Iglar (Hirudinea) är vattenlevande parasitiska eller rovlevande organismer som suger blod eller kroppsvätska från andra djur. Den mest välkända arten är blodigel. Det vetenskapliga namnet Hirudinea kommer ifrån latinets hirudo som betyder ungefär just blodigel.
Tidigare användes iglar inom medicin för att dra ut "osunda vätskor". På senare år har de åter börjat användas inom medicinen, då främst inom kirurgin när man syr tillbaka förlorade kroppsdelar (en applicerad igel bidrar till att blodcirkulationen hålls vid liv) och för att suga ut var.[1]
Det finns mer än 500 kända arter iglar, varav minst 28 finns i svenska vatten.
Iglarna räknas ibland som en egen klass, ibland som en underklass till fåborstmaskarna, dit bland annat daggmaskarna hör.
Bilden bredvid visar den i Sverige vanliga arten hästigel, Haemopis sanguisuga, som saknar längsgående band till skillnad mot blodigeln.
Iglar (Hirudinea) är vattenlevande parasitiska eller rovlevande organismer som suger blod eller kroppsvätska från andra djur. Den mest välkända arten är blodigel. Det vetenskapliga namnet Hirudinea kommer ifrån latinets hirudo som betyder ungefär just blodigel.
Tidigare användes iglar inom medicin för att dra ut "osunda vätskor". På senare år har de åter börjat användas inom medicinen, då främst inom kirurgin när man syr tillbaka förlorade kroppsdelar (en applicerad igel bidrar till att blodcirkulationen hålls vid liv) och för att suga ut var.
Det finns mer än 500 kända arter iglar, varav minst 28 finns i svenska vatten.
Iglarna räknas ibland som en egen klass, ibland som en underklass till fåborstmaskarna, dit bland annat daggmaskarna hör.
Bilden bredvid visar den i Sverige vanliga arten hästigel, Haemopis sanguisuga, som saknar längsgående band till skillnad mot blodigeln.
