczowa: Słownik nazw roślin obcego pochodzenia łacińsko-polski i polsko-łaciński. Warszawa: Wydawnictwa Uniwersytetu Warszawskiego, 1973.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visit source
partner site
wikipedia POL

Kozłek: Brief Summary ( Polish )

provided by wikipedia POL
 src= Valeriana arizonica

Kozłek, waleriana (Valeriana L.) – rodzaj roślin z rodziny kozłkowatych. Należy do niego ok. 150 gatunków roślin. Rośliny te występują głównie na półkuli północnej, przede wszystkim z Europy, niektóre tylko gatunki pochodzą z obu Ameryk. Gatunkiem typowym jest Valeriana pyrenaica L.. Łacińska nazwa rodzaju pochodzi od słowa valeo oznaczającego być zdrowym, gdyż od dawna niektóre gatunki znane były z własności leczniczych.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visit source
partner site
wikipedia POL

Valeriana ( Portuguese )

provided by wikipedia PT

Valeriana L. é nome de um gênero de plantas herbáceas perenes da família das valerianáceas, nativas da Europa e do norte da Ásia — porém amplamente distribuídas pelo planeta, portanto encontradas também nas Américas. Inclui mais de 200 espécies.

Suas flores são brancas ou róseas, e seus frutos, aquênios (diminutos, secos, indeiscentes, providos de uma só semente, que se acha inteiramente livre dentro do pericarpo fino), são realmente pequeníssimos.

O seu nome tem origem no latim, valere, significa bom para a saúde[1].

Chama-se valeriana, por extensão, qualquer espécie desse gênero, como, por exemplo, a valeriana-comum, ou, simplesmente, valeriana, Valeriana officinalis, com inflorescências perfumadas e raízes grossas com odor característico e forte, das quais, adequadamente tratadas (maceradas, trituradas, dessecadas e acondicionadas), se preparam medicamentos fitoterapêuticos de efeito ansiolítico, tranquilizante e até anticonvulsivante, classicamente utilizados em medicina, por conterem drogas ou princípios ativos que lhes conferem tais propriedades.

Espécies

Classificação do gênero

Efeitos Medicinais

O consumo de Valeriana officinalis é usado e indicado para tratar casos de insônia, ansiedade e estresse. Em suas raízes foi comprovado por meio de estudos que possuí efeito sonífero, calmante e relaxante, sendo encontrada para venda em farmácias em dosagens concentradas, ou também em casas de produtos naturais em forma de chá.

Leathwood et al[2], num estudo duplo cego, crossover verificou que a valeriana melhorou a qualidade do sono em comparação com o placebo. Num estudo de 128 participantes a tomar 400 mg de extrato de valeriana ou placebo, foi observada uma melhoria na latência do sono e na qualidade do sono do grupo que tomou valeriana[3].

 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores e editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia PT

Valeriana: Brief Summary ( Portuguese )

provided by wikipedia PT

Valeriana L. é nome de um gênero de plantas herbáceas perenes da família das valerianáceas, nativas da Europa e do norte da Ásia — porém amplamente distribuídas pelo planeta, portanto encontradas também nas Américas. Inclui mais de 200 espécies.

Suas flores são brancas ou róseas, e seus frutos, aquênios (diminutos, secos, indeiscentes, providos de uma só semente, que se acha inteiramente livre dentro do pericarpo fino), são realmente pequeníssimos.

O seu nome tem origem no latim, valere, significa bom para a saúde.

Chama-se valeriana, por extensão, qualquer espécie desse gênero, como, por exemplo, a valeriana-comum, ou, simplesmente, valeriana, Valeriana officinalis, com inflorescências perfumadas e raízes grossas com odor característico e forte, das quais, adequadamente tratadas (maceradas, trituradas, dessecadas e acondicionadas), se preparam medicamentos fitoterapêuticos de efeito ansiolítico, tranquilizante e até anticonvulsivante, classicamente utilizados em medicina, por conterem drogas ou princípios ativos que lhes conferem tais propriedades.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores e editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia PT

Valeriana ( Romanian; Moldavian; Moldovan )

provided by wikipedia RO
 src=
V. montana

Valeriana este un gen de plante din familia Valerianaceae.

