She possan dy veiyn ushtagh eh Cnidaria, as mysh 9 000 dooie aynsyn, adsyn nyn gretooryn ny marrey son y chooid smoo. Ta cnidoctyeyn (killagyn guinney) yn ard-chowrey oc. Ta'n corp oc jeant dy vesoglea, gleihagh neuvio, eddyr daa vrat epithelium. Ta daa chummey kirpey oc: medusae snauee as pollypyn soit. Ta shimmeadraght raadeeoil ec y jees oc, as çhionnagyn as cnidoctyeyn oc mygeayrt y veeal oc. Ta un shamyr chorp oc, as ymmyd jeant jeh son lheie, keckey as tayrn ennal.
Ta cnidaria geddyn sliught gyn keintys. Ta çhymshal bea cramp oc, as keimyn myr pollyp neucheintyssagh as myr medusa keintyssagh oc dy cadjin.
Ta cnidaria gee cretooryn son y chooid smoo, veih plankton dys beiyn ymmodee keayrtyn ny smoo na ad hene. Ta kuse jeu beaghey er troar algey shimboshagh, as ta beggan sheadaneyn ayn. Ta beiyn elley gee adsyn, goaill stiagh crossagyn marrey, shilleeinyn marrey, eeastyn as shligganee marrey. Ta skerryn corralagh bun kuse dy vuill smoo troaragh ny cruinney, as coadey glasseraght ayns cryss tidee as slystyn noi strooyn as tidyn lajer. Cha nel corral ry-akin agh ayns ushtey çheh thanney ny marrey, agh ta cnidaria elley cummal ayns ushtey dowin, marrey ardoil, as ushtey millish.
Ta shiartanse dy chnidaria gaueagh da deiney, cubosoa er lheh.
Ta cnidaria ny s'crampey na faastguinyn, as ny sloo cramp na bilateria (dagh ooilley baagh elley, bunnys). Gollrish faastguinyn as ctenophora, ta daa vrat killagyn oc as brat gleihagh eddyr oc, y mesoglea. Ta tree bratyn killag ec beiyn ny s'crampey, as adsyn gyn brat gleihagh eddyr oc. Ny yei, ta cnidaria ny s'crampey na faastguinyn: ta kianglaghyn as far-chrackanyn eddyr nyn gillagyn; muskylyn oc; corysyn nearag oc; as oltyn keeallagh ec kuse jeu. Chammah's shen, ta cnidoctyeyn oc; t'ad lhiggey gollrish shleiyaghyn marrey, as ymmyd jeant jeh son dy ghreimmey bee son y chooid smoo, agh ta shiartanse dy ghooie jannoo ymmyd jeu myr akeryn chammah[4].
Ta ny killagyn guinney shoh jannoo obbyr shleiy varrey; ta snaie kiangley yn wheddyr rish y killag hene. Ta tree sorçhyn dy chnidocyte ayn: [4][5]
Shoh ard-oltyn chnidoctye: [4][5]
She possan dy veiyn ushtagh eh Cnidaria, as mysh 9 000 dooie aynsyn, adsyn nyn gretooryn ny marrey son y chooid smoo. Ta cnidoctyeyn (killagyn guinney) yn ard-chowrey oc. Ta'n corp oc jeant dy vesoglea, gleihagh neuvio, eddyr daa vrat epithelium. Ta daa chummey kirpey oc: medusae snauee as pollypyn soit. Ta shimmeadraght raadeeoil ec y jees oc, as çhionnagyn as cnidoctyeyn oc mygeayrt y veeal oc. Ta un shamyr chorp oc, as ymmyd jeant jeh son lheie, keckey as tayrn ennal.
Ta cnidaria geddyn sliught gyn keintys. Ta çhymshal bea cramp oc, as keimyn myr pollyp neucheintyssagh as myr medusa keintyssagh oc dy cadjin.
Ta cnidaria gee cretooryn son y chooid smoo, veih plankton dys beiyn ymmodee keayrtyn ny smoo na ad hene. Ta kuse jeu beaghey er troar algey shimboshagh, as ta beggan sheadaneyn ayn. Ta beiyn elley gee adsyn, goaill stiagh crossagyn marrey, shilleeinyn marrey, eeastyn as shligganee marrey. Ta skerryn corralagh bun kuse dy vuill smoo troaragh ny cruinney, as coadey glasseraght ayns cryss tidee as slystyn noi strooyn as tidyn lajer. Cha nel corral ry-akin agh ayns ushtey çheh thanney ny marrey, agh ta cnidaria elley cummal ayns ushtey dowin, marrey ardoil, as ushtey millish.
Ta shiartanse dy chnidaria gaueagh da deiney, cubosoa er lheh.