Specii

Referințe

  1. ^ Valeriana (TSN 35350). Integrated Taxonomic Information System.
  2. ^ Valeriana, The Plant List (version 1.1)

Legături externe

Commons
Wikimedia Commons conține materiale multimedia legate de Valeriana
Nuvola apps khangman.svg Acest articol din domeniul botanicii este un ciot. Puteți ajuta Wikipedia prin completarea lui.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia autori și editori
original
visit source
partner site
wikipedia RO

Valeriana: Brief Summary ( Romanian; Moldavian; Moldovan )

provided by wikipedia RO
 src= Valeriana officinalis  src= V. montana

Valeriana este un gen de plante din familia Valerianaceae.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia autori și editori
original
visit source
partner site
wikipedia RO

Vänderotssläktet ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Vänderotssläktet (Valeriana)[1][2] är ett växtsläkte med omkring 150-200 arter. Släktet ingår i familjen kaprifolväxter[3] och har ett stort utbredningsområde i Europa, Asien, Afrika och Amerika. Några få arter odlas som prydnadsväxter i Sverige. Andra har medicinska egenskaper. Arterna kan vara svåra att skilja och ofta behövs rosettbladen för säker identifikation, dessa vissnar dock tidigt hos många arter. Underjordiska karaktärer och fruktens utseende är också viktiga för identifieringen.

Släktet innehåller fleråriga, upprätta, kala örter med tjock, aromatisk jordstam, ibland med utlöpare som kan vara ovanjordiska eller underjordiska. Bladen är motsatta, parbladiga eller parflikiga. Delbladen kan vara likstora eller med en förstorad ändflik och ibland är de nedre bladen enkla. Blommorna kommer i kvastlika knippen. Fodret är från början oansenligt, det förstoras efter blomningen och blir fjäderpensellikt. Kronan är vit eller rosa, rörformad men en liten knölformad sporre, kronflikarna är något olika i storlek. Frukten är nötlik, plattad, ribbad och krönt av det fjäderlika fodret.

Den torkade jordstammen luktar starkt och har en tilldragande effekt på katter. Se även kattmynta. Den kallas valerianarot (Radix valerianæ) och används också medicinskt för dess lugnande effekt. Den har också använts som kramp- och smärtstillare, samt även mot epilepsi. Det är främst läkevänderot (V. officinalis), men även flädervänderot (V. sambucifolia) som används medicinskt.

Släktets latinska namn (Valeriana) har givit namn åt den essentiella aminosyran Valin.

Dottertaxa till Vänderötter, i alfabetisk ordning[3]

Bildgalleri

Källor

  1. ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012-. Valeriana L. – Vänderotssläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 17 december 2014
  2. ^ ”Taxonomisk information – Släkte: Valeriana – vänderötter”. Dyntaxa. SLU – Sveriges LantbruksUniversitet. https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/1006132?changeRoot=True. Läst 17 december 2014.
  3. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (27 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17270103. Läst 26 maj 2014.

Externa länkar

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Vänderotssläktet: Brief Summary ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Vänderotssläktet (Valeriana) är ett växtsläkte med omkring 150-200 arter. Släktet ingår i familjen kaprifolväxter och har ett stort utbredningsområde i Europa, Asien, Afrika och Amerika. Några få arter odlas som prydnadsväxter i Sverige. Andra har medicinska egenskaper. Arterna kan vara svåra att skilja och ofta behövs rosettbladen för säker identifikation, dessa vissnar dock tidigt hos många arter. Underjordiska karaktärer och fruktens utseende är också viktiga för identifieringen.

Släktet innehåller fleråriga, upprätta, kala örter med tjock, aromatisk jordstam, ibland med utlöpare som kan vara ovanjordiska eller underjordiska. Bladen är motsatta, parbladiga eller parflikiga. Delbladen kan vara likstora eller med en förstorad ändflik och ibland är de nedre bladen enkla. Blommorna kommer i kvastlika knippen. Fodret är från början oansenligt, det förstoras efter blomningen och blir fjäderpensellikt. Kronan är vit eller rosa, rörformad men en liten knölformad sporre, kronflikarna är något olika i storlek. Frukten är nötlik, plattad, ribbad och krönt av det fjäderlika fodret.

Den torkade jordstammen luktar starkt och har en tilldragande effekt på katter. Se även kattmynta. Den kallas valerianarot (Radix valerianæ) och används också medicinskt för dess lugnande effekt. Den har också använts som kramp- och smärtstillare, samt även mot epilepsi. Det är främst läkevänderot (V. officinalis), men även flädervänderot (V. sambucifolia) som används medicinskt.

Släktets latinska namn (Valeriana) har givit namn åt den essentiella aminosyran Valin.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Chi Nữ lang ( Vietnamese )

provided by wikipedia VI

Chi Nữ lang (danh pháp khoa học: Valeriana) là một chi của thực vật có hoa trong họ Nữ lang (Valerianaceae). Nó bao gồm một số loài cây với tên gọi chung là nữ lang, trong đó loài được biết đến nhiều nhất là nữ lang thuốc (Valeriana officinalis). Một số loài có nguồn gốc từ châu Âu, số còn lại ở Bắc Mỹ. Chúng thông thường được sử dụng để làm thuốc có tác dụng an thần, dễ ngủ.

Hình ảnh

Chú thích

Tham khảo

 src= Wikispecies có thông tin sinh học về Chi Nữ lang  src= Wikimedia Commons có thư viện hình ảnh và phương tiện truyền tải về Chi Nữ lang


Hình tượng sơ khai Bài viết liên quan đến Bộ Tục đoạn này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visit source
partner site
wikipedia VI

Chi Nữ lang: Brief Summary ( Vietnamese )

provided by wikipedia VI

Chi Nữ lang (danh pháp khoa học: Valeriana) là một chi của thực vật có hoa trong họ Nữ lang (Valerianaceae). Nó bao gồm một số loài cây với tên gọi chung là nữ lang, trong đó loài được biết đến nhiều nhất là nữ lang thuốc (Valeriana officinalis). Một số loài có nguồn gốc từ châu Âu, số còn lại ở Bắc Mỹ. Chúng thông thường được sử dụng để làm thuốc có tác dụng an thần, dễ ngủ.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visit source
partner site
wikipedia VI

Валериана ( Russian )

provided by wikipedia русскую Википедию
У этого термина существуют и другие значения, см. Валериан.
Царство: Растения
Подцарство: Зелёные растения
Отдел: Цветковые
Надпорядок: Asteranae
Семейство: Жимолостные
Подсемейство: Валериановые
Род: Валериана
Международное научное название

Valeriana L. (1753)

Синонимы
Типовой вид Wikispecies-logo.svg
Систематика
на Викивидах
Commons-logo.svg
Изображения
на Викискладе
ITIS 35350NCBI 19952EOL 38228GRIN g:12618IPNI 30000719-2

Валериа́на, валерьяна (лат. Valeriána) — род многолетних травянистых растений подсемейства Валериановые (Valerianoideae)[2] семейства Жимолостные (Caprifoliaceae), включающий более двухсот видов. Латинское родовое название происходит от лат. valereбыть здоровым. Оно было впервые употреблено в книге итальянского ботаника Маттео Сильватико (1285—1342).

Наиболее известный видВалериана лекарственная (Valeriana officinalis L.), широко используемый в качестве лекарственного средства.

Ботаническое описание

Корневище длиной 2—4 см, диаметром 2 см, с многочисленными шнуровидными корнями, длиной до 20 см и диаметром 1—4 мм. Корневище и корень обладают характерным запахом.

Стебель прямостоячий, бороздчатый, цилиндрический, в верхней части ветвистый, высотой до 2 м.

Листья супротивные, различные по форме и степени рассечения. Нижние листья черешковые, верхние — сидячие.

Цветки мелкие, душистые, от белых до тёмно-розовых, собраны в нитевидное или метельчатое соцветие.

Плод — светло-бурая или коричневая продолговато-яйцевидная семянка с хохолком. Масса 1000 семян 0,4—0,6 г.

Цветёт с мая по август, плоды созревают в июле — сентябре.

Распространение

Произрастает в Европе, в центральной и северной частях Азии, в Северной и Южной Америке. На территории России встречается в диком виде повсеместно, за исключением Крайнего Севера и пустынных районов Средней Азии. Валериана растёт на склонах гор, по берегам рек, на заливных, болотистых местах, на лесных опушках. Часто образует большие заросли, которые используют для заготовки корней.

Культивируют в средней полосе и южных районах России.

Биологические особенности

Цветет с мая по август. Плоды созревают в июне — сентябре. Валериана лекарственная состоит из нескольких подвидов и разновидностей, различающихся между собой некоторыми морфологическими признаками и место-обитанием. Она хорошо приспосабливается к условиям среды, поэтому растет на самых разнообразных почвах, в различных температурных условиях. Как влаголюбивая культура, хорошо произрастает на участках с повышенной влажностью почвы. Предпочитает черноземы легкого механического состава, а также структурные легкие суглинки и супеси. Хорошие урожаи дает на осушенных и окультуренных торфяниках.

Размножение и агротехника. Размножается семенами. Посевы размещают на пониженных участках после озимых или пропашных культур (на приусадебных участках-в более увлажненных местах).

Подготовка почвы включает лущение после уборки предшественника, основную вспашку на глубину 25- 27 см (на дерново-подзолистых почвах на глубину гумусового слоя). Весной поле боронуют и культивируют. Под основную вспашку вносят навоз — 30-40 т/га, суперфосфат — 200—300 кг/га, азотные и калийные удобрения — по 150—200 кг/га. Перед посевом почву прикатывают. Сеют под зиму, ранней весной и летом с междурядьями шириной 45-70 см. Норма высева семян (кг/га): при подзимнем посеве — 9-10, при весеннем и летнем — 7-8. Глубина заделки семян 1-2 см.

Уход за посевами состоит в прополке сорняков, рыхлении почвы, в подкормке и борьбе с вредителями и болезнями. Для более высокого урожая корней на двулетних плантациях удаляют цветоносы.

Повреждается валериановым усачом, жёлтой сердцевинной совкой, бобовой тлей и поражается ржавчиной и мучнистой росой.

Уборка урожая и хранение сырья. Корни валерианы обычно убирают в сентябре — октябре на второй год после посадки. Выкопанные корни очищают от земли, удаляют листья, хорошо промывают водой. Затем подвяливают под навесом и сушат в специальных сушилках при температуре не более 40 °C. Потом корни упаковывают в тюки и хранят в сухом и хорошо проветриваемом помещении. Урожайность корней составляет 2,5 т/га.

На семена валериану убирают на третий год после посадки. Урожайность семян достигает 0,2 т/га.

Применение

Пищевое применение

В США валериану используют при производстве эссенций, ликёров, настоек. В качестве ароматизатора она входит в препарат для гаванских сигар и турецкого табака.

Как пряность, валериану употребляют в основном в европейских странах. В Англии свежие листья добавляют в салаты. Иногда из них готовят салат-гарнир к рыбным блюдам.

Лекарственные свойства

Основная статья: Валериана лекарственная

Валериана применяется в медицине как седативное средство. Терапевтическое действие валерианы обусловлено комплексом содержащихся в ней веществ и прежде всего эфирным маслом и алкалоидами. В корневищах и корнях количество эфирного масла достигает 2 %. Главные компоненты масла: борнил-изовалерат, изовалериановая кислота, борнеол, камфен, α-пинен, лимонен и др.

Препараты валерианы применяют во многих странах в качестве успокаивающего средства при бессоннице, нервном возбуждении, неврозе сердечно-сосудистой системы, сопровождающихся спазмом коронарных сосудов, тахикардии, а также при эпилепсии, астме, мигрени, спазме желудочно-кишечного тракта и для лечения нейродермитов. Иногда валериану используют в комбинации с препаратами брома, сердечными и другими успокаивающими средствами. Валериана входит в состав капель Зеленина, валокордина, кардиовалена, других комплексных препаратов, а также в сборы; эфирное масло является одной из основных составных частей корвалола (и подобных препаратов).

Валериану применяют в виде настоек, настоев, отваров, экстрактов и порошков. Работы профессора В. И. Ищенко показали, что таблетки из цельного тонко измельчённого растительного сырья в 2,5 раза эффективнее, чем таблетки с экстрактом корневищ валерианы[3].

Виды

Основная статья: Виды рода Валериана

По информации базы данных The Plant List, род включает 289 видов[4]. Некоторые из них произрастают на территории России и сопредельных стран:

В базе данных The Plant List вид Валериана аянская (Valeriana ajanensis Kom.) имеет неопределённый статус[5].

Примечания

  1. Об условности указания класса двудольных в качестве вышестоящего таксона для описываемой в данной статье группы растений см. раздел «Системы APG» статьи «Двудольные».
  2. Валериана // Малый энциклопедический словарь Брокгауза и Ефрона : в 4 т. — СПб., 1907—1909.
  3. Хишова О. М., Ищенко В. И., Кугач В. В. Разработка состава и технологии таблеток корневищ с корнями валерианы (неопр.). Достижения медицинской науки Беларуси. НИО РНМБ (1998). Проверено 21 октября 2013.
  4. Valeriana (англ.). The Plant List. Version 1.1. (2013). Проверено 23 сентября 2016.
  5. Valeriana ajanensis (англ.). The Plant List. Version 1.1. (2013). Проверено 23 сентября 2016.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Авторы и редакторы Википедии

Валериана: Brief Summary ( Russian )

provided by wikipedia русскую Википедию

Валериа́на, валерьяна (лат. Valeriána) — род многолетних травянистых растений подсемейства Валериановые (Valerianoideae) семейства Жимолостные (Caprifoliaceae), включающий более двухсот видов. Латинское родовое название происходит от лат. valere — быть здоровым. Оно было впервые употреблено в книге итальянского ботаника Маттео Сильватико (1285—1342).

Наиболее известный видВалериана лекарственная (Valeriana officinalis L.), широко используемый в качестве лекарственного средства.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Авторы и редакторы Википедии

缬草属 ( Chinese )

provided by wikipedia 中文维基百科

纈草屬(学名:Valeriana)是忍冬科被子植物,包含多种植物,其中最有名的是纈草Valeriana officinalis)。部分種生长於歐洲本土,還有一些在北美洲南美洲,特别是在安地斯山脈

外部链接

 src= 维基共享资源中相关的多媒体资源:缬草属  src= 维基物种中的分类信息:缬草属 小作品圖示这是一篇與植物相關的小作品。你可以通过编辑或修订扩充其内容。
 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
维基百科作者和编辑

缬草属: Brief Summary ( Chinese )

provided by wikipedia 中文维基百科

纈草屬(学名:Valeriana)是忍冬科被子植物,包含多种植物,其中最有名的是纈草(Valeriana officinalis)。部分種生长於歐洲本土,還有一些在北美洲南美洲,特别是在安地斯山脈

license
cc-by-sa-3.0
copyright
维基百科作者和编辑

カノコソウ属 ( Japanese )

provided by wikipedia 日本語
カノコソウ属 Valeriana fauriei Kanokosou in Ibukiyama 2010-7-10.jpg
カノコソウの花
分類APG III : 植物界 Plantae 階級なし : 被子植物 angiosperms 階級なし : 真正双子葉類 eudicots 階級なし : キク類 asterids 階級なし : キキョウ類 campanulids : マツムシソウ目 Dipsacales : スイカズラ科 Caprifoliaceae : カノコソウ属Valeriana 学名 Valeriana L., 1753 タイプ種 Valeriana pyrenaica L. [1] 英名 Valerian

200種以上

カノコソウ属学名Valeriana L.)は、スイカズラ科の一つ。クロンキスト体系ではマツムシソウ目 オミナエシ科に所属する。APG植物分類体系ではスイカズラ科に含まれるが、オミナエシ科として分離してもよいとされている。Valerianaの語源は、医薬として強い効能がある事から「強くある」「健康である」というラテン語のvalēre からきたであろうとされている[2]

概要[編集]

200種かそれ以上の種を含み、一年草根茎主根をもつ多年草、半常緑の半低木、常緑の低木などがある。オーストラリア以外の全世界に分布する。主に温帯地域の湿潤な森林地帯、草地、河のそばに自生する。山岳地帯に生育する高山性の種もある。耐寒性である[3]

主な種[編集]

別名ハルオミナエシ。丈は40~80センチで、5月から7月に淡い紅色の花を咲かせる。根に精油が含まれ、薬用として利用されている。日本、朝鮮半島、中国北部、サハリンなどに分布する。
西ヨーロッパが原産で、丈は1.2~2メートルになる。また夏に白・青紫・ピンクの花をつけ、花壇や切り花として栽培されている。根や茎がヒステリー、不安などに薬効があるハーブとして古くから利用されている。
日本に自生する。根元から細い茎を出して繁殖する。4月から5月に白か、稀に紅色の花を咲かせる。
  • Valeriana phu ‘Aurea’
株状になる根茎を持つ多年草。葉は、春に黄色で、夏にかけて黄緑から緑色に変化する。
  • Valeriana edulis Nutt
北米西部に分布し、匂いが強い多年草。インディアンが根を食用に用いた。

脚注[編集]

[ヘルプ]
  1. ^ Valeriana
  2. ^ 山田晴美 『園芸植物学名事典』 農業図書株式会社、
  3. ^ 英国王立園芸協会 『A-Z園芸植物百科事典』 誠文堂新光社参考文献[編集]
    • 英国王立園芸協会 『A-Z園芸植物百科事典』 誠文堂新光社ISBN 978-4416403006。
    • 堀田満 『世界有用植物事典』 平凡社ISBN 4582115055。
    ウィキペディアの姉妹プロジェクト
    カノコソウ属」に関する情報が検索できます。  src= コモンズでメディアカテゴリ
     src= ウィキスピーシーズの生物目録 執筆の途中です この項目は、植物に関連した書きかけの項目です。この項目を加筆・訂正などしてくださる協力者を求めていますプロジェクト:植物Portal:植物)。
 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
ウィキペディアの著者と編集者
original
visit source
partner site
wikipedia 日本語

カノコソウ属: Brief Summary ( Japanese )

provided by wikipedia 日本語

カノコソウ属(学名:Valeriana L.)は、スイカズラ科の一つ。クロンキスト体系ではマツムシソウ目 オミナエシ科に所属する。APG植物分類体系ではスイカズラ科に含まれるが、オミナエシ科として分離してもよいとされている。Valerianaの語源は、医薬として強い効能がある事から「強くある」「健康である」というラテン語のvalēre からきたであろうとされている。

license
cc-by-sa-3.0
copyright
ウィキペディアの著者と編集者
original
visit source
partner site
wikipedia 日本語

쥐오줌풀속 ( Korean )

provided by wikipedia 한국어 위키백과

쥐오줌풀속(Valeriana)은 마타리과이다. 유럽 원산이거나 북미 또는 남미(특히 안데스 산맥) 원산이다.

하위 종

외부 링크

 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia 작가 및 편집